Luleå 14 februari 2011 Anderz Andersson 070/

En presentation över ämnet: "Luleå 14 februari 2011 Anderz Andersson 070/"— Presentationens avskrift:

1 Luleå 14 februari 2011 Anderz Andersson 070/520 94 65
Den nya skollagen - förskola, - förskoleklass, - grundskola, - grundsärskola Luleå 14 februari 2011 Anderz Andersson 070/

2 Uppläggning och innehåll
Förmiddagen Inledning och bakgrund till den nya skollagen Den nya skollagens och läroplanernas uppbyggnad Kaffe kap. Inledande bestämmelse Syftet med utbildningen inom skolväsendet Utformningen av utbildningen Lika tillgång till utbildning Särskild hänsyn till barnets bästa Skolformernas syfte kap. Huvudmän och ansvarsfördelning Ledningen av utbildningen - rektor och förskolechef Anställning av lärare och förskollärare Legitimation

3 Uppläggning och innehåll
Eftermiddagen kap. Barns och elevers utveckling mot målen Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling Information om barnets och elevens utveckling Särskilt stöd Läroplaner och kursplaner Fika Sammanfattning och allmän frågestund

4 Vem är jag? Anderz Andersson Jurist Umeå universitet
Juridiska institutionen Centrum för skolledarutveckling Konsult Ordförande i norrlands största idrottsförening

5 Den nya skollagens uppbyggnad

6 Styrdokument Lag Förordning Föreskrifter Läroplaner Kursplaner

7 Struktur 29 kapitel uppdelade i tre avdelningar:
1-7 kap. Bestämmelser gemensamma för alla eller många av verksamheterna 8-25 kap. De olika skolformerna 26-29 kap. Övriga bestämmelser 755 §§

8 Inledande bestämmelser
1 kap. Inledande bestämmelser 2 kap. Huvudmän och ansvarsfördelning 3 kap. Barns och elevers utveckling mot målen 4 kap. Kvalitet och inflytande 5 kap. Trygghet och studiero 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling 7 kap. Skolplikt och rätt till utbildning

9 8 kap. Förskolan 9 kap. Förskoleklassen 10 kap. Grundskolan 11 kap. Grundsärskolan 12 kap. Specialskolan 13 kap. Sameskolan 14 kap. Fritidshemmet 15 kap. Allmänna bestämmelser om gymnasieskolan 16 kap. Utbildning på nationella program i gymnasieskolan 17 kap. Utbildning på introduktionsprogram i gymnasieskolan 18 kap. Allmänna bestämmelser om gymnasiesärskolan 19 kap. Utbildning på program i gymnasiesärskolan 20 kap. Kommunal vuxenutbildning 21 kap. Särskild utbildning för vuxna 22 kap. Utbildning i svenska för invandrare

10 23 kap. Entreprenad och samverkan
24 kap. Särskilda utbildningsformer 25 kap. Annan pedagogisk verksamhet 26 kap. Tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning och utvärdering 27 kap. Skolväsendets överklagandenämnd 28 kap. Överklagande 29 kap. Övriga bestämmelser

11 Syftet med förskolan 8 kap 2 §
Allmänna bestämmelser Utbildningens syfte Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Förskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning.

12 Syftet med förskoleklass 9 kap 2 §
Allmänna bestämmelser Utbildningens syfte Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap

13 Syftet med grundskolan 10 kap 2 §
Allmänna bestämmelser Utbildningens syfte Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet.

14 Grundsärskolan 11 kap. 2 § Utbildningens syfte
Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en utbildning som är anpassad till varje elevs förutsättningar och som så långt det är möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Utbildningen ska ligga till grund för fortsatt utbildning och i övrigt så långt det är möjligt motsvara vad som anges för grundskolan i 10 kap. 2 §. Av 29 kap. 8 § följer att det som sägs i denna lag om elever med utvecklingsstörning också ska gälla vissa andra barn, ungdomar och vuxna

15 Mål och resultatstyrning

16 Rättssäkerhet

17 Barnkonventionen

18 Tydlighet

19 Enhetlighet

20 Ny skollag Den nya skollagen ska börja tillämpas höstterminen 2011
Den är anpassad till en målstyrd skola där kunskap står i fokus Lagen speglar ansvarsfördelningen mellan stat och huvudman och tydliggör de uppgifter Samma regler så långt som möjligt ska gälla för offentliga och fristående skolor De enskilda huvudmän ska använda sig av samma läroplaner, kursplaner och andra bestämmelser som den offentliga skolan

21 Övergripande förändringar i de samlade läroplanerna
Övergripande mål och riktlinjer för utbildningen och kursplaner. Kompletteras med kunskapskrav för de olika ämnena. De samlade läroplanernas första del, där övergripande mål och riktlinjer för utbildningen återfinns, är i princip likadan för alla skolformer och gäller även fritidshem och förskoleklass. Det som skiljer den samlade läroplanen från Lpo94 är framförallt att ”Mål att sträva mot” och ”Mål att uppnå” ersätts av ett antal långsiktiga övergripande mål som med något undantag är gemensamma för alla obligatoriska skolformer.

22 Nya kursplaner Kursplanerna beskriver de kunskaper och förmågor i äm-nena som undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla Texten har rubrikerna syfte och centralt innehåll I syftestexten motiveras varför ämnet finns i skolan, syftet med undervisningen och vilka förmågor som undervis-ningen i ämnet ska ge eleverna möjlighet att utveckla under skoltiden Syftestexten avslutas med ett antal långsiktiga mål som är uttryckta som ämnesspecifika förmågor Målen gäller för alla skolår.

23 Obligatoriskt centralt innehåll
Det centrala innehållet anger det innehåll som undervis-ningen ska behandla för att eleverna ska ges möjlighet att utveckla de kunskaper och förmågor som står i syftet Ett obligatoriskt centralt innehåll är något helt nytt jämfört med nuvarande kursplaner Innehållet är formulerat så att det inte ska begränsa lärarna i deras val av det mer konkreta innehållet eller vilket arbetssätt I grundskolan är det centrala innehållet i alla ämnen utom samhällsorienterande ämnen, naturorienterande ämnen, moderna språk och hem- och konsumentkunskap uppdelat i tre delar, för årskurserna 1–3, 4-6 och 7–9

24 Obligatoriskt centralt innehåll
För årskurserna 1–3 är det centrala innehållet i de samhällsorienterande och naturorienterande ämnena formulerat i ämnesgrupper, SO respektive NO I årskurserna 4–6 och 7–9 är innehållet däremot uppdelat ämnesvis Moderna språk har ett centralt innehåll för årskurserna 4–9, medan innehållet i hem- och konsumentkunskap är uppdelat på årskurserna 1–6 och 7–9 I specialskolan är det centrala innehållet uppdelat på årskurserna 1–4, 5–7 och 8–10 och i grundsärskolan är det uppdelat i två delar: årskurserna 1–6 och 7–9

25 Rektors och förskolechefs roll förtydligas
Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Dessa ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Rektorn och förskolechefen ska benämnas på detta sätt. Dessa benämningar ska förbehållas den som har en anställning som rektor eller förskolechef. En ställföreträdare får utses för en rektor eller en förskolechef.

26 Rektors och förskolechefs roll förtydligas
Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar. Rektorn och förskolechefen får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare vid förskole- eller skolenheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta i frågor som avses i första stycket, om inte annat anges.

27 Kraven på förskollärares kompetens ökar
Huvudmännen ska för undervisning använda lärare eller förskollärare som har en utbildning som är avsedd för den undervisning som läraren eller förskolläraren ska bedriva.

28 En lärarexamen blir fyra
Förskollärarexamen Grundlärarexamen Ämneslärarexamen Yrkeslärarexamen

29 Förskollärarexamen Förskollärarexamen (210 högskolepoäng), ska ge en självklar inriktning mot arbete i förskolan och en tydligare yrkesidentitet jämfört med dagens lärarutbildning. Utbildningen ska vara tydligt inriktad mot arbete i förskolan. Den blivande förskolläraren ska inom utbildningen få den kunskap och kompetens som krävs för att möta de yngsta barnens behov av lärande och omsorg och ha mycket god kunskap i läs- och skrivinlärning och i grundläggande matematikinlärning. Förskollärarexamen bör omfatta en utbildningsvetenskaplig kärna och verksamhetsförlagd utbildning samt kunskaper om barns utveckling och lärande och kunskaper om barns behov av omsorg samt förskolans pedagogik och arbetssätt

30

31 Kapitel 1. Inledande bestämmelser
Innehåll Skolväsendet Syftet med utbildningen inom skolväsendet Utformningen av utbildningen Lika tillgång till utbildning Särskild hänsyn till barnets bästa Läroplaner

32 Kapitel 1. Inledande bestämmelser
Skolformerna som lagen omfattar – förskola, – förskoleklass, – grundskola, – grundsärskola, – specialskola, – sameskola, – gymnasieskola, – gymnasiesärskola, – kommunal vuxenutbildning, – särskild utbildning för vuxna, och – utbildning i svenska för invandrare.

33 Kapitel 1. Inledande bestämmelser
I skolväsendet ingår också fritidshem som kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grund-särskolan, specialskolan, sameskolan och vissa särskilda utbildningsformer.

34 Kapitel 1. Inledande bestämmelser
Syftet med utbildningen Betydelse för individen och samhällsutvecklingen Inhämta och utveckla värden – värdegrund Barnkonventionen m.m. Varje skolform har sedan en syftesbeskrivning

35 Syftet med utbildningen 1 kap. 4 § Skollagen
Barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Utbildningen ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokra-tiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

36 Syftet med utbildningen 1 kap. 4 § Skollagen
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen

37 Syftet med utbildningen 1 kap. 4 § Skollagen
Utbildningen syftar till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare

38 Utformningen av utbildningen 1 kap. 5 § Skollagen
Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grund-läggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättig-heterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor.

39 Utformningen av utbildningen 1 kap. 5 § Skollagen
Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

40 Lika tillgång till utbildning 1 kap 8 §
Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag. I diskrimineringslagen (2008:567) finns bestämmelser som har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter inom utbildningsområdet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder.

41 Kapitel 1. Inledande bestämmelser
Likvärdig utbildning Oavsett var i landet den anordnas Ej krav på likformighet

42 Särskild hänsyn till barnets bästa 1 kap 10 §
I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år. Barnets inställning ska så långt det är möjligt klarläggas. Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör honom eller henne. Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad

43 Läroplan 1 kap 10 § För varje skolform och för fritidshemmet ska gälla en läroplan som utgår från bestämmelserna i denna lag. Läroplanen ska ange utbildningens värdegrund och uppdrag. Den ska också ange mål och riktlinjer för utbildningen.

44 Definitioner 1 kap. 3 § Skollagen
Elev: den som deltar i utbildning enligt denna lag med undantag för barn i förskolan

45 Definitioner 1 kap. 3 § Skollagen
Förskoleenhet: av huvudman för förskola organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera förskolebyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon förskolebyggnad

46 Definitioner 1 kap. 3 § Skollagen
Undervisning: Sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden

47 Definitioner 1 kap. 3 § Utbildning:
Den verksamhet inom vilket undervisning sker utifrån bestämda mål Med utbildning avses utöver undervisning i princip all verksamhet, både i den inre och den yttre miljön, som vanligtvis äger rum under en skoldag. Härigenom kommer t.ex. den verksamhet som sker under skolmåltider och på skolgården under raster att omfattas av definitionen. Undervisning – sådan målstyrd process som under ledning av en lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden.

48 Kapitel 2. Huvudmän och ansvarfördelning
Vilka som är och får vara huvudmän inom skolväsendet Huvudmannens ansvar Ledning av utbildningen Lärare och förskollärare

49 Kapitel 2. Huvudmän och ansvarfördelning
Elevhälsa Studie- och yrkesvägledning Registerkontroll av personal Kompetensutveckling Lokaler och utrustning och tillgång till bibliotek

50 Huvudmannens ansvar för utbildningen
Huvudmannen ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i denna lag, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar 50

51 Ledning av utbildningen
Rektor och förskolechef 51

52 Pedagogiska ansvaret Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef Dessa ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas 52

53 Rektor och förskolechef
Rektorn och förskolechefen ska benämnas på detta sätt Dessa benämningar ska förbehållas den som har en anställning som rektor eller förskolechef En ställföreträdare får utses för en rektor eller en förskolechef 53

54 Enhetens inre organisation
Rektorn och förskolechefen beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda föreskrifter i denna lag eller andra författningar. 54

55 Enhetens inre organisation
Rektors och förskolechefs beslutanderätt Ny generell regel – avvikelse från kommunallagen Beslut som ansvaret kräver Åtgärdsprogram och ledighet 55

56 Ledningsfunktioner Förskolechefen och rektorn får uppdra åt en anställd eller en uppdragstagare vid förskole- eller skolenheten som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och besluta . Beslutanderätt enligt särskilda föreskrifter får dock överlåtas till någon annan endast om annat inte anges särskilt i dessa föreskrifter. 56

57 Ledningsfunktioner Rektor och förskolechef delegationsrätt
Exempel anställnings-, personal- eller lokalärenden 57

58 Behörighetskrav för rektor och förskolechef
Som rektor eller förskolechef får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har pedagogisk insikt 58

59 Regeringens proposition 2010/11:20 Legitimation för lärare och förskollärare
Ett legitimationssystem för lärare och förskollärare införs. Som huvudregel krävas legitimation som lärare re-spektive förskollärare för att få anställas i skolväsen-det utan tidsbegränsning och för att få undervisa. En legitimation ska kunna kompletteras med ytterligare behörighet om läraren vidareutbildat sig genom kompletterande kurser. Förskollärare kan komplettera sin legitimation med ytterligare behörighet efter en speciallärarexamen.

60 Regeringens proposition 2010/11:20 Legitimation för lärare och förskollärare
Det ska vara Statens skolverk som meddelar legitimationer och upprättar ett register Läraren eller förskolläraren ska för att kunna bli legitimerad också ha tjänstgjort minst ett läsår eller motsvarande på heltid med stöd av en mentor (introduktionsperiod). Introduktionsperioden ska i huvudsak omfatta undervisning och uppgifter som tillhör undervisningen, som svarar mot lärarens eller förskollärarens examen.

61 Regeringens proposition 2010/11:20 Legitimation för lärare och förskollärare
En lärare eller förskollärare kan också ha ett utländskt behörighetsbevis, som grund för svensk legitimation. Endast legitimerade lärare ska, med ett par undantag, självständigt få sätta betyg. En lärare som inte är legitimerad ska sätta betyg tillsammans med en legitimerad lärare. Som ett karriärsteg för lärare och förskollärare kan huvudmännen utnämna lektorer enligt den nya skollagen (2010:800). Utnämningen föreslås nu göras av Statens skolverk och ska kopplas till legitimationssystemet.

62 Regeringens proposition 2010/11:20 Legitimation för lärare och förskollärare
Lärarnas ansvarsnämnd ska bildas för att pröva ärenden om varningar, återkallande av legitimationer och nya legitimationer till lärare och förskollärare som tidigare fått legitimationen återkallad. Statens skolinspektion ska vara den instans som kan göra anmälningar till nämnden. Den legitimerade ska också själv kunna ansöka om att få sin legitimation återkallad. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2011 och tillämpas fullt ut den 1 juli 2012.

63 2 kap. Skollagen Huvudmän och ansvarsfördelning
Ledningen av utbildningen Rektor och förskolechef 2 kap 9 § Det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ska ledas och samordnas av en rektor. Det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska ledas och samordnas av en förskolechef. Dessa ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Rektorn och förskolechefen ska benämnas på detta sätt. Dessa benämningar ska förbehållas den som har en anställning som rektor eller förskolechef. En ställföreträdare får utses för en rektor eller en förskolechef.

64 Kapitel 3. Barns och elevers utveckling mot målen
STYRDOKUMENT OCH MÅL Portalparagrafen i skollagen 1 kap. 4 § Utveckling mot målen …..3 kap. 3 § Syfte med respektive skolform Läroplaner Kursplaner Betygskriterier

65

66 Några utgångspunkter Särskilt stöd i skollagen
Socialtjänsten - Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU) Utvärdering av den nationella ungdomssatsningen På initiativ av rikspolischefen och landets länspolismästare har de 21 polismyndigheterna genomfört en nationell ungdomssatsning. Bakgrunden var att det fanns brister i polisens utredningsarbete av ungdomsbrott. Barnahusen - I februari 2005 fick Åklagarmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Rättsmedicinalverket och Socialstyrelsen (nedan kallat Samverkansmyndigheterna) i uppdrag av regeringen att under perioden medverka till etablering av försöksverksamheter för myndighetssamverkan i gemensamma lokaler för barn som misstänks vara utsatta för brott, s.k. barnahus.

67 Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling 3 kap 3 §
Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

68 Rätt till stöd inom de olika skolformerna
Förskolan Bestämmelserna om särskilt stöd i 3 kapitlet i skollagen gäller inte i förskolan, eftersom målen där inte gäller enskilda barn utan verksamhetens kvalitetsutveckling. Förskoleklassen och fritidshemmet Förskoleklassen och fritidshemmet har inga egna mål men de följer läroplanen för de obligatoriska skolformerna och arbetar därmed mot samma mål.

69 Rätt till stöd inom de olika skolformerna
De obligatoriska skolformerna I grundskolan, sameskolan och specialskolan ska elever som behöver särskilt stöd för att ha möjlighet att nå kunskapskraven för betyget E inom respektive ämne få det. Gymnasieskolan och gymnasiesärskolan Bestämmelserna om stöd gäller även för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Även här handlar det om rätt till stöd för att nå kunskapskraven för betyget E inom respektive ämne.

70 Rätt till stöd inom de olika skolformerna
Vuxenutbildningen I vuxenutbildningen gäller inte bestämmelserna om särskilt stöd eftersom en väl fungerande studievägledningen ska leda till att de studerande väljer utbildningar som de klarar av.

71 Olika skäl att ge elever särskilt stöd och omfattningen av det särskilda stödet
Det särskilda stödet ska ges om en elev riskerar att inte nå de lägsta kunskapskraven.

72 Rektorn är ansvarig för arbetet med särskilt stöd
1. Anmälningsskyldighet 2. Utredningen och beslutet 3. Åtgärdsprogrammet

73 Utredningen och beslutet
Skollagstiftning – kopplat till målen Förvaltningslagen – frågan om myndighetsutövning Offentligs och sekretesslagen - dokumentation

74 Utredningen och beslutet
Förvaltningslagens regler om handläggning i skolan Förvaltningslagen ska tillämpas när skolor handlägger ärenden som är myndighetsutövning mot enskilda Detta framgår av 29 kap. 10 och 11 §§ i skollagen

75 Handläggning av ärenden
En parts rätt att meddela sig muntligen 14 § 1 stycket FL: Vill en sökande, klagande eller annan part lämna uppgifter muntligt i ett ärende som avser myndighetsutövning mot någon enskild, skall han få tillfälle till det, om det kan ske med hänsyn till arbetets behöriga gång.

76 Handläggning av ärenden
Anteckning av uppgifter 15 § FL: Uppgifter som en myndighet får på annat sätt än genom en handling och som kan ha betydelse för utgången i ärendet skall antecknas av myndigheten, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild.

77 Handläggning av ärenden
En parts rätt att få del av uppgifter 16 § FL: En sökande, klagande eller annan part har rätt att ta del av det som har tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av 10 kapitlet 3 § offentlighets- och sekretesslagen.

78 Handläggning av ärenden
17 § FL: Ett ärende får inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan än honom eller henne själv och han eller hon har fått tillfälle att yttra sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Myndigheten får dock avgöra ärendet utan att så har skett om

79 Handläggning av ärenden
Motivering av beslut 20 § FL: Ett beslut varigenom en myndighet avgör ett ärende skall innehålla de skäl som har bestämt utgången, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild.

80 Handläggning av ärenden
Underrättelse av beslut 21 § FL: En sökande, klagande eller annan part skall underrättas om innehållet i det beslut varigenom myndigheten avgör ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild. Parten behöver dock inte underrättas, om det är uppenbart obehövligt.

81 Handläggning av ärenden
Av 29 kap. 11 § skollagen framgår att följande bestämmelser i förvaltningslagen ska tillämpas i ärenden när beslut får överklagas enligt 28 kapitlet i skollagen

82 Handläggning av ärenden
Formkrav på överklagandet 23 § FL: Ett beslut överklagas skriftligt. I skrivelsen skall klaganden ange vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som han begär. Om överklagandet har kommit in i rätt tid 24 § FL: Den myndighet som har meddelat det överklagade beslutet prövar om skrivelsen med överklagandet har kommit in i rätt tid. Har skrivelsen kommit in för sent, skall myndigheten avvisa den, om inte annat följer av andra eller tredje stycket. Skrivelsen skall inte avvisas, om förseningen beror på att myndigheten har lämnat klaganden en felaktig underrättelse om hur man överklagar.

83 Överklagan 27 kap. Skolväsendets överklagandenämnd
Inledande bestämmelse 1 § För prövning av överklaganden av vissa beslut på skolväsendets område ska det finnas en särskild nämnd, Skolväsendets överklagandenämnd 28 kap. Överklagande Kapitlets innehåll 1 § I detta kapitel finns bestämmelser om - överklagande hos allmän förvaltningsdomstol (2-11 §§), - överklagande hos Skolväsendets överklagandenämnd (12-17 §§), och - överklagandeförbud (18 §).

84 Nämnden ska vid sin prövning antingen fastställa eller upphäva beslutet.
Nämnden ska således inte kunna sätta ett annat beslut i det ursprungliga beslutets ställe. En viktig del i nämndens överprövning avser utrednin-gens kvalitet, dvs. om rektor utrett eleven på det sätt som krävs samt även i övrigt har följt den handlägg-ningsprocess som föreskrivs i den nya skollagen.

85 Om det finns brister i utredningen eller i förfarandet ska överklagandenämnden upphäva åtgärdsprogram-met och återförvisa ärendet till rektor. Nämnden kan inte genom sin överprövning ge förslag på vad åtgärdsprogrammet ska innehålla, men däremot ge uttryck för en uppfattning om huruvida eleven borde ges stöd i en annan omfattning eller i annan form.

86 Om utredningen visar att eleven ska ges särskilt stöd i större omfattning eller i annan form, bör åtgärdspro-grammet upphävas och ärendet återförvisas till rektor som har att besluta om ett nytt åtgärdsprogram, dvs. en ny prövning i sak. Även beslutet att inte upprätta ett åtgärdsprogram kan, som nämnts, överklagas. Om rektorn t.ex., trots signaler om att det finns ett stöd-behov, fattar ett beslut om att ett åtgärdsprogram inte ska upprättas, kan det finnas skäl att en oberoende instans granskar om detta beslut verkar rimligt.

87 Beslut om åtgärdsprogram för en elev i en fristående skola ska kunna överklagas på samma sätt som beslut för en elev i en offentlig skola. Förvaltningslagens bestämmelser om handläggning av ärenden ska tillämpas även i en fristående skola vid handläggning av ett ärende om särskilt stöd.

88 Utredningen och beslutet
Sekretessregler Dir. 2010:25 Sekretess för uppgifter i skolväsendet och vissa andra utbildningsformer och verksamheter

89 Utredningen och beslutet
Minimiskydd för känsliga personuppgifter inom den offentliga sektorn I 21 kap. offentlighets- och sekretesslagen finns bestämmelser som tillsammans utgör ett minimiskydd för känsliga uppgifter om enskildas personliga förhållanden, oavsett var inom den offentliga förvaltningen de förekommer. Bestämmelserna kompletteras av sekretessbestämmelser avseende utbildningsverksamhet m.m. i 23 kap. samma lag

90 Utredningen och beslutet
Sekretesskyddet för uppgifter om enskildas personliga förhållanden inom det offentliga skolväsendet regleras i bl.a. 23 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen. Enligt första stycket nämnda lagrum gäller sekretess för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos psykolog eller kurator, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men.

91 Utredningen och beslutet
Samma stränga sekretess med omvänt skaderekvisit gäller inom den offentliga skolhälsovården, eftersom denna verksamhet omfattas av hälso- och sjukvårdssekretessen enligt 25 kap. 1 och 2 §§ offentlighets- och sekretesslagen.

92 Utredningen och beslutet
Av 23 kap. 2 § andra stycket offentlighets- och sekretesslagen framgår att i skolans elevvårdande verksamhet i övrigt gäller sekretess däremot bara, om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom eller henne närstående lider men om uppgiften röjs.

93 Utredningen och beslutet
Uppgifter som inte hänför sig till elevvården, utan avser elevens studiesituation i mer begränsad bemärkelse, ligger utanför det sekretesskyddade området. Uppgifter om en elevs studieresultat, närvaro eller frånvaro och undervisningstid i olika ämnen omfattas därför inte av sekretess. Inte heller känsliga uppgifter i handlingar som upprättats av elever och lämnats till skolans personal omfattas av sekretess om de faller utanför skolans elevvårdande verksamhet.

94 Utredningen och beslutet
Sekretess gäller enligt 23 kap. 2 § andra stycket för uppgift i ett ärende om tillrättaförande av elev eller om skiljande av elev från vidare studier. Beslut i elevvårdsärenden och ärenden om tillrättaförande av elev eller om skiljande av elev från vidare studier är offentliga. Samma sekretess som gäller i den elevvårdande verksamheten i övrigt gäller även enligt 23 kap. 4 § i specialpedagogisk stödverksamhet.

95 Utredningen och beslutet
Enligt 23 kap. 2 § tredje stycket gäller sekretess även i andra fall för uppgift om enskilds identitet, adress och andra liknande uppgifter om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående lider men om uppgiften röjs.

96 Utredningen och beslutet
Sekretess för kunskapsprov regleras i 17 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen. Av den bestämmelsen framgår att det råder sekretess för uppgifter i ett kunskapsprov, om det kan antas att syftet med provet motverkas om uppgifterna röjs. Det följer av tryckfrihetsförordningen att prövningen av om ett sådant prov ska lämnas ut görs där proven förvaras. När det gäller skolväsendet görs således den prövningen av personal på respektive skola.

97 Nuvarande reglering av sekretess i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
Inom förskoleverksamheten gäller enligt 23 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen sekretess för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men Sekretessen inom skolbarnsomsorgen regleras i 23 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen. Till skillnad mot sekretessen i skolan, som främst rör elevvårdande verksamhet, omfattar den all verksamhet inom skolbarnsomsorgen

98 Behovet av en utredning Sekretess och tystnadsplikt i skolan
Kraven på skolan att i olika sammanhang upprätta skriftlig dokumentation om elevers skolsituation har de senaste åren ökat, som t.ex. åtgärdsprogram och individuella utvecklingsplaner

99 Åtgärdsprogrammet 1. Elevens behov 2. Åtgärder för att nå målen
3. Följa upp och utvärdera

100 Åtgärdsprogram 3 kap. 9 § 1 stycket
Ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Eleven och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta när ett åtgärdsprogram utarbetas. Enligt första stycket ska ett åtgärdsprogram utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Bestämmelsen motsvaras delvis av gällande bestämmelser om åtgärdsprogram i skolformsförordningarna, se t.ex. 5 kap. 1 § grundskoleförordningen (1994:1194). Programmet ska användas av eleven och skolan för att planera och utveckla hela den pedagogiska verksamheten för eleven. Arbetet med åtgärdsprogrammet ska utgå från elevens behov, elevens styrkor och svagheter samt vilka hinder och möjligheter som finns i elevens omgivning. Vid behov bör samråd ske med t.ex. personal från elevhälsan. Eleven själv och elevens vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i utarbetandet av åtgärdsprogrammet. Det är viktigt att elevens synpunkter inhämtas och beaktas när åtgärdsprogrammet tas fram. Här kan erinras om bestämmelsen om hänsyn till barnets bästa (1 kap. 10 §). Arbetet ska omfatta elevens hela skolsituation. Genom uppföljning och utvärdering kan programmet användas för att bedöma elevens framsteg och framtida behov av stöd. Vissa former av särskilt stöd anges i 11 och 12 §§.

101 Särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning 3 kap. 11 §
Om det finns särskilda skäl, får ett beslut enligt 9 § för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan innebära att särskilt stöd ska ges en-skilt eller i en annan undervisningsgrupp (särskild undervisningsgrupp) än den som eleven normalt hör till.

102 Av paragrafen framgår att i de angivna skolformerna får det särskilda stödet ges utanför den gemenskap eller gruppering där eleven normalt ingår endast om det finns särskilda skäl. Innan beslut om särskild undervisningsgrupp fattas ska samråd ske med eleven och elevens vårdnadshavare, med beaktande av bestämmelsen om särskild hänsyn till barnets bästa (1 kap. 10 §).

103 Beslut enligt denna paragraf om undervisning i särskild undervisningsgrupp eller enskilt kan inte ersätta beslut om placering vid en skolenhet enligt bestämmelser i respektive skolformskapitel.

104 Anpassad studiegång 3 kap 12 §
Om det särskilda stödet för en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättningar, får ett beslut enligt 7 § innebära avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång). Rektorn ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt det är möjligt är likvärdig med övrig utbildning i den aktuella skolformen.

105 Kapitel 4. Kvalitet och inflytande
Systematisk kvalitetsarbete Inflytande och samråd

106 Kapitel 4. Kvalitet och inflytande
Nationell nivå I 26 kap. finns bestämmelser om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning av skolväsendet och andra utbildningar. Huvudmannanivå Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudman-nanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

107 Enhetsnivå Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 § ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet.

108 Hantering av klagomål Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. Huvudregeln bör vara att klagomål först lämnas till ansvarig rektor, förskolechef eller motsvarande ledningsfunktion vid fritidshemmet för att därefter slussas vidare till huvudmannen. Informationen om klagomålsrutinerna lämnas på sådant sätt att de blir kända för de som vill lämna klagomål.

109 Kapitel 5. Trygghet och studiero
Arbetsmiljö Ordningsregler Allmänna befogenheter för rektor och lärare Disciplinära och andra särskilda åtgärder Dokumentation

110 6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling
Detta kapitel har till ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever. Bestämmelserna tillämpas på utbildning och annan verksamhet enligt denna lag. Diskriminering Bestämmelser om förbud m.m. mot diskriminering i samband med verksamhet enligt denna lag finns i diskrimineringslagen (2008:567).

111 7 kap. Skolplikt och rätt till utbildning
I kapitlet finns bestämmelser om - vilka som omfattas av skolplikt (2 §), - rätten till utbildning (3 §), - hur skolplikten fullgörs (4-9 §§), - när skolplikten inträder (10 §), - tidigare skolstart (11 §), - när skolplikten upphör och rätten att därefter slutföra skolgången (12-16 §§), - deltagande i utbildning (17-19 §§), och - ansvar för att skolplikten fullgörs (20-23 §§).

112 Skollagens 26 kap. Tillsyn m.m.
Kapitlets innehåll 2-9 §§ Tillsyn 10-18 §§ Ingripanden vid tillsyn 19-23 §§ Statlig kvalitetsgranskning 24-27 §§ Nationell uppföljning och utvärdering

113 Tillsyn

114 Tillvarata barns och elevers rättigheter, i enlighet med lagen.
Informera om 14 a kapitlet i skollagen, men också ge råd. Följa utvecklingen inom området. Upprätta kontakter och samarbeta med andra myndigheter och ombudsmän.   Företräda barn eller elever i domstol i en skadeståndstvist. Hjälpa barn och elever så att de kommer till Diskrimineringsombudsmannen (DO). 

115 Skolväsendets överklagandenämnd
Skolväsendets överklagandenämnd är en egen myndighet som tillkom 1991 för att pröva vissa överklagade beslut inom det offentliga skolväsendet.

116 Två stora ärendegrupper
Under åren har antalet ärenden som kommit in till nämnden varierat mellan drygt 300 och knappt ärenden per år. De i särklass största ärendegrupperna gäller frågor om mottagande av elever i gymnasieskolan och om mottagande av elever i kommunal vuxenutbildning (komvux). Tillsammans har de två ärendetyperna varje år svarat för cirka 90 procent av samtliga ärenden. Nämnden sammanträder normalt omkring 20 gånger per år. Vid dessa sammanträden avgörs 100 ärenden varje år. Övriga ärenden avgörs på nämndens vägnar av ordföranden ensam. Nämndens beslut går inte att överklaga.

117 Tillsyn – definition 26 kap. 2 §
En självständig granskning. Har till syfte att kontrollera om den verksamhet som granskas uppfyller de krav som följer av lagar och andra föreskrifter. I tillsynen ingår att fatta de beslut om åtgärder som kan behövas för att den huvudman som bedriver verksamheten ska rätta fel som upptäckts vid granskningen.

118 Tillsynens omfattning 26 kap. 3 §
Statens skolinspektion har tillsyn över 1. skolväsendet, särskilda utbildningsformer och annan pedagogisk verksamhet enligt skollagen, 2. utbildning som avses i International Baccalaureate 3. hur en kommun uppfyller sina skyldigheter och 4. hur en kommun uppfyller sitt tillsynsansvar enligt 4 §.

119 Tillsynens omfattning 26 kap. 4 §
En kommun har tillsyn över 1. förskola och fritidshem vars huvudman kommunen har godkänt enligt 2 kap. 7 § andra stycket, och 2. pedagogisk omsorg vars huvudman kommunen har förklarat ha rätt till bidrag enligt 25 kap. 10 §.

120 Tillsynens omfattning 26 kap. 5 §
Socialstyrelsen har tillsyn över elevhemsboende vid Rh- anpassad utbildning, specialskolan och viss utbildning för elever med utvecklingsstörning som bedrivs enligt avtal med staten.

121 Uppgiftsskyldighet 26 kap. 7 §
Skyldig att på tillsynsmyndighetens begäran lämna upplysningar samt tillhandahålla handlingar och annat material som behövs för tillsynen.

122 Förebyggande åtgärder 26 kap. 9 §
Tillsynsmyndigheten ska inom ramen för sin tillsyn lämna råd och vägledning.

123 Ingripande vid tillsyn
Föreläggande Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna.

124 Ingripande vid tillsyn
Anmärkning En tillsynsmyndighet får i stället för att meddela ett föreläggande tilldela en huvudman som enligt denna lag står under dess tillsyn en anmärkning vid mindre allvarliga överträdelser av vad som gäller för verksamheten.

125 Ingripande vid tillsyn
Avstående från ingripande En tillsynsmyndighet får avstå från att ingripa om 1. överträdelsen är ringa, 2. den vars verksamhet granskas vidtar nödvändig rättelse, eller 3. det i övrigt med hänsyn till omständigheterna finns särskilda skäl mot ett ingripande.

126 Ingripande vid tillsyn
Återkallelse En tillsynsmyndighet får återkalla ett godkännande eller ett beslut om rätt till bidrag som myndigheten har meddelat enligt skollagen. Återkallelse får beslutas även om rättelse har skett vid prövningstillfället, om det kan befaras att det på nytt kommer att uppstå sådana missförhållanden som utgör grund för återkallelse. Tillsynsmyndigheten får besluta att ett beslut om återkallelse ska gälla trots att det inte har vunnit laga kraft.

127 Statliga åtgärder för rättelse
Statens skolinspektion får när det gäller en verksamhet som bedrivs av en kommun eller ett landsting besluta att staten på kommunens eller landstingets bekostnad ska vidta de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse. Har staten haft kostnader för en åtgärd som vidtagits med stöd av denna paragraf, får denna kostnad kvittas mot belopp som staten annars skulle ha betalt ut till kommunen eller landstinget.

128 Tillfälligt verksamhetsförbud
Om det är sannolikt att ett beslut om återkallelse eller ett beslut om statliga åtgärder för rättelse kommer att fattas, och beslutet inte kan avvaktas med hänsyn till allvarlig risk för barnens eller elevernas hälsa eller säkerhet eller av någon annan särskild anledning, får tillsynsmyndigheten förbjuda huvudmannen att tills vidare, helt eller delvis, driva verksamheten vidare.

129 Statlig kvalitetsgranskning 26 kap
Uppdrag Statens skolinspektion ska granska kvaliteten i sådan utbildning och annan verksamhet som står under dess tillsyn eller under tillsyn av en kommun enligt detta kapitel. Inriktningen Granskningen ska avse den granskade utbildningens eller verksamhetens kvalitet i förhållande till mål och andra riktlinjer.

130 Nationell uppföljning och utvärdering
Uppdrag Statens skolverk ska på nationell nivå följa upp och utvärdera 1. skolväsendet, 2. övriga utbildningar och verksamheter som står under Statens skolinspektions tillsyn enligt denna lag, och 3. annan pedagogisk verksamhet som anordnas av en enskild.

131 Skolväsendes överklagandenämnd 27 kap.
För prövning av överklaganden av vissa beslut på skolväsendets område ska det finnas en särskild nämnd, Skolväsendets överklagandenämnd.

132 28 kap. Överklagande Kapitlets innehåll
Bestämmelser om - överklagande hos allmän förvaltningsdomstol - överklagande hos Skolväsendets överklagandenämnd och - överklagandeförbud (18 §).

133 Överklagande hos allmän förvaltningsdomstol
Beslut av Statens skolinspektion Beslut av Statens skolverk Beslut av Högskoleverket Beslut av en kommun eller ett landsting Beslut av en enskild huvudman Beslut av Specialpedagogiska skolmyndigheten Beslut av Sameskolstyrelsen

134 Överklagande hos Skolväsendets överklagandenämnd
Beslut av en rektor Beslut av en rektor får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om 1. åtgärdsprogram 2. särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp eller enskilt eller 3. anpassad studiegång Vid prövning av ett överklagande enligt första stycket 1 ska nämnden antingen fastställa eller upphäva det överklagade beslutet. Om det överklagade beslutet upphävs ska ärendet, om det behövs, visas åter till rektorn för ny prövning.

135 29 kap. Övriga bestämmelser
Handläggning 29 kap.10 och 11 § Talerätt 29 kap. 12 §

136 Handläggning 29 kap 10 § I ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild enligt denna lag hos en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman ska följande bestämmelser i förvaltningslagen (1986:223) tillämpas: - 14 § första stycket om en parts rätt att meddela sig muntligen, - 15 § om anteckning av uppgifter, - 16 och 17 §§ om en parts rätt att få del av uppgifter, - 20 § om motivering av beslut, - 21 § om underrättelse av beslut, och - 26 § om rättelse av skrivfel eller liknande. I sådana ärenden hos en enskild huvudman ska också 11 och 12 §§ förvaltningslagen tillämpas. Bestämmelserna i 16 och 17 §§ förvaltningslagen gäller dock inte uppgifter som rör någon annan sökande i ett ärende om plats i utbildning eller annan verksamhet enligt denna lag. Det som sägs i denna paragraf gäller inte vid betygssättning.

137 Slut

138 Förskolans syfte

139 8 kap. Förskolan Kapitlets innehåll
I kapitlet finns - allmänna bestämmelser (2-11 §§), - bestämmelser om förskoleklass med offentlig huvudman (12-16 §§), och - bestämmelser om fristående förskoleklass (17-22 §§).

140 Allmänna bestämmelser
Utbildningens syfte Läsår och terminer Erbjudande och information om utbildningen Tester och prov Omfattning Avgifter Modersmål Utvecklingssamtal

141 8 kap. Förskolan Utbildningens syfte
Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. Förskoleklassen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap.

142 Syftet med utbildningen inom skolväsendet 1 kap 4 §
Alltid som utgångspunkt Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demok-ratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.

143 Syftet med utbildningen inom skolväsendet 1 kap 4 §
I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

144 Åter till vad undervisning är
Sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden

145 Åter till vad utbildning är
Den verksamhet inom vilken undervisning sker utifrån bestämda mål

146 1. Förskolans värdegrund och uppdrag
2. Mål och riktlinjer 2.1 Normer och värden 2.2 Utveckling och lärande 2.3 Barns inflytande 2.4 Förskola och hem 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet 2.6 Uppföljning, utvärdering och utveckling 2.7 Förskolechefens ansvar

147 Förskolans värdegrund och uppdrag
Grundläggande värden Förskolan vilar på demokratins grund. Förståelse och medmänsklighet Förskolan ska ta till vara och utveckla barnens förmåga till ansvarskänsla och social handlingsberedskap, så att solidaritet och tolerans tidigt grundläggs. Saklighet och allsidighet Förskolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

148 Mål och riktlinjer Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed också den förväntade kvalitetsutvecklingen i förskolan. Riktlinjer för personalen i förskolan anger dels förskollärares ansvar för att arbetet sker i enlighet med målen i läroplanen, dels det ansvar som vilar på var och en i arbetslaget i förskolan. Alla som arbetar i förskolan ska följa de normer och värden som anges i förskolans läroplan och bidra till att förskolans uppdrag genomförs.

149 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem.

150 Mål Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för • att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde, • att förskolan tillämpar ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar, och • att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen.

151 Arbetslaget ska • visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet, • stimulera barnens samspel och hjälpa dem att bearbeta konflikter samt reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra, • lyfta fram och problematisera etiska dilemman och livsfrågor, • göra barnen uppmärksamma på att människor kan ha olika attityder och värderingar som styr deras synpunkter och handlande, och • samarbeta med hemmen när det gäller barnens fostran och med föräldrarna diskutera regler och förhållningssätt i förskolan.

152 Förskolechefens ansvar
Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal i förskolan har förskolechefen det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och uppdraget i dess helhet. Förskolechefen har ansvaret för förskolans kvalitet och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att • systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten, • det systematiska kvalitetsarbetet genomförs under medverkan av förskollärare, barnskötare och övrig personal samt för att erbjuda barnens vårdnadshavare möjlighet till deltagande i kvalitetsarbetet, • förskolans arbetsformer utvecklas så att barnens aktiva inflytande gynnas, • förskolans lärandemiljö utformas så att barnen får tillgång till en bra miljö och material för utveckling och lärande,

153 Förskolechefens ansvar
• verksamheten utformas så att barn får det särskilda stöd och den hjälp och de utmaningar de behöver, • upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera förskolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland barn och anställda, • formerna för samarbete mellan förskolan och hemmen utvecklas och att föräldrarna får information om förskolans mål och sätt att arbeta, • samarbetsformer utvecklas med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet och att samverkan kommer till stånd för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt samarbete, och • personalen kontinuerligt får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter.

154 Grundskolans syfte

155 Utbildningens syfte 10 kap 2 §
Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. Utbildningen ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhällslivet.

156 Kapitlets innehåll I detta kapitel finns - allmänna bestämmelser (2-13 §§), - bestämmelser om betyg (14-23 §§), - bestämmelser om grundskola med offentlig huvudman ( §§), och - bestämmelser om fristående grundskola (35-41 §§).

157 Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. Övergripande mål och riktlinjer 2.1 Normer och värden 2.2 Kunskaper 2.3 Elevernas ansvar och inflytande 2.4 Skola och hem 2.5 Övergång och samverkan 2.6 Skolan och omvärlden 2.7 Bedömning och betyg 2.8 Rektorns ansvar

158 Grundläggande värden Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö.

159 Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Undervisningen i skolan ska vara icke-konfessionell.