Projektledare Kerstin Nordstrand

En presentation över ämnet: "Projektledare Kerstin Nordstrand"— Presentationens avskrift:

1 Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder alkohol, fysisk aktivitet, matvanor och tobak
Projektledare Kerstin Nordstrand Projektsekreterare Maria Branting Elgstrand

2 Mette Axelsen ordf Anders Forslund Ulf Holmbäck Ingrid Larsson Hans Lingfors Birgitta Lorefält Nina Jansson Elisabet Kylberg Susan Wilhelmsson

3 Socialstyrelsens uppdrag
Nationella Riktlinjer med beslutsstöd för prioriteringar Riktlinjerna ska bidra till att resurserna används effektivt underlag för regionala och lokala vårdprogram Revidera Följa upp 3

4 Befolkningsinriktat hälsofrämjande
Levnadsvanor Befolkningsinriktat hälsofrämjande Individinriktat primärt och sekundärt sjukdomsförebyggande Tidig diagnos och behandling Behandling av manifest sjukdom Patienter, dvs person som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälso- och sjukvård (Spri 1997) Rehabilitering, omvårdnad 4

5 Perspektiv som ska beaktas (egna rader i listan eller som kommentarer i granskningsprotokollet )
Kultur Etnicitet Socioekonomi 5

6 Riktlinjernas fokus Olika kliniska situationer / (Interventioner ”metoder för att förändra matvanor) Inte alla kliniska situationer utan där behovet av vägledning är som störst

7 Riktlinjernas innehåll
Faktadokument med underlag från experternas litteraturgranskning Beslutsstödsdokument (Socialstyrelsens tillämpning av faktaunderlag och prioriteringsarbetet) Rekommendationer om prioriteringar (rangordningslista) om åtgärder som inte bör utföras alls eller rutinmässigt (”icke-göra-lista”) om åtgärder där det behövs mer forskning (FoU-lista) Kvalitetsindikatorer

8 Gruppering av tillstånden
Patienter utan levnadsvaneberoende tecken eller symtom - ålder (spädbarn, barn och ungdomar, vuxna, äldre) - speciella tillstånd/situationer (hereditet, gravida, psykiatrisk sjukdom, fysiskt funktionshinder) Patienter med levnadsvaneberoende biomedicinska riskmarkörer (ex. blodfettsrubbning, högt blodtryck) Patienter med levnadsvaneberoende sjukdomar (ex. hjärtkärlsjukdomar, cancer) 8 8

9 Exempel på tillstånd och åtgärder
Hälsotillstånd Åtgärd Ohälsosamma matvanor hos vuxen patient Rådgivning Rådgivning med adjuvans. Kvalificerad rådgivning Rådgivning med utnyttjande av teoribaserade beteendemedicinska metoder hos vuxen patient med övervikt och fetma Råd om energireducerad kost med tre variationer Etc

10 Exempel på tillstånd och åtgärder utifrån området Tobak
Interventionen är riktad till föräldrarna Passiv rökning hos spädbarn Kort råd Kort rådgivning med tillägg av material Telefonrådgivning Kort råd i samband med hembesök Kvalificerad rådgivning 10

11 Exempel på tillstånd och åtgärder utifrån området Matvanor (INGRID)
Ohälsosamma matvanor hos vuxen patient med övervikt, fetma eller stort bukomfång Rådgivning om energireducerad kost baserad på näringsrekommendationer med hänsyn till viktminskning Rådgivning om energireducerad kost baserad på näringsrekommendationer med adjuvans av motion med hänsyn till viktminskning Rådgivning om energireducerad kost baserad på näringsrekommendationer med adjuvans av måltidsersättning med hänsyn till viktminskning Rådgivning om energireducerad kost baserad på näringsrekommendationer med adjuvans av VLCD/LCD med hänsyn till viktminskning 11

12 Framtagande av faktaunderlag - tillvägagångssätt (INGRID)
Systematisk litteratursökning Genomgång och sortering av litteratur Systematiska översiktsartiklar (SÖ) De (1-2) senast publicerade Systematisk granskning, tabellering av resultat (granskningsmall) Sammanfatta resultat (arbetsdokument) Evidenssummering enligt GRADE (evidenssummeringsformulär) Slutsatser till faktadokument Förslag till klassificering

13 Vad beskrivs i litteraturen - viktminskning med energireducerad kost, vuxna?
Lägre energiintag avgörande för viktminskning Svårt att behålla en viktminskning över tid (dvs. svårt att bibehålla förändringar av matvanor) Kostförändring ger ca 5% viktminskning efter 6-12 månader Större viktminskning (jämfört med enbart kostförändring) med: kostförändring och motion kostförändring och måltidsersättning kostförändring och lågkaloripulver

14 Hälsotillstånd-/åtgärdslistan
Hälsokonse-kvenser av levnadsvanan Effekt av åtgärd Evidens för effekt Kostnad/ vunnet levnadsår alt. QALY Evidens för kostnads-effektivitet Rang-ordning “Icke-göra” FoU 1 3 2 2 14

15 Konstruktion och avgränsning i tillstånd-/åtgärdslistor
Verktyget som används och styr upp litteratursökningen relevanta kliniska situationer livscykelsperspektiv metoderna ska gälla många patienter kontroversiella metoder och när det finns praxisvariationer alternativa metoder 15

16 Fyra faktagrupper ”metoder för att förändra levnadsvanor”
Tobaksbruk Alkoholvanor – riskbruk Ohälsosamma matvanor Otillräcklig fysisk aktivitet Flera ogynnsamma levnadsvanor ”femte listan”

17 Pågår en diskussion Gemensam benämning av åtgärder
Finna gemensam syn på nivå och benämning Nästa bild illustrera hur de olika grupperna benämner åtgärderna samt i vilka nivåer de ligger

18 Tobak Fysisk aktivitet Matvanor Alkoholvanor 18 Råd
Kort motiverande återkoppling Kort rådgivning Ssk Längre rådgivning Ssk Kort rådgivning läkare Kort rådgivning med adjuvans. Vilket är knutet till specialtillstånden Kort rådgivning Kort rådgivning med adjuvans. Kort rådgivning med särskild uppföljning Rådgivning Rådgivning med adjuvans. Kort motiverande samtal Längre rådgivning läkare Kvalificerad rådgivning Rådgivning med utnyttjande av teoribaserade beteendemedicinska metoder Rådgivning i speciell form som kräver speciella resurser Längre terapeutisk samtal Fysisk träning Viktminskningsdieter*3 Viktminskning psykologiska metoder*3 Datoriserade metoder Telefonrådgivning Kosttillägg Motiverande samtal Energi/proteinberikad kost Läkemedel Snus 18

19 Knäckfrågor har varit och är....
Avgränsning Fokus Detaljeringsgraden för både tillstånd och åtgärder Gemensamma och särskiljande frågor Etiska frågor Innebörden av olika begrepp ex screening Effektmått Femte listan

20 Områden som kommer att behandlas utanför listan
Hälsofrämjande förhållningssätt Etiska aspekter på det hälsofrämjande förebyggande arbetet Organisation och arenaperspektiv

21 Organisation av riktlinjearbetet
Socialstyrelsens styrgrupp Projekt Stroke Hjärtsjukvård Diabetes Levnadsvanor Projektledningsgrupp Fem faktagrupper Hälsoekonomisk faktagrupp Prioriteringsgrupp Kvalitetsindikator- grupp

22 Tidsplan Konstruktion och avgränsning i Tillstånds-/åtgärdslistor
våren 2007 Faktagranskning våren 2008 och hösten 2008 Prioriteringsgruppens arbete startar våren 2009 Preliminärversion och slutversion under 2010

23 Implementeringsperiod
Pågår : 2009 är ett viktigt år Hjälp av er att sprida att vi håller på med arbetet! Aktiviteter 2010

24 Aktuella nationella riktlinjer
Publicerade Venös tromboembolism/blodproppssjukdom (2004) Hjärtsjukdomar (2004) (2008) Astma och KOL (2004) Stroke (2005) Försäkringsmedicinska beslutsstöd Missbruk och beroendefrågor (2005) Cancer Pågående Depressionssjukdomar och ångesttillstånd Demens Livsstilsinriktad prevention (metoder för att ändra levnadsvanor). Matvanor, fysisk aktivitet, tobak, alkoholvanor 24

25 Aktuella nationella riktlinjer
Rörelseorganens sjukdomar Tandvård Uppdatering pågår Diabetes Stroke 25