Seminarium i skadeståndsrätt 3: Principalansvar och flera skadeståndsskyldiga Mårten Schultz marten.schultz@juridicum.su.se www.juridicum.su.se/user/masc.

En presentation över ämnet: "Seminarium i skadeståndsrätt 3: Principalansvar och flera skadeståndsskyldiga Mårten Schultz marten.schultz@juridicum.su.se www.juridicum.su.se/user/masc."— Presentationens avskrift:

1 Seminarium i skadeståndsrätt 3: Principalansvar och flera skadeståndsskyldiga
Mårten Schultz

2 Vad är ”principalansvar”?
Den ålderdomliga termen ”principal” Vad som avses med principalansvar: Arbetsgivares ansvar för skador orsakade av arbetstagare (samt vissa därmed jämställda). Terminologiskt är principalansvar inte ett rent strikt, eller rent objektivt ansvar. Vid principalansvar förutsätts culpa (ehuru inte arbetsgivarens utan arbetstagarens).

3 Allmänt om principalansvar
Viktigaste regelstödet: SkL 3 kap ( men andra regler om principalansvar finns t ex i sjölagen). Rättspolitiska skäl: Pulvrisering, internalisering.

4 Distinktioner Principalansvar / culpa in eligendo, vel instruendo, vel inspiciendo – inte ett principalansvar Organansvar avseende juridiska personer kan följa redan enligt SkL 2:1 (styrelsen eller vd i ett aktiebolag). Detta ansvar är således inte ett principalansvar.

5 Vem är arbetstagare? I allmänhet okomplicerat – men svåra gränsfall kan dyka upp. Som grund för bedömningen av vad som ska anses som arbetstagare kan tas hur begreppet används inom andra rättsområden, främst torde arbetsrätten vara av intresse Regeln i 6 kap - utvidgar kretsen till andra än egentliga a.t.

6 Självständiga företagare
Huvudregel: Principalen svarar inte för anlitade självständiga företagare Undantag 1: Kontraktsförhållanden. Den som anlitar någon för att utföra en preciserad avtalsförpliktelse ansvarar i allmänhet för vållande av den anlitade vid utförande av uppdraget. Undantag 2: ”Non-delegable duties”. Kräver författningsstöd.

7 Vad svarar principalen för?
Person- och sakskador som arbetstagaren vållar i tjänsten. Samt rena förmögenhetsskador vållade genom brott. (Terminologi: Kumulerade fel och anonym culpa)

8 Begreppet i tjänsten Det krävs ett ”funktionellt samband” med tjänsten: skadevållande på fritiden faller i allmänhet utanför. Se dock NJA 1948 s 262, spårvagnsföraren. Handlingar som företas under tjänstetid är i allmänhet vållade “i tjänsten”. Vid handlingar av rent privat karaktär ansvarar emellertid inte arbetsgivaren även om de orsakats under tjänstetid. Även uppsåtliga brott kan emellanåt anses orsakade i tjänsten.

9 När svarar principalen inte?
E contrario: Utanför tjänsten Abnormhandlingar (ex. mord) (Notera att allmänna skadeståndsrättsliga rekvisit gäller även här: bristande adekvans etc innebär att skadeståndsskyldighet bortfaller.)

10 Vem är den ansvariga principalen? Jämkning?
Vem? Den som närmast utövar kontrollen över arbetstagaren och som svarar för arbetsledningen avseende de aktuella arbetsuppgifterna. Jämkning? Särskild regel för principaler i vissa fall, där hänsyn även kan tagas till försäkring, SkL 3:6

11 Arbetstagarens ansvar
SkL 4:1: Arbetstagaren själv svarar endast om synnerliga skäl föreligger. Hög tröskel som avgörs från fall till fall. SkL 4:1 är inte en jämkningsregel utan en självständig regel. Innebär två saker. Dels inskränks ansvaret mer än avs. barn/psykiskt sjuka. Dels gäller ingen princip att försäkringsbolag som har meddelat ansvarsförsäkring för arbetstagaren är förhindrad att utkräva ersättningen regressvis av den skadeståndsskyldige.

12 Flera skadeståndsskyldiga

13 Flera skadeståndsskyldiga
Situationen: A och B orsakar tillsammans en skada för C (t ex misshandlar C) Utgångspunkten: Om flera kan vara skadeståndsskyldiga, skadelidande kan välja vem han vill rikta anspråket mot. I första hand riktar man sig väl mot den som (man tror) kan betala. (”Man kan inte lugga en skallig”).

14 Flera skadeståndsskyldiga
Skadeståndslagens huvudregel: Svarar flera för samma skada, svarar de solidariskt. Förutsättning: Det måste vara samma skada. Vid tvivelsmål får man bedöma det enligt kausalitets- och bevisreglerna.

15 Flera skadeståndsskyldiga
Innebörd av solidariskt ansvar Skadelidande kan rikta sitt anspråk mot vem som helst av skadevållarna och i princip kräva fullständig ersättning från denne. Den betalande kan sedan regressvis kräva övriga skadevållare. Gäller inte bara vid skador som orsakats “tillsammans och i samråd” utan även om skadevållarna omedvetet agerat tillsammans. (Kallas av Hellner för tillfällig samverkan). Hänsyn kan tas till ringa medvållande i eventuell jämkningsbedömning.

16 Flera skadeståndsskyldiga
Undantag från huvudregeln om solidariskt ansvar Solidariskt ansvar om ej, enligt SkL 6:4, “annat följer av att begränsning gäller i den skadeståndsskyldighet som åvilar någon av de skadeståndsskyldiga”. Vad som avses är jämkning.

17 Flera skadeståndsskyldiga
Fördelningen mellan skadevållarna Mellan de skadeståndsskyldiga inter partes – d v s i allmänhet inte så intressant för den skadelidande.  I realiteten ofta en affär mellan försäkringsbolag. Regress mellan försäkringsbolag sker ofta enligt schematiserade förhållanden eller undviks helt, enligt Hellner. Tidigare: ingen regress mellan skadeståndsskyldiga vid skadestånd p g a brott. (Jmf. Pactum turpe) Ändrades genom NJA 1937 s 264 (plenifall): Fördelningen mellan de inblandade ska göras efter vad som är ”skäligt”. (Graden av vållande)