Det svenska politiska systemet Svensk modell i förändring.

En presentation över ämnet: "Det svenska politiska systemet Svensk modell i förändring."— Presentationens avskrift:

1 Det svenska politiska systemet Svensk modell i förändring

2 Uppläggning Kärnkraftsfrågan Striden om löntagarfonderna EU-medlemskapet Reformer av välfärdsstaten

3 Kärnkraftsfrågan Kärnkraften central i svensk energipolitik from 1950-talet Symbol för modernisering och framsteg 1960-talet: – växande kritik mot miljöproblem – kritik mot avfallshantering och olyckrisker med kärnkraft

4 Kärnkraftsfrågan partipolitiken: splittrad blockpolitik 1970: beslut om utbyggnad av kärnkraften (11 reaktorer). Partipolitisk enighet. Centern och dess ledare Torbjörn Fälldin ställer sig på kärnkraftsmotståndarnas sida Folkpartiet och Moderaterna för utbyggnad Socialdemokraterna splittrade internt, men majoritet för utbyggnad VPK motståndare Energipolitiskt beslut 1975: ytterligare utbyggnad till 13 reaktorer

5 Centern och kärnkraftsfrågan Centern gör kärnkraftsfrågan till profilfråga inför 1973 års val Partiet gör sitt hittills bästa val 1973 (25,1 %) Ideologi (starkt engagemang hos ledande centerpartister) och strategi (minskade ”potentiella väljare”) Komplicerande faktor: oljekrisen 1973

6 Kärnkraftsfrågan och den första borgerliga regeringen Fälldin Fälldin uppbindning: lovar att inte ladda Barsebäck ”Ingen statsrådspost kan vara så åtråvärd att jag är beredd att dagtinga med min övertygelse” (T. Fälldin, 1976) Kärnkraftsfrågan bidrar till den borgerliga valsegern 1976 Kärnkraftsfrågan splittrar regeringen: (c) ”nådde inte ända fram” Borrhålskompromissen 1978: Regeringen avgår p.g.a. kärnkraftsfrågan

7 Folkomröstningen om kärnkraft 1980 Linje 1 (m): utbyggnad till 12 reaktorer, men sedan avveckling med hänsyn tagen till elbehov, välfärd och sysselsättning Linje 2:(s och fp): samma som linje 1, men framtida kärnkraftsanläggningar skulle ägas av det stat och kommun Linje 3: (c och vpk): avveckling inom 10 år

8 ”…i övermorgon socialism” Efter planhushållningsdebatten på 1940-talet På 1970:talet kom kraven på ekonomisk demokrati åter på dagordningen Kritik mot storföretagens vinter: konsekvens av den solidariska lönepolitiken?

9 Löntagarfonder Förslag om löntagarfonder: Finansierade genom överföring av en del av de större företagens vinster till speciella branschfonder Fonderna skulle förvaltas av fackliga organisationer Syftet att komplettera den privata ägandet, öka löntagarnas ägande (demokratiskt motiv)… …och att bidra till ökade investeringar (tillväxtmotiv) ” en teknik för att successivt överföra produktionskapacitet från privat ägo till löntagarkollektivet”

10 Löntagarfondsfrågan antas motvilligt av (s) Löntagarfondsfrågan drivs främst av fackföreningsrörelsen (främst LO) Partiet (s) skeptiska, bl.a. beroende på väljarnas inställning Löntagarfondsfrågan kan ha bidragit till (s) valförlust 1976 Olof Palme tonar ner socialiseringsaspekt, förslaget modifieras successivt, erbjuder de borgerliga en kompromiss

11 Löntagarfondsfrågan avgörs De borgerliga partierna och näringslivet går till hårt motangrepp: 4:e oktober kommittén (s) vinner regeringsmakten 1982 Trots att (s) är splittrade i löntagarfondsfrågan, vinner partidisciplinen: beslutet klubbas i Riksdagen 1983 ”…löntagarfonder är ett djävla skit nu har vi baxat dem ända hit…”

12 Sverige och EG Frågan på agendan under 1960-talet, men inget medlemskap: Ansågs strida mot neutralitetspolitiken Svår att förena med den svenska modellen Svensk ekonomi stark: inga starka incitament till samarbete Istället: EFTA

13 Sverige och EU Frågan om medlemskap i EG åter på agendan under 1980-talet – EG-länderna fördjupar sitt samarbete – (m) och (fp) positiva till medlemskap – Murens fall – Den svenska ekonomin stora problem 1990 annonserar regeringen Carlsson att man avser inkomma med ansökan till EG (som del i krispaket) EU-omröstning 1994 (ja), EU-medlemskap 1995 Omröstning om euron 2003 (nej)

14 Reform av välfärdsstaten I: regeringarna Bildt, Carlsson och Persson Ny start för Sverige: regeringen Bildt 1991- 1994 – avregleringar av bostadspolitik, näringspolitik, valfrihetsreformen Ekonomisk kris (300 % i ränta): 1992 års krispaket (regeringen Bildt+soc.dem) Pensionsreformen 1994: ATP-systemet överges Sanering av statsfinanserna 1995-1998: samarbete (s) och (c)

15 Reform av välfärdsstaten II: regeringen Reinfeldt Allians för Sverige: de borgerliga partierna enas i frågor där man tidigare inte varit överens (kärnkraftsfrågan) Reformer av försäkringssystemen (minskade ersättningsnivåer, fler tidsgränser mm) Vilka effekter har välfärdsreformerna under 1990- och 2000-talet haft? Vilka effekter har globaliseringen på välfärdsstatens utveckling?