Rapport – medborgarpanel 2 Möjligheten för påverkan och inflytande- 2012.

En presentation över ämnet: "Rapport – medborgarpanel 2 Möjligheten för påverkan och inflytande- 2012."— Presentationens avskrift:

1 Rapport – medborgarpanel 2 Möjligheten för påverkan och inflytande- 2012

2 Antal respondent Ålder Stadsdel15-1920-2930-3940-4950-5960+SaknasTotalt Alby1874234644 Fittja42223 215 Hallunda/Norsborg6153174541 Tullinge4 711310237 Tumba14435117347 V å rsta Gr ö dinge 22211118 Annan ort1 112106 Saknas uppgifter 17 Totalt47282224313736225 Antal respondenter respektive stadsdel och åldersgrupper Det är ganska jämnfördelad respondenter mellan kommundelarna i relativ till andel befolkning. Lite fler från Grödinge och Alby har deltagit. När det gäller ålder visar tabellen också att det är ganska jämnfördelat mellan olika åldergrupper med ett undantag att en tredjedel av respondenterna är yngre mellan 15-29 år. Det saknas uppgifter om ålder för 19 personer och om område för 17 respondenter.

3 Allmänna attityder till den kommunala demokratin Medelvärdet på frågan ligger på 5,0 på en tiogradskala. Kvinnor jämfört med män, yngre mellan 15-29 jämfört med andra åldergrupper och respondenter från norra jämfört med södra delen av kommunen är mer nöjda.

4 Allmänna attityder till den kommunala demokratin Medelvärdet på frågan om möjligheter att påverka inom kommunens verksamheter är ganska lika för olika kommundelar och åldergrupper. Det ligger runt 5. Här ser vi också lite skillnader. Kvinnor jämfört med män, yngre mellan 15-29 jämfört med andra åldergrupper och respondenter från norra jämfört med södra delen av kommunen är mer nöjda.

5 Allmänna attityder till den kommunala demokratin Medelvärdet på frågan ligger på 4,8. Minst nöjd är man i åldersgruppen 40 - 49. Tullingeborna verkar mer missnöjda än respondenterna från andra kommundelar.

6 Allmänna attityder till den kommunala demokratin Medelvärdet på frågan ligger på 5,3. Kvinnor jämfört med män, yngre mellan 15-19 och åldergruppen 60+ är mer nöjda. Minst nöjda är åldersgruppen 40-49 år. Sett över kommundelarna ligger alla på ett medelvärde på 5 eller mer.

7 Allmänna attityder till den kommunala demokratin Medelvärdet på frågan ligger på 4,8. Här ser vi också att kvinnor och yngre mellan 15-19 är mer nöjda. Respondenter från norra kommundelen är mer nöjda än från den södra delen.

8 Allmänna attityder till den kommunala demokratin – män och kvinnor Kvinnor är mer positiva än män i svar på alla de frågorna om attityder till den kommunala demokratin.

9 Allmänna attityder till den kommunala demokratin – för olika ålders grupper Åldergruppen 15-19 är mer positiva på alla frågor om attityder till den kommunala demokratin. Åldergruppen 40-49 är mindre nöjda jämfört med andra åldergrupper. Att få kontakt med kommunens politiker verkar respondenterna relativt nöjda med. Däremot är man mindre nöjd med hur politikerna lyssnar och hur väl deras åsikter representeras bland kommunpolitikerna.

10 Allmänna attityder till den kommunala demokratin i respektive kommundelar Skillnaden mellan svaren från respondenterna från olika kommundelar på frågorna är lite. Sammantaget är kommundelarna i norra delen av kommunen mer nöjda än södra delen av kommunen.

11 Kommentar till svar på frågorna om allmänna attityder till den kommunala demokratin Jag tycker inte att kommunen riktigt tydliggjort hur invånarna på lättaste sätt kan påverka beslut inom kommunen Nöjd, men politiska frågor når inte fram till så många ungdomar för att det är jätte få som pratar politik, i alla fall där jag bor (Fittja) Det kan vara svårt att få tag på de politiker som man söker och får man i personen så tar det mycket lång tid att få svar Jag har inga bra svar här tyvärr, jag är inte insatt i den lokala politiken alls. Vi har sett en hel del arbetslösa bland afrikaner, men politikerna inte pratar om det, deras röst inte anses viktigt. Barn diskrimineras, segregeras i skolan. Man ger inte tillräckliga kunskaper för att motivera dem att fortsätta sina utbildning till högskolan. Jag har inte varit i kontakt med kommunen och vet därmed inte hur väl medborgarnas synpunkter påverkar politikernas åsikter.

12 Agerat för att påverka kommunala frågor 40 procent att respondenterna svarar att de under de senaste 3 åren agerat för att påverka. Drygt 40 procent inte agerat. Fler män än kvinnor har agerat.

13 Försökt påverka kommunala frågor - område, ålder och kön Vårsta Grödinge har den största andelen som försökt att påverka, Tumba den lägsta. Äldre över 60 år har i större utsträckning agerat för att påverka jämfört med andra åldergrupper. (Fler äldre i Vårsat-Grödinge deltagit i panelen). Ungdomar har i mindre utsträckning försökt att påverka.

14 Vilka sätt har du själv använt för att försöka påverka? 1. Allmänna val27% 2. Dialogforum11% 3. Dialog med tjänstemän10% 4. Medborgarförslag10% 5. Direkt kontakt med kommunpolitiker8% 6. Elevråd8% 7. Jag har inte försökt påverka någon gång8% 8. Synpunktshantering4% 9. Ungdomsfullmäktige4% 10. Öppnanämndsammanträde3% 11. Engagemang i politiska partier3% 12. Engagemang i politiska ungdomsförbund2% 13. Rådslag1% 14. Jag gjorde så här:2%

15 Upplevt att synpunkterna togs till vara Drygt 74 procent av respondenterna har upplevt att synpunkterna togs fullt eller delvis till vara i kommunen. Variationerna är dock stora beroende på vad man haft synpunkter på.

16 Vad handlade det om? Respondenterna tycker att de frågor som mest togs upp till vara handlade om skolan, miljö, kultur- idrott och boende. De har upplevt mindre att frågor som handlade om barn- och äldreomsorg tagit till vara.

17 Viktiga verksamhetsområden att påverka

18 Sätt att påverka

19 Bedömning om medborgarpanel som en kanal att påverka Medelvärdet för alla svar på frågan är 6,15. Flesta av respondenterna ger betyg 5-8 av 10 till medborgarpanel som en bra kanal att använda för att påverka kommunala frågor.

20 Kommunen erbjuder flera olika sätt för att underlätta för kommuninvånarna att framföra sina sypunkter och att påverka i kommunala frågor. Känner du till någon/några av nedanstående möjligheter? MöjligheterJaNejantal Medborgarförslag70%30%153 Dialogforum62%38%148 Synpunktshantering25%75%133 Felanmälan69%31%148 Elevråd65%35%139 Öppna nämndsammanträden46%54%139 Ungdomsfullmäktige53%47%138 Plansamråd20%80%132 Olika typer av dialoger vid verksamhetsutveckling / områdesutveckling 53%47%141 Medborgarförslag, felanmälan, elevråd och dialogforum är mest kända som möjligheter att påverka. Plan samråd, synpunkthantering är minst kända.

21 Upplever du att det är lätt eller svårt att påverka i kommunala frågor? 1. Mycket lätt 5% 2. Ganska lätt 6% 3. Varken lätt eller svårt 33% 4. Ganska svårt 22% 5. Mycket svårt 13% 6. Ingen åsikt 21% En tredjedel av de som svarat på frågan tycker att det är ganska eller mycket svårt att påverka kommunala frågor. 11 procent tycker att det är ganska lätt eller mycket lätt att påverka. Drygt en tredjedel tycker att det är varken lätt eller svårt. 21 procent har ingen åsikt.

22 Analys av svar på frågor om allmänna attityder till den kommunala demokratin Resultaten från panelen kan jämföras med resultaten från kommunens medborgarundersökning 2011. För medborgarundersökningen användes en femgradig skala och för en jämförelse krävs det en anpassning till panelens 10 gradiga skala. Gör man det så framkommer en relativt samstämmig bild även om frågeställning och metod inte är helt likvärdiga. 30 procent instämde helt eller delvis (värde 4 eller 5) i medborgarundersökningens påstående: ”Jag kan vara med och påverka i kommunala frågor som intresserar mig”. I panelen gav 32 procent värdet 7 eller högre på frågan om hur nöjd man är med Botkyrkabornas möjligheter att påverka politiska beslut. En annan jämförelse kan göras med en av SCB:s medborgarundersökningar 2011. Även här skiljer sig metod och frågeformulering jämfört med panelundersökningen. SCB arbetar med NII (Nöjd Inflytande Index), som baseras på frågor med svarsalternativ i en 10-gradig skala. Flera frågor här är direkt jämförbara med frågorna som ställdes till panelen. En jämförelse dem emellan visar att deltagarna i panelen är något mer positiva än deltagarna i SCB:s undersökning, men vissa svarsmönster är detsamma. Till exempel är man i båda undersökningarna mer positiv till möjligheterna till kontakt med politiker och mindre positiv till möjligheterna till att kunna påverka och få politiker att lyssna.

23 Analys I SCB: undersökningar kan jämförelser göras med andra kommuner som deltar i samma undersökning. 2011deltog 127 andra kommuner. I samtliga delindex till NII hade Botkyrka ett statistiskt säkerställt lägre index än genomsnittet för samtliga deltagande kommuner. Botkyrka har deltagit i SCB:s undersökning 2007, 2009 och 2011. Resultatet 2011 var sämre än både 2007 och 2009. Det är värt att notera att attityden till möjligheten att påverka politiska beslut är mer positiv bland de som i något sammanhang försökt påverka än bland de som inte gjort det. Samma skillnad ses inte för attityden till att påverka verksamheterna. Här finns dock en skillnad mellan olika åldrar. Bland de äldre finns en tendens till att missnöjet med möjligheterna att påverka är större bland dem som försökt påverka än de som inte gjort det. För samtliga påverkansfrågor så är det en mindre andel bland de som har försökt påverka som svarat ”ingen åsikt” jämnfört med de som inte har gjort det.

24 Analys… Andelen respondenter som svarat alternativet ”vet ej” på frågan om påverkan är 34 %. Detta är en fråga för den representativa demokratin att belysa. Vi behöver utveckla möjligheterna för påverkan och även informera om hur invånarnas synpunkter och förslag tas tillvara i den demokratiska processen och i kommunorganisationen. Andelen som själva agerat för att påverka i kommunala frågor är bland paneldeltagarna 40 %, lite högre för män än för kvinnor. De äldre är mer aktiva än de yngre. De boende i Vårsta-Grödinge är de som är mest aktiva. De flesta som agerat för att påverka har gjort det i skolfrågor, det gäller både män och kvinnor i alla åldrar upp till 50 år. De äldre som är över 50 år har oftast agerat i miljö- och boendefrågor. Dessa frågor inklusive trafikfrågorna har engagerat en större andel av de paneldeltagare som bor i södra kommundelen än de som bor i den norra kommundelen. I den Norra kommundelen är skolfrågorna det som engagerar mest. 79 % av de som försökt påverka upplevde att deras synpunkter togs tillvara delvis eller fullt ut. Mest nöjd var de som agerat i trafikfrågor, minst nöjda var de som agerat i äldreomsorgsfrågor.

25 Slutsatser: Det är svårt att statiskt säkerställa panelens svar på frågorna som hela befolkningens bedömning. Men vi kan signalera att möjligheterna för påverkan och inflytande är okej men det är ett område för utveckling av den lokala demokratin i Botkyrka, liksom i andra kommuner. Möjligheter så som medborgarförslag, dialogforum och medborgarpanel är några av de bra möjligheterna för kommuninvånarna att använda för att framföra sina åsikter kring kommunala frågor. Men det är inte bara möjligheter för påverkan som är viktigt utan även att vara mer tydlig med hur resultaten från de dialoger, medborgarpaneler och undersökningar som genomför tas till vara i kommunen. Man är mer positiv till möjligheterna till kontakt med politiker och mindre positiv till möjligheterna till att kunna påverka och få politiker att lyssna. Panelen är något mer positiva än deltagarna i SCB:s undersökning 2011 men Botkyrka har lägre index om inflytande än genomsnittet för de andra kommuner som deltog i samma undersökning. Panelens resultat sammanstämmer relativ med resultaten från kommunens medborgarundersökning 2011.