ELLER? Det är väl inga problem att röka på lite… Ulrika Prevander

En presentation över ämnet: "ELLER? Det är väl inga problem att röka på lite… Ulrika Prevander"— Presentationens avskrift:

1

2 ELLER? Det är väl inga problem att röka på lite… Ulrika Prevander
Leg psykolog MiniMaria Väster

3 Varför är det inte oproblematiskt?
Vad händer i hjärnan och med kognitiva funktioner? Är tonårshjärnan extra sårbar?

4 Belöningssystemet i hjärnan

5

6 En belöning är en belöning…

7 Kommunikationen i hjärnan sker med signalsubstanser
Slide 3: How a neuron works. Neurons are unique because they can send information from the brain to the rest of the body. Your brain communicates with the rest of your body by sending messages from one neuron to the next and ultimately to the muscles and organs of the body. Neurons can also store information as memories. Typically, a neuron contains three important parts: a cell body that directs all activities of the neuron; dendrites (the part that looks like tree branches), which are short fibers that receive messages from other neurons and relay those messages to the cell body; and the axon, a long single fiber that transmits messages from the cell body to dendrites of other neurons. Every moment, messages are moving with amazing speed back and forth from neuron to neuron. As a matter of fact, scientists often compare the activity of neurons to the way electricity works. A neuron communicates with other neurons at special places called synapses or synaptic clefts. To send a message, a neuron releases a chemical messenger, or neurotransmitter, into the synaptic cleft. From there, the neurotransmitter crosses the synapse and attaches to key sites called receptors on the next neuron in line. When neurotransmitters attach to these receptors, they cause changes inside the receiving neuron and the message is delivered. Neurons communicate with each other through a network of interconnected cells that scientists are still trying to fully understand. Scientists do know that this complex communication system within the brain can be disrupted by the chemicals in drugs. Did you know that more than 400 chemicals are in a marijuana leaf? And over 4,000 chemicals besides nicotine are in tobacco! Illustration used with permission, courtesy of Lydia V. Kibiuk and the Society for Neuroscience. 7

8 - the King of Reward! Pannlob Belöning, beteende, kognition, viljestyrda rörelser, motivation, sömn, humör, koncentration, inlärning

9 Mycket mer dopamin frisätts!

10 Signalsubstansen Anandamid – inre lycksalighet…
… ”sätter färg” på våra upplevelser … även involverad i kognitiva funktioner, koordination av muskler och rörelser samt balans

11 + NAc VTA X cannabis och belöningssystemet GABA interneuron THC DA
CB1 + DA dopaminneuron

12 Normala upplevelser förstärks - som att skruva upp
Normala upplevelser förstärks - som att skruva upp volymknappen på en radio.

13 Frontala cortex; ”chefen”: Kontroll, stabilitet och ”förnuft”
Limbiska systemet: ”Producerar” känslor Limbiska systemet Frontala cortex; ”chefen”: Kontroll, stabilitet och ”förnuft” Limbiska systemet påverkas av frontalloberna Undvikande av känslokaos

14 Frontala cortex; ”chefen”: Kontroll, stabilitet och ”förnuft”
Limbiska systemet: ”Producerar” känslor Limbiska systemet Frontala cortex; ”chefen”: Kontroll, stabilitet och ”förnuft” Limbiska systemet påverkas av frontalloberna Undvikande av känslokaos Upplevelserna förstärks! Hallucinationer? Psykos?

15 Hjärnan är rik på fett… Ackumulerande effekt – kan finnas kvar uppåt 6-8 veckor

16 Fas 2 THC frigörs successivt från fettvävnad.
Ruset och THCs nedbrytning Akut rus: Fas 1 THC i blodet minskar, resterande går in i fettvävnad. Detta rus varar i ca minuter. Man är aktiv i tanken, utåtriktad, fnissig. Fas 2 THC frigörs successivt från fettvävnad. Rusets längd varierar, men ca 3 timmar. Man är aktiv i tanken men inåtvänd. Flummar gärna för sig själv, sinnliga förstärkningar, tankeflykter.

17 Light????

18 Cannabis har stor inverkan på hjärnan…

19 Områden med många receptorer för anandamid,
även där THC binder

20 Frontala cortex (pannlob)
Hjässlob Basala ganglier Cerebellum (Lillhjärnan) Hippocampus

21 Exekutiva funktioner: Samordnar och kontrollerar kognitiva funktioner så att vi kan
handla förnuftigt utifrån våra behov

22 Den kognitiva orkestern
uppmärksamhet arbetsminne beslutsfattande planering flexibilitet i beteende tidsuppfattning EXEKUTIVA FUNKTIONER Inhibitorisk kontroll

23 Frontala cortex (pannlob)
Exekutiva funktioner ”Kognitiva Orkestern” Hjässlob samordnar sinnesintryck Basala ganglier Samordna upplevelse- information Cerebellum (Lillhjärnan) Styra muskler o rörelser Tidsuppfattning Hippocampus Minnesprocesser Inlärning

24 Filtrering av inkommande stimuli
- en ständig sysselsättning för hjärnan

25 Det blir svårt att sålla bland all information…

26 Arbetsminnet funkar inte så bra…

27 Cannabis ger 9 % lägre blodflöde Sämre exekutiva funktioner
Låg tankeaktivitet ”Segt” tillstånd

28 Höjning av blodflödet…
…”på gång igen”

29 Funktionsnivån vid minnestillfället har stor
betydelse vid framplockning av minnen.

30 Episodiskt minne lagrar
personliga upplevelser

31 Ett drogrelaterat episodiskt minne…
Identitet? Självkännedom? Jag?

32 Yttre information och inre erfarenheter/kunskap = elaborering

33 Tolkandet/Upplevelsen av omvärlden…
…kan bli lite flytande…

34 Försämrad förmåga att strukturera
och tolka omvärlden leder till… …nya värderingar och nytt förhållningssätt till omvärlden

35 Kompensatorisk hjärnaktivitet:
Mer utspridd hjärnaktivitet Hjärnan får arbeta ”hårdare”

36

37 Den neurokemiska balansen förändras av droger
oro nedstämdhet depression ångest Den neurokemiska balansen förändras av droger

38 Ökad risk för psykos och schizofreni
Risk för psykos ökar med 40 % Dos-responseffekt  ökad risk uppåt 200% Moore, Zammit, Lingford-Hughes et al the Lancet. 2007; vol 370 Vanföreställningar Nojor Snedtändningar

39 Prodromala psykossymtom
6300 ungdomar mellan år. 5,6 % hade prövat cannabis vid minst ett tillfälle. Bland dessa var det dubbelt så vanligt att ha upplevt prodromala psykossymtom. De som använde cannabis mer frekvent löpte större risk för prodromala symtom. Miettunen, Törmänen, Murray et al. British Journal of Psychiatry. 2008;

40

41 Neurobiological effects of early life cannabis
exposure in relation to the gateway hypothesis. Maria Ellgren, Stockholm 2007

42 Cannabis ökar risken för
senare heroinberoende. Ger långvariga förändringar i belöningssystemet

43 Psykosocial miljö spelar roll…
…de med lägre status är mer benägna att knarka …stress ger ökad risk för alkohol/drog missbruk

44 Hypodopaminerg funktion…
…sämre belöningskänslighet …sårbarhet för missbruk/beroende

45 Är tonårshjärnan extra sårbar?

46 Hjärnbarken tunnas ut Frontallob Mer Mindre

47 Omogen frontal hjärnbark Upphettad limbisk hjärnstam Hormonsvängningar
Starkare sexualdrift Växande behov av bekräftelse och social interaktion Omogen frontal hjärnbark

48 Risktagande hos tonåringar, unga vuxna och vuxna
under ett TV-spel med bilkörning när man tävlar ensam eller i grupp. Efter Steinberg

49

50 Pruning Use it or loose it!

51 Det man ägnar sig åt kommer att prägla ungdomshjärnans utveckling
Stimulans ger långsammare mognad

52 ”Utvecklingsfönster”
– perioder då tonårshjärnan är extra sårbar och mottaglig Miljö Droger Alkohol

53 Ungdomar har en förändrad belöningskänslighet
Reagerar överdrivet positivt på medelstora och stora belöningar. Betydligt mindre på små belöningar  ökad riskbenägenhet

54

55 Polarna och ”äventyr” blir viktigare…

56 Ändrad belöningskänslighet och risktagning ger
utvecklingsbiologiska fördelar åt fortplantningen

57 Nu var det slut!!!

58 Tack för uppmärksamheten!

59

60

61 Andra viktiga strukturer för kognitiva funktioner

62 Misstag? Beslut? Ord? Bry sig? Tid? Mitt fel?

63

64

65

66 Cannabis… Marijuana Hasch Skunk …debutdrog för minst 90 % Spice

67 146 miljoner!!!

68 Ej färdigutvecklade exekutiva funktioner
Dålig beslutsfattande förmåga Impulsstyrda Dras till spänning

69 146 miljoner människor röker cannabis en eller flera gånger under ett år…

70

71

72 Barndomstrauma och cannabisrökning ökad risk för psykos
Harley, Kelleher, Clarke et al. Psychological Medicine. 2009;1-8