Community Readiness Baseras på teorier om Community Developement -Organisationsteori -Psykologiteorier Har använts inom alkohol och drogmissbruk, våld.

En presentation över ämnet: "Community Readiness Baseras på teorier om Community Developement -Organisationsteori -Psykologiteorier Har använts inom alkohol och drogmissbruk, våld."— Presentationens avskrift:

1 Community Readiness Baseras på teorier om Community Developement -Organisationsteori -Psykologiteorier Har använts inom alkohol och drogmissbruk, våld i hemmet, missförhållanden för barn, ökad kultur kompetens, klimatfrågor, djurskyddskontroll mm. Fungerar också som evalueringsinstrument* Ett sätt att ta reda på var en organisation befinner sig i sin utveckling * bedömning om sociala instruments förmåga att fungera på önskat sätt

2 Steg 1 Börja med att bestämma ämnesområde – vilket ämne vill vi veta mer om? Viktigt att frågeställningen inte blir för spretig eller för smal.

3 Steg 2 Definiera Community eller den/de delar av organisationen det gäller För att sedan ställa frågor om hur pass kunnig man är inom ett visst område Rikta frågan till de berörda aktörerna

4 Steg 3 Hitta nyckelpersonerna Mellan 4-6 st. De ska ha helikopterperspektiv och veta lite om vad andra aktörer gör inom området Dessa bokas in för intervju

5 Dimensioner A – ger svar på nuvarande insatser? B – organisationens kännedom om nuvarande insatser? C – Ledarskap, vem är drivande? D – Arbetsmiljö, bra samarbete inom och mellan aktörerna? E – Kunskap om ämnesområdet, vet man hur pusselbitarna hänger ihop? F – Resurser?

6 Inom dessa dimensioner ställs några frågor. Totalt mellan 21 – 36 frågor. Tidsåtgång – ca ½ timme. Intervjuerna sker per telefon och spelas in. Bisittare lyssnar och kommer med reflektioner efteråt. Intervjuare och bisittare bedömer intervjun var för sig enligt ett formulär.

7 Bedömningen Svaren bedöms efter en skala mellan 1–9 utifrån en särskild mall. Varje svar i de sex olika dimensionerna bedöms. Fem nyckelpersoner är intervjuade och har genererat fem olika svar på varje dimension, svaren går inte att härleda. Ett medelvärde räknas fram som motsvarar en viss nivå i en trappa om nio steg.

8 De nio trappstegen 1 – inte hört talas om den insatsen som görs ex. begränsa tillgängligheten till alkohol 2 – har hört talas om att något görs 3 – de flesta vet om det 4 – det pratas om insatsen på lunchen/fikarummet 5 – nu vaknar chefen – vi borde också göra något …

9 6 och 7 – här vet organisationen ganska väl och man kan börja jobba med frågan, börja utbilda mm. 8 och 9 – här finns en väl fungerande organisation som planerar, tar in i styrdokument etc.

10 Den eller de som befinner sig på lägsta trappsteget sätter ribban för var man ska börja klättringen uppåt. Rätt verktyg krävs för att ta sig uppåt. Verktygen för hur man ska gå vidare finns med i ”Lämpliga mål och strategier” och diskuteras vid återkopplingen. I den ges förslag på hur man kan jobba vidare.

11 Resultatet ska inte ses som ett betyg. Ska ge en bild av var på skalan man befinner sig för att lättare identifiera vilket verktyg som krävs för att gå vidare.

12 Återkoppling sker med nyckelpersonerna för varje dimension och den siffra som sattes. Uppföljning görs efter ca 1 år