PRIORITERINGSSTRATEGIER – I TEORIN

En presentation över ämnet: "PRIORITERINGSSTRATEGIER – I TEORIN"— Presentationens avskrift:

1 PRIORITERINGSSTRATEGIER – I TEORIN
Sofie Cedstrand, doktorand Förvaltningshögskolan Göteborgs Universitet

2 NI HAR MAKT!!!

3 NÄRBYRÅKRATITEORIN Komplex verksamhet kräver Handlingsutrymme

4 En närbyråkrat Direkt interaktion med medborgare Brist på resurser
Rolltvetydighet Tex. poliser, lärare och socialarbetare Men även ”tillsynare”

5 IMPLEMENTERINGSFORSKNING
Hur politiska beslut genomförs i praktiken Politiker fattar beslut Tjänstemän genomför dem Om detta inte sker = IMPLEMENTERINGSPROBLEMATIK

6 IMPLEMENTERINGSPROCESSEN
Uppifrån- och ner- perspektivet Förvaltningen ett lydligt redskap Närbyråkratiperspektivet Tjänstemännen har makten över politiken

7 Handlingsutrymme - en förutsättning
För att betecknas som närbyråkrat Kunna utföra sina uppgifter Komplex och unik verklighet Situationsanpassning nödvändig Självrespekt = DEMOKRATISKT DILEMMA

8 NÄRBYRÅKRATITEORIN Handlingsutrymme Självständighet Brist på insyn
Situationsanpassning I konflikt med krav på rättsäkerhet, opartiskhet och likabehandling NÄRBYRÅKRATPROBLEMET

9 När uppstår handlingsutrymme?
NÄRBYRÅKRATITEORIN När uppstår handlingsutrymme? Vagt regelverk Motstridigt regelverk Omfattande regelverk

10 Orsaker till målkonflikter
Klientorienterade mål - social ingenjörskonst Klientorienterade mål - organisationens mål Motstridigt förväntningar från olika grupper i samhället

11 Dilemman Resursbrist Efterfrågan ökar med utbudet
Byråkratiska krav – situationsanpassning Rutiner utvecklas för att hantera situationen

12 Rutiner – ett sätt att hantera vardagen
Exit Egna arbetsmetoder Specialisering Centrala prioriteringar Utnyttja sitt handlingsutrymme

13 Att mäta resultat som lösning?
Alltför komplext Politiskt styrt Dåligt med insyn Målförskjutning Mäter det som går att kvantifiera

14 PRIORITERINGSGRUNDER – PLOCKA PINNAR
Jag har hört en inspektör säga om en inspektion som inte blev så bra ”vi hade tänkt att vi skulle skaffa några snabba pinnar” […] det är fel av inspektörerna som gjorde det. [...] Men människor är bara människor, är det någon som ligger illa till i statistiken och tittar på sin besöksfrekvens så kanske man frestas att göra så. (A3) Det sades inför 2003 att eftersom vi har krav på oss att öka vår produktivitet så får ni koncentrera er på att göra så mycket som möjligt som ni kan klara ensamma. […] Ja, pinnar känner du väl igen?

15 TJÄNSTEMÄN SOM POLITIKSKAPARE
Komplex verklighet – situationsanpassning Vag, omfattande och/eller detaljrik lagstiftning Komplexa och visionära mål Begränsade ekonomiska och personella resurser PRIORITERA & BESLUTA

16 PRIORITERINGSSTRATEGIER
Beslut måste tas Vilka är urvalskriterierna för dessa beslut? Oftast praktiska istället för teoretiska VILKA TEORETISKA GRUNDER SKULLE KUNNA TÄNKAS?

17 PRIORITERINGSSTRATEGIER I TEORIN
Vilka mått är viktigast för ens mål? Vilket mänskligt beteende är viktigast för ens mål

18 PRIORITERINGSSTRATEGIER I TEORIN
RISK Principen om ”ta det värsta först” Principen om ”största möjliga effekt” Slumpurvalsprincipen

19 SLUTSATSER Reaktiva prioriteringsgrunder Relaterar inte till risk
Inte några teoretiska resonemang Storlek visst genomslag Nödvändigt med förenklat beslutsfattande

20 PRIORITERINGSGRUND - MEDIA
Det kan vara så att det har stått mycket i tidningarna, inte för att vi är styrda av tidningarna så till vida, men om vi tycker att det är relevant den här farligheten som beskrivs så kanske det finns anledning att göra ett projekt av det då. (K4)

21 PRIORITERINGSGRUND – HÖRSÄGEN
Jag gjorde en inspektion och då satt folk och sa ”här är det ganska bra men du skulle sett hur det var på en annan typ av verksamhet jag var på förut ”då sa jag ”men de har inte hört av sig till mig” Då sa dom ”Nej det orkar de inte för de bara jobbar” då tänkte jag för mig själv att eftersom detta är intressant så planerar jag in inspektion på den här typen av verksamhet och nu skall jag göra det. (A3)

22 SLUTSATSER Reaktiva prioriteringsgrunder Relaterar inte till risk
Inte några teoretiska resonemang Storlek visst genomslag Nödvändigt med förenklat beslutsfattande

23 SEMINARIEUPPGIFT När har ni i teorin möjligheter att prioritera, dvs. ett stort handlingsutrymme, när ni planerar och genomför tillsynsverksamhet? När, hur och varför är möjligheterna stora respektive små? (Jämför litteraturen med de beskrivna tillsynsprojekten) När har ni i praktiken möjligheter att prioritera, dvs. ett stort handlingsutrymme, när ni planerar och genomför tillsynsverksamhet? När, hur och varför är möjligheterna stora respektive små? Resonera slutligen kring negativa och positiva effekter som ert faktiska handlingsutrymme kan ha på rättssäkerhet och demokrati samt kom med några (2-5 stycken) förslag på vad som skulle kunna göras för att förstärka alternativt försvaga dessa effekter (förslagen kan både röra inspektörs- oh organisationsnivå).

24 SEMINARIEUPPGIFT Frågorna ska besvaras med utgångspunkt i kurslitteraturen (Tillsyn och effektivitet & Miljötillsyn i praktiken), era egna erfarenheter och era egna beskrivningar av de tillsynsaktiviteter ni arbetar med. . Uppgifterna skall besvaras skriftligt (högst 5 sidor med 1.5 i radavstånd) och skickas till senast den 4 december. Gemensam redovisning och diskussion på seminariet. För att bli Godkänd på kursen krävs godkänt på uppgiften samt aktivt deltagande på seminariet.

25 TACK FÖR UPPMÄRKSAMHETEN!
Sofie Cedstrand, doktorand Förvaltningshögskolan Göteborgs Universitet