1 ASIN och EU 2010 - ur ett studiestödsperspektiv Vid Direktörsmötet på Färöarna 2008 beslutades att ASIN under den kommande perioden skulle följa: Den.

En presentation över ämnet: "1 ASIN och EU 2010 - ur ett studiestödsperspektiv Vid Direktörsmötet på Färöarna 2008 beslutades att ASIN under den kommande perioden skulle följa: Den."— Presentationens avskrift:

1 1 ASIN och EU 2010 - ur ett studiestödsperspektiv Vid Direktörsmötet på Färöarna 2008 beslutades att ASIN under den kommande perioden skulle följa: Den EU-rättsliga utvecklingen vad gäller tillämpningen av regelverket för studiestöd samt utvecklingen på studiestödsområdet inom EU.

2 2 Nyheter sedan sist! ►Lissabonfördraget ►Grönboken ►Blåkortsdirektivet 2009/50 ►Skyddsgrundsdirektivet 2005/85 ►Förordning 883/2004 ►Förster C- 158/07 ►VatsourasC-22/08,Koupatantze C-23/08 & Genc C 14/09 ►Bressol & Chaverot C-73/08 ►Bosättningsvillkoret – Nederländerna, C-542/09

3 3 Några exempel på hur EU-rätten har påverkat det nordiska studiestödet: ►Norge & Island – bosättningsvillkoret ►Danmark, Finland och Sverige – rätten till studiestöd för anhöriga till landets egna medborgare ►Norge – EU/EES-medborgare med permanent uppehållsrätt ►Sverige – utlandsstudier (studieperiodens längd, distansstudier och gymnasiestudier i de nordiska länderna)

4 4 EU-rätten – tillämpar vi den på samma sätt? EU-rättsliga skillnader mellan de nordiska länderna kan bero på: 1.EU/EES-land, studiestödets uppbyggnad i de olika nordiska länderna, 2.Generösare tillämpning än vad EU-rätten föreskriver, 3.Olika tolkningar av EU-rätten.

5 5 DanmarkFinlandIslandNorgeSverigeÅland Förordning 1612/68 om arbetskraftens fria rörlighet Ja Förordning 1408/71 om familjeförmåner Nej JaNej Förordning 859/2003 om utvidgning av bestämmelserna i 1408/71 till tredjelandsmedborgare Nej JaNej Förordning 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen Nej JaNej Direktiv 2003/109 Varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare NejJaNej Ja Direktiv 2004/38, Frirörlighetsdirektivet Ja Direktiv 2005/71 Gästforskaredirektivet Nej JaNej Direktiv 2009/50 Blåkorts- direktivet (2011-06-19) NejJaNejJa Associeringsavtalet EEG- Turkiet 64/732/EEG NejJaNej Ja

6 6 2. Mer generösa regler än vad EU-rätten föreskriver Ett exempel är definitionen av familjebegreppet Med familj avses enligt artikel 2 i Direktiv 2004/38 make eller maka, registrerad partner … ►Danmark följer strikt definitionen i artikel 2 ►Island och Sverige godkänner även sammanboende ►Finland och Åland godkänner sammanboende förutsatt att personerna har bott tillsammans i två år ►Norge godkänner sammanboende förutsatt att paret har gemensamt barn

7 7 3. Skillnader i tolkning av EU-rätten Migrerande arbetstagares rättigheter: ►Norge, Finland och Åland kräver att det finns ett innehållsmässigt samband mellan arbete och studier för att studiestöd ska beviljas. Detta krav finns oavsett om arbetet har upphört eller om det fortfarande pågår. Studiestöd kan också beviljas om personen slutar att arbeta på grund av han har blivit ofrivilligt arbetslös ►Danmark och Sverige anser att det räcker med att ett person är arbetstagare - att arbetet har påbörjats före studierna och att arbetet fortgår parallellt med studierna - för att för att studiestöd ska beviljas. Studiestöd kan också, liksom tidigare, beviljas om personen slutar att arbeta på grund av han har blivit ofrivilligt arbetslös eller om personen har slutat att arbete och det finns ett innehållsmässigt samband mellan arbetet och de planerade studierna.

8 8 3. Skillnader i tolkning av EU-rätten Varaktigt bosatta tredjelandsmedborgare: ►I Sverige har en utländsk medborgare som har ställning som varaktigt bosatt enligt direktiv 2003/109 rätt till studiestöd direkt vid inresan till Sverige. ►I Finland har dock samma person rätt till studiestöd först då personen har beviljats ställning som varaktigt bosatt i Finland, dvs efter 5 år. Eller då sökande har fått kontinuerligt tillstånd i landet pga nationella regler.

9 9 Några avslutande frågor: ►Riskerar EU-rätten att utarma de nordiska studiestödssystemen för studier utomlands? ►Har vi något att vinna på ett nordiskt samarbete kring EU-rätten?