Genomströmning i Sveriges ingenjörsutbildningar - studentperspektivet Skill 2009-11-16 Emma Eriksson & Lena Miranda.

En presentation över ämnet: "Genomströmning i Sveriges ingenjörsutbildningar - studentperspektivet Skill 2009-11-16 Emma Eriksson & Lena Miranda."— Presentationens avskrift:

1 Genomströmning i Sveriges ingenjörsutbildningar - studentperspektivet Skill 2009-11-16 Emma Eriksson & Lena Miranda

2 Skill i korthet  Undersökningar, rekrytering, uthyrning  300 akademiker i uppdrag årligen  Linköping, Jönköping Örebro (Stockholm) ”Vi skapar möjligheter för akademiska talanger”

3 Agenda för presentationen  Bakgrund  Mål och syfte med uppdraget  Redovisning av resultaten  Sammanfattning  Åtgärdsförslag

4 Syfte med uppdraget  Syfte  Syftet med uppdraget är utreda studentperspektivet på frågan om genomströmning. Vilka är de främsta framgångsfaktorerna respektive hindren för att öka genomströmningen på Sveriges ingenjörsutbildningar.  Mål  Målet är att undersökningen ska ge svar på vilka avgörande faktorer och förändringsförslag som ligger till grund för en god genomströmning ur ett studentperspektiv.

5 Metod  10 gruppintervjuer vid 5 lärosäten  Två intervjuer vid respektive lärosäte med en grupp högskoleingenjörer och en grupp civilingenjörer  Majoriteten har studerat på termin 5 för högskoleingenjörer och på termin 7 för civilingenjörer

6 Respondenterna  71 studenter  34 kvinnor och 37 män  34 högskoleingenjörer och 37 civilingenjörer  Majoriteten har varit mellan 22 och 25 år  Cirka en tredjedel av respondenterna har studerat tidigare varav cirka hälften har studerat vid ett ingenjörsprogram

7 Redovisning av resultaten

8 Studieavbrott - tidpunkt  Avhopp sker främst tidigt i utbildningen  En relativt stor del avhopp sker även sent i utbildningen

9 Studieavbrott – vanliga anledningar  Utbildningen var inte rätt för dem  Utbildningen motsvarade inte förväntningarna  Att det var för svårt  ”Alla är inte ingenjörsmänniskor”  Anses bättre att ha en examen från vissa lärosäten  Får ett intressant jobb i slutet av utbildningen

10 Motivation  Central faktor för genomströmning  Vänner och studiekamrater  Lärare  Tydlig målbild  Tydlig struktur och kursföljd  Uppehåll mellan gymnasieskola och universitet

11 Förkunskaper  Nivåskillnad mellan gymnasieskola och universitet  Sänkta krav är inte rätt lösning för att locka fler studenter  Rätt förkunskapskrav behövs för att klara en utbildning  Lägre krav på en utbildning leder till sämre kvalitet

12 Förväntningar  Om utbildningen inte motsvarar studenternas förväntningar kan det leda till avhopp  Namnet på en utbildning bör återspegla vad utbildningen handlar om  Mer information och konkreta beskrivningar av utbildningar för sökande till universitet efterfrågas.

13 ”Runtomkringfaktorer”  God social miljö  Att studera i grupp  Ambitionsnivå på programmet  Ekonomi  Boende

14 Mottagning  Viktig för att hitta vänner och studiekamrater  Svårare att komma in i gemenskapen efter mottagningen och kan leda till avhopp  Kombination av studier och nöje under mottagningen är att föredra

15 Utbildningens struktur  Avhopp i början på grund av mycket matematik  Bra med mycket matematik i början  Svårt att se en röd tråd i början  Kurs som är kopplad till inriktningen på programmet efterfrågas i början av utbildningen  Poäng på kurser är inte konsekvent med den tid som kursen kräver

16 Examinationsformer  En blandad form av examination föredras  Flexibilitet med omtentamenstillfällen vid kurser som många missar efterfrågas

17 Examen  Många av civilingenjörerna anser att arbetslivserfarenhet är viktigare än att ta examen  Majoriteten av högskoleingenjörerna anser att det är viktigt att ta examen  För att fler ska ta examen efterfrågas flexibilitet med omtentamenstillfällen

18 Lärare  Många lärare saknar engagemang och pedagogisk förmåga och en vilja att undervisa  Det finns många bra lärare med engagemang samt pedagogisk kompetens och förmåga  Tydligare information från lärare med vad som förväntas av studenterna efterfrågas

19 Stödfunktioner  Räknestugor är till fördel för att klara kurser men information om dessa når inte ut till studenterna  Att hitta rätt studieteknik kan vara avgörande för att klara studierna  Det råder brist på tillgång till grupprum

20 Ansvariga inom programmet och studievägledning  Kontakten med ansvariga inom program är generellt sett bra men mer kontakt önskas  Det efterfrågas att någon tar ett helhetsgrepp om respektive program  Information om valbara kurser och utlandsstudier är bristfällig  Studievägledningen är mycket bristfällig vid samtliga lärosäten utom Chalmers

21 Arbetsmarknaden  Generellt anser respondenterna att det är för lite kontakt med arbetsmarknaden  Mer kontakt i form av praktik och studiebesök efterfrågas

22 Sammanfattning

23 Hur ska vi öka genomströmningen?

24

25 Framgångsreceptet  Studenter med goda förkunskaper och hög motivation  God social miljö  Program med god struktur och kurser som följer varandra  Tydlig verklighetsanknytning  Engagerade lärare  Individuell uppföljning  Kontinuerliga och alternativa examinationsformer ”Framgångsrecept” - för ökad genomströmning

26 Åtgärdsförslag  Arbeta gemensamt för att få fler studenter vid de tekniska högskolorna  Minska glappet mellan gymnasium och högskola – främst avseende inlärningsmetodik  Ändra attityden till examen  Mottagningen in i undervisningen – främja bildandet av fungerande studiegrupper

27 Forts åtgärdsförslag  Låt de lärare som tycker om att undervisa hålla i det egentliga kursansvaret, från planeringsprocess till genomförande och uppföljning – låt forskare komma in som gästföreläsare  Vem är ingenjör?

28 Frågor? Emma Eriksson, konsult Lena Miranda, projektledare lena.miranda@skill.se