Introduktionsutbildning om cannabis

En presentation över ämnet: "Introduktionsutbildning om cannabis"— Presentationens avskrift:

1 Introduktionsutbildning om cannabis

2 Utbildningsstruktur Allmän info om cannabis och särskild behandling – 1/2dag. Bred info, d v s många olika målgrupper. Introduktionsutbildning för behandlare som ska arbeta med HAP /2 dag.

3 Nationella riktlinjerna för missbruks- och bereoendevård har upprättats bla för att:
Missbruket är underdiagnostiserat inom kroppssjukvården, psykiatrin och socialtjänsten Kunskap och metoder för att ge ett adekvat stöd saknas Nödvändiga samverkansstrukturer saknades för att främja tillfrisknandet mellan bla vårdgrannar

4 Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård
Gemensamma termer och begrepp Rekommendationer och implementering Upptäckt och förebyggande verksamhet Bedömningsinstrument och dokumentation Narkotika – behandlingar Alkohol – behandlingar Gravida kvinnor Samsjuklighet Tina Kom ut i mars 2007, vänder sig både till Hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Innehåller 8 kapitel som tar upp…. Gemensamma termer och begrepp, här har man tagit fram termer och begrepp för att ge socialtjänst och hälso- och sjukvården en gemensam plattform. Bl a riskbruk, beroende och missbruk definieras. Behandling vad är det osv. Rekommendationer och implementering – 53 rekommendationer redovisas här, avsikten är att ge en översiktlig information om vilka de är och på vilka grunder de utarbetats. Målgrupper – åtgärder- dokumenterad effekt – vetenskapligt stöd - kostnadseffektivitet Tidig upptäckt och förebyggande verksamhet – numera ett välkänt faktum att kort rådgivning inom primärvården, akutmottagningar, företagshälsovård – effektiv metod för att minska alkoholkonsumtionen bland patienter med begynnande alkoholproblem. Möjligheter att tidigt upptäcka biologiska och psykologiska screeningar. Bedömningsinstrument och dokumentation – för att upptäcka och bedöma graden av alkohol- eller narkotika problem behövs olika bedömningsinstrument – biologiska markörer och beteendevetenskapliga frågebatterier – klargöra problemens karaktär och svårighetsgrad. Narkotika – behandlingsinsater psykosociala behandlingar och läkemedelsbehandlingar tas upp Alkohol – behandlingsinsatser psykosociala behandlingar och läkemedelsbehandlingar tas upp Gravida kvinnor Samsjuklighet – tidigare omnämnda som dubbeldiagnos ska behandlas för båda diagnoserna samtidigt. Insatserna från sjukvården och socialtjänsten skall samordnas för klientens bästa. 4

5 Vad är cannabis?

6 Cannabis Sativa Hasch och marijuana kommer från växten Cannabis Sativa, en hampväxt som odlas i stora delar av världen. Den vanligaste formen i Sverige är hasch. Hasch är kåda som avsöndras från växtens blomma. Kådan tas tillvara och pressas till kakor. Hasch säljs i småbitar och färgen varierar från ljust brunt till nästan svart. Marijuana är växtens torkade blomställningar och toppskott, ibland också blad och delar av stammen. Den liknar torkat, hackat gräs eller örtkryddor.

7 Cannabis Sativa Hasch och marijuana kommer från växten Cannabis Sativa, en hampväxt. Cannabisolja (cannabisextrakt) är en tjockflytande vätska som varierar i färg från brunt till nästan svart. Hasch och marijuana röks vanligen i handrullade cigarretter eller i speciella pipor. Cannabisolja doseras i minimala mängder i tobak eller på cigarrett papper. Cannabispreparaten kan också sväljas, utblandade i mat eller dryck. De är inte lösliga i vatten och kan därför inte injiceras. Skunk

8 Cannabis Sativa 420 Kemiska substanser HASCHOLJA HASCH MARIJUANA 60 påverkar psyket 1 av de 60 är THC Cannabis är fettlösligt, vilket gör att det stannar upp till 6 veckor i kroppen. Utsöndringen antas ge ytterligare effekt (kronisk effekt). Många substanser påverkar psyket förutom THC

9 THC är fettlösligt i kroppen och förs via blodomloppet till olika kroppsdelar och till hjärnan. I hjärnan fäster THC på receptorer och utlöser kemiska reaktioner. Dessa receptorer finns egentligen för en kropps egen signalsubstans, anandamid, men THC fäster på samma receptor. En känslig del av hjärnan för cannabis, är frontala cortex, som är belägen i pannloben. I denna del av hjärnan äger de kognitiva funktionerna rum. Handlingar planeras härifrån, problemlösningsförmåga och förmåga till tidsmässig samordning finns här. Även i hippocampus, som ansvarar för bildandet av nya minnen, blir det höga koncentrationer THC, vilket särskilt påverkar minnesfunktionen och uppmärksamheten.

10 Akut rus (10 min – 2 tim) Fysisk del Psykisk del Hosta Inre oro
Torrhet i mun, Fnissighet ögon, svalg Rastlöshet Röda ögon Svettningar Hjärtklappning Självupptagen Känselförändringar Lyckokänsla Yrsel Former & Färger Ökad puls kan ändras Svar på frågor ex filosofi Tidsperspektivet förändras

11 Två stadier, 15 -45 minuter aktiv i tanken, utåtriktad, pratsam, fnissig, ökad puls, torr i munnen.
Andra stadiet ca 2–3 timmar aktiv i tanken men inåtvänd, tankeflykt, associationer, hörselintryck förstärks, ”flummar”, se på film/musik. Hur har akuta ruset förändrat? Blir kortare för vanerökaren eller finns knappt. Akuta ruset = effekter som gör det positivt att röka cannabis. Allt man gör upplevs starkare = lättare att förneka negativ påverkan. Akuta ruset kan ge upplevelser som större känsla av lugn och avslappning, högre självmedvetenhet, bättre insikt och tolerans, bättre förståelse av en själv, högre kreativitet, ett positivare synsätt, förhöjd känslighet i sociala sammanhang.

12 Skadeverkningar i det akuta ruset
Förlängd reaktionstid med 20-70% Förändrat EEG-mönster mer oregelbundet Förändring i sätt att tänka, förstå, minnas, se, höra, fatta beslut Förlust av förmåga att ta in information ex. färger former. Panikreaktioner Övergående minnesstörningar Försämrat korttidsminne Tidsuppfattningen förändras (längre/kortare) Tidsföljd i tänkandet bryts Försämrad förmåga till problemformulering (orsak/samband) Försämrad uppmärksamhetsfunktion Störningar i impulskontroll och en känsla av att man kan allt/inget, känslorna far iväg eller handlar utan att tänka Avbrott i normal pubertetsutveckling (svårare att utveckla egen personlighet, fysiskt ex utebliven mens) Tillbakadraget beteende

13 Känslighet, irritation
Avtändningssymtom Muskelvärk Snuva, hosta Sömnstörningar Huvudvärk Magproblem Oro, rastlöshet Olust Svettningar Känslighet, irritation Aggressivitet Drömmer, mardrömmar Känslor av ensamhet, isolering, tomhet

14 Vid sporadiskt bruk anses cannabisrökning medföra
avslappning. förbättrad social sensitivitet. förstärkt sexuell upplevelse. en känsla av bättre hantera svåra relationer eller situationer. större själv-medvetenhet. en ökad förståelse av sig själv och andra. en ökad insikt och tolerans till det som händer runt individen.

15 En typisk haschrökare Problem att finna ord till det han vill beskriva
Begränsad förmåga att läsa böcker, se en film, teater Känslor av tristess och tomhet i det dagliga livet, ensamhet Det är aldrig hans fel Han/hon är övertygad om att han fungerar adekvat Är ej förmögen till kritisk granskning av sitt eget beteende Känslor av att vara otillräcklig och misslyckad Oförmögen att vidmakthålla en dialog Problem med koncentration och uppmärksamhet Rigida åsikter och färdiga svar Jag är annorlunda, jag är unik

16 Cannabispersonlighet
”inte farligare än alkohol” ”jag blir kreativ när jag röker” ”jag kan sluta när jag vill” ”alla röker cannabis” Cannabis mönster ”Jag” Cannabisrökare väntar på att meningen med livet ska komma till dem Drogfri- söker mera meningen med livet

17 Skadeverkningar kroniskt påverkan
Förändrad sömnrytm, insomningssvårigheter, drömlöst Huvudvärk Sänkt blodflöde i hjärnan Försämrad tankeförmåga enl. de 7 punkterna, (kognitiv funktion) Snabba växlingar & avbrott i tankemönster Koncentrations & inlärningssvårigheter Dåligt närminne Dåligt gestaltminne Försämrad verbal förmåga Dålig förmåga till hastighetsbedömning Passivitet – inåtvändhet - likgiltighet Förändrad upplevelse av tid Känslolabilitet (humörsvängningar) Lågt ansvarstagande (bryr sig inte) Avbrott i pubertetsutvecklingen Känslor av meningslöshet Dålig uthållighet Minskad sexuell lust/ initiativförmåga

18 Språket = Missförstånd KVANTITET KVALITET
Svårt att hitta ord och förstå vad andra menar Orden förlorar sin kvalitet Svårt att sätta ord på tankar och känslor så omgivningen förstår vad de menar Utvecklar ett konkretare tankesätt Blir avskärmad från sin omgivning Får svårare att hitta ord till det man vill beskriva och förstå vad andra menar Orden förlorar sin kvalitet, pratar gärna mycket men utan innehåll Tappar den känslomässiga förståelsen och har svårt att sätta ord på egna och andras känslor Utvecklar ett konkretare tankesätt, svårt att tänka abstrakt Blir avskärmad från sin omgivning

19 Logisk/analytisk förmåga
KONKRET ABSTRAKT Förmåga att: - dra korrekta slutsatser - se sin egen del i vad som händer - analysera och föra logiska resonemang tänka igenom och lösa ett problem Skador: många idéer och planeringar men få genomförs Lägger orsaken till problem utanför sig själv färdiga lösningar Svårt att dra korrekta slutsatser, många idéer och planeringar men få genomförs Märker att misstag upprepas men förmågan att se vad det beror på har försämrats Svårt att analysera och föra logiska resonemang, har färdiga lösningar Ser ej sin del i vad som händer, utan lägger orsaken till problem utanför sig själv. Svårt att reflektera över eget beteende Orsaken kopplas inte till cannabis rökningen

20 Flexibilitet i tanken Förmåga att: Uppmärksamhet Koncentration Föra dialog Sortera intryck Skador: Svårt att rikta uppmärksamhet Färdiga svar och åsikter Lyssnar ej på andra, avbryter Talar till och inte med andra Får svårt att rikta uppmärksamheten på ett adekvat sätt och inlärningsförmågan försämras Lyssnar inte så mycket på vad andra tycker utan har sina svar och åsikter klara och nyanserar sällan dessa Talar till och inte med andra. Svårt att lägga märke till, jämföra och tänka efter

21 Närminnet Komma ihåg det som hände alldeles nyss Glömmer ganska lätt vad man pratat om Brister i uppmärksamhet, koncentration Svårt att hålla tråden i ett samtal Långtidsminnet påverkas Glömmer tider, avtal, möten Svårt att uppskatta tiden Korttidsminnet/arbetsminnet som skapar tidsmedvetenhet försämras. Får svårt att komma ihåg det som nyss hänt, tider, överenskommelser eller ex hämta något i ett annat rum Brister i uppmärksamheten, koncentration och svårighet att hålla tråden i ett samtal eller upplevelse Långtidsminnet(; episodiskt- självkännedom, sematiskt-kunskap) påverkas, både vad gäller omvärlden och personligt färgade händelser. Glömmer avtal, tider, möten etc. får svårt att uppskatta tiden och att föreställa sig längre tidsintervaller.

22 Delar till helhet A B C D E A B C D E
Förmåga att: Sortera och sammanställa information Urskilja väsentligheter och nyanser i information Skador: Splittrad bild av verkligheten Sämre förmåga att ta till sig ex. film, bok Svårighet att sortera och sammanställa information, ger en splittrad bild av verkligheten Sämre förmåga att ta till sig filmer och böcker Delar till helhet= process som hjälper oss att skapa åsikter, moral, värderingar och helhetsbild

23 Orienteringsförmåga Förmåga att: Känna igen mönster i tillvaron Lägga märke till ex. miljön, dagliga rutiner, årstiders skiftningar Skapa dags - och veckorutiner ? Skador: Går vilse Lägger inte märke till förändringar Planerar ej sin dag Bryr sig inte om relationer Svårt att känna igen mönster i tillvaron, går ofta vilse Lägger inte märke till exempelvis miljön, dagliga rutiner, årstiders skiftningar Lever ofta i sin egen värld och är inte så intresserad av vad som händer runt omkring Planerar inte sin dag Omgivningen bleknar bort och man bryr sig inte om relationer mellan människor

24 Gestaltminnet Förmåga att: Minnas människors utseende och placera dem rätt Skapa bilder av upplevelser Komma ihåg rutiner Skador: Blandar ihop olika människors roller Svårt att återskapa mönster och bilder Svårt att veta hur man bör uppföra sig i olika situationer Svårigheter att återskapa mönster och bilder av upplevelser och minnas dem Svårt att minnas människors utseende och placera dem rätt, blandar ihop myndighetspersoner och låter sig styras av de nu rådande omständigheterna Svårt att komma ihåg rutiner och hur man ska uppföra sig i olika situationer

25 Konsekvenser av skador på de sju funktionerna
Passiv, får inte något gjort Svårt att uttrycka sig (speciellt känslor), missförstånd Många idéer och planeringar, få genomförs Lägger orsaken till problem utanför sig själv Färdiga lösningar, svar och åsikter Svårt att rikta uppmärksamhet och koncentration Lyssnar inte på vad andra, avbryter eller sitter tyst Dåligt närminne, glömmer tider, överenskommelser Svårighet att sammanfatta och se helheter, fastnar i detaljer Lägger inte märke till förändringar Svårt att återskapa bilder och känna igen människor

26 Cannabisberoende Diagnosen cannabisberoende innebär att en individ trots upplevande av en mängd beteendemässiga, kognitiva, perceptuella och emotionella symptom sammanhängande med missbruk av cannabis fortsätter att använda cannabis. Förekommer hos ca. 10 % av användarna 26 26

27 DSM-IV och ICD-10 Missbruk (DSM-IV):
Minst ett av följande under den senaste 12-månadersperioden: Oförmåga att fullgöra sina skyldigheter i arbetslivet, skolan eller i hemmet. Upprepad användning i riskfyllda situationer, ex vid bilkörning eller i arbetslivet. Upprepade kontakter med rättsväsendet till följd av missbruket. Fortsatt användning trots återkommande problem. Beroende (ICD-10) Minst tre av följande under den senaste 12-månadersperioden: Stark längtan efter drogen. Svårighet att kontrollera intaget. Fortsatt användning trots skadliga effekter. Prioritering av droganvändning är högre än andra aktiviteter och förpliktelser. Ökad tolerans. Fysiska abstinenssymtom. (källa: Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård s.37) Beroende (DSM-IV): Minst tre av följande under den senaste 12-månadersperioden: Behov av allt större dos för att uppnå ruseffekt. Abstinensbesvär när bruket upphör. Intag av större mängd eller intag under längre tid än vad som avsågs. Varaktig önskan, eller misslyckade försök, att minska intaget. Mycket tid ägnas åt att skaffa, konsumera och hämta sig från bruket av alkohol eller narkotika. Viktiga sociala, yrkesmässiga eller fritidsmässiga aktiviteter försummas. Fortsatt användning trots kroppsliga eller psykiska skador.

28 Ungdomar och cannabis

29 Provat narkotika årskurs 9

30 Rökning/kön

31 Ungdomar rapporterar att cannabis ger dem: insikt medvetenhet
sexuella känslor självförtroende känsla av att vara vuxen kraftfullhet kreativitet en känsla av att kunna tänka fina känslor en hjälp att fly undan en obehaglig situation en hjälp att lösa personliga problem en hjälp att somna 31

32 Vem är de som fortsätter efter 22 års åldern?
De som inte har fått hjälp med sin social och/eller psykologiska brist (33-50%). De som har hittat sin identitet i missbrukets avskärmning av känslor och tankeverksamhet. De som har hittat sin identitet i missbrukets sociala sammanhang. 32 32

33 HAP Omfattar 6 veckor, minst 3 samtal i veckan.
Förlängd behandling ytterligare minst 6 veckor. Individuellt program med familjemedverkan. Drogtester under hela programmet. Antabusbehandling är att rekommendera. Individuellt blädderblock.

34 Behandling av cannabismissbruk 100 %
THC Behandling av cannabismissbruk 100 % Manualbaserad modell, år, > sex månader regelbundet missbruk Introduktion Kort version < 17 år eller < 6 mån Haschsamtal Guiden Fas 1 Medicinskt fokus 50 % Motivations-samtal Fas 3 Socialt fokus Fas 2 Psykologiskt fokus Förlängning Ångest känslor Teman och frågor Teman och frågor Teman och frågor Veckor 1 2 3 4 5 6 34

35 Behandlarens arbetsredskap
Konkret formuleringar Bilder och bildliknelser Språket: Att förutsäga vad som kommer att hända under avtändningen Prognostisering Repetition: Att vid varje session upprepa de specifika ämnena för steget

36 Förhållningssätt Strukturerat Pedagogiskt Kognitivt
Coachande - motiverande