Fiskodlingens miljöpåverkan

En presentation över ämnet: "Fiskodlingens miljöpåverkan"— Presentationens avskrift:

1 Fiskodlingens miljöpåverkan
Landskapsbilden Ljud Lukt Hinder Fet vattenhinna Övergödning Reversibel Sjukdomar Icke reversibel Rymningar

2 Övergödning och fosfor
Mycket näringsfattigt (Ultraoligotroft) - t ex Sveriges fjällsjöar Näringsfattigt till medelmåttigt näringsrikt (oligotroft-mesotroft) - De flesta av Sveriges sjöar Mycket näringsrikt (hypereutroft) ca 100 sjöar i södra Skåne, mälardalen och Östergötland Näringsrikt (Eutroft) P-halt (g/l) 25 50 75 100 125 150 175 200

3 Övergödning och fosfor
Nuvarande fosforhalt: 8.4 μg/l Lämplig nivå Övergödning Fiskproduktion (ton/år) 250 13 000 Utsläpp av fosfor (kg/år) 2 700 88 400 P-halt med odling (μg/l) 12,5 100

4 Bedömning av produktionsvolym i Sjöar
Inflöde Vatten Näringsämnen Näringsämnen via foder Utflöde Tillgängliga näringsämnen & Primärproduktion Sedimentation

5 Flöde av fosfor Fosfor i foder 100% Fiskbiomassa 30% Foderspill 3%
Löst fosfor 26% Urin 18% Fekalier 49% Partikulär fosfor i sediment 52% Återlösning

6 Tillgängliga näringsämnen
& Primärproduktion

7 Fiskproduktion (kg per hektar)
25,0 Spens - log10FP = ,996(log10TP)-0,509 Downing - log10FP = log10TP 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 Totalfosfor (μg per l)

8

9 Vattendirektivet är utgångspunkten

10 Bedömning i 7 steg Steg 1: Referensvärde (ref-P, μg/l)
De flesta svenska ytvatten är mer eller mindre påverkade av mänsklig aktivitet. För att kunna skatta vattnets nuvarande status i relation till ett teoretiskt opåverkat tillstånd används ett referensvärde. Steg 2: Ekologisk kvalitetskvot (EK) För att klassificera en sjös status delas referensvärdet med det observerade värdet. Den erhållna ekologiska kvalitetskvoten (EK) jämförs med klassgränserna i tabellen nedan och hänförs till rätt klass. Status EK-värde Mätt koncentration tot-P (μg/l) Hög ≥ 0,7 och < 12,5 God ≥ 0,5 Måttlig ≥ 0,3 Otillfredsställande ≥ 0,2 Dålig < 0,2

11 Steg 3: Klassgräns fosfor (P-klass, μg/l)
För att kunna uttrycka klassgränsen som en koncentration (μg/l) delas referensvärdet med EK-värdet för vald klassgräns. Olika vatten olika skyddsvärda – god eller hög status? Steg 4: Fosforutrymme (Fri-P, μg/l) Med fosforutrymme menas skillnaden mellan sjöns klassgräns och observerad halt Inteckning av fosforutrymme? Steg 5: Fosfordos från fiskodling (L, kg/år) L = Produktion  (FK  Pfoder - Pfisk) * 10

12 Steg 6: Koncentrationsökning av fiskodling (Odl-P, μg/l)
För att beräkna den koncentrationshöjande effekten av fosfortillskott i ett ytvatten används vanligen en massbalansmodell som uppskattar långtidsmedelvärden av totalfosforkoncentrationen i en sjö när den är i jämvikt, d v s efter en längre tid med samma fosfortillskott. Den koncentrationsökning fiskodlingen teoretiskt ger upphov till kan beräknas enligt följande: Odl-P = 1.12 * (TPin / (1+ √T))0.92 Kalibrering Konstanter K 1 K 2 OECD (1982) Hela databasen 1,55 0,82 OECD (1982) Nordisk kalibrering 1,12 0,92 OECD (1982) Alpina sjöar 1,58 0,83 OECD (1982) Grunda sjöar och dammar 1,02 0,88 OECD (1982) USA 1,95 0,79 Johansson & Nordvarg (2002) 0,78

13 Steg 7: Ryms sökt odlingstillstånd inom ramen för fosforutrymmet?
Teoretisk fiskproduktion (ton/år) = Tolerabel belastning / ((FK * CI - CR)*10). För slutlig bedömning jämförs den teoretiska fiskproduktionen, baserat på sjöns fosforutrymme, med det sökta odlingstillståndet.

14

15 Bedömning av nyetablering
Tillgången på vattenkemiska data Tidsserie på minst tre år och en provtagning varje månad Fatta ett preliminärt beslut utifrån de data som finns tillgängliga och ge ett tidsbegränsat tillstånd i 5-10 år (prövotid). Vid stor osäkerhet i datakvalitet kan försiktighetsprincipen tillämpas Ett kontrollprogram inrättas som fångar upp den vattenkemiska statusen vid starten av odling och eventuella förändringar under perioden. Efter prövotiden kan en bra bedömning göras utifrån data i kontrollprogrammet och tillståndsgiven produktion revideras.

16 Närsaltseffekter av fiskodling
Inteckning av P-utrymme 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 Odling Nuvarande tillståndsgivna produktion ligger på sammanlagt 2750 ton. Den totala potentialen ligger på ca 35 000 ton per år.

17 Närsaltseffekter av fiskodling
Påverkansgrad 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4 1,6 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 God status Hög status Ursprungsstatus Odling Slutsats: inga övergödningsproblem → starkt överdriven ”försiktighet” i många fall

18

19 Kust Närsalter via foder In- och utflöde Vatten Fosfor/kväve
Tillgängliga närsalter & Primärproduktion

20 BEDÖMNING AV UTBYTESTID (DYGN) FÖR YTVATTEN

21 BERÄKNING AV UTBYTESTID FÖR YTVATTEN
Vattenyta Kustområde Area (A) och volym (V) beräknas för området innanför begränsningslinjerna Öppet hav eller angränsande kustområde T v ä r s n i t a e ( A ) = l j * D m Topografisk öppenhet E 100 At 1 å Teoretisk utbytestid för ytvatten (månad) Begränsningslinje Alinje ADm tot Total tvärsnittsarea y - 4 . 3 + 9 BERÄKNING AV UTBYTESTID FÖR YTVATTEN

22 Problemställningar havsbaserad fiskodling
Vart tar närsalterna vägen - effekt? Hög vattenomsättning – inga lokala övergödningsproblem Hur beräkna ett lämpligt närsaltsutrymme? Undvika lokala miljöproblem (sedimentation) Politiska mål med att minska övergödningen av Östersjön? Oligotrofiering i Bottenviken? Goda produktionsförutsättningar i havet Glesbygdsproblematik och sysselsättningsbehov AquaBest koncept: nettouttag av närsalter via fiskodling Kvotera utsläpp av närsalter för olika regioner?

23 Matfiskanlegg – Overvåkning – Modellering
MOM Matfiskanlegg – Overvåkning – Modellering I Norge har gränsen för vad en fiskodlingslokal klarar av definierats som den maximala produktionen som tillåter ett livsdugligt bottenfaunasamhälle under odlingen och när djuren i sedimenten har försvunnit så har den maximala produktionen överskridits Övervakningen i MOM är fokuserad på sedimentundersökningar medan vattenkemin har en underordnad plats Resultat: odlingarna har flyttat ut till mer exponerade lägen – spridning av organiskt material

24 Max- och medelvärden för strömstyrkan (cm/s)

25 Teoretiska sedimentationszoner och dominerande transportriktning

26 Förrymd fisk från odling
Risk för inkorsning med vilda populationer Genetisk degeneration Hybridisering “Ekologisk konkurrens” med vilda populationer Föda Habitat Predation

27 Utsättning av odlad fisk
Odlad öring har satts ut i sjön Møsvatn under 40 år. Genetiska studier visar att den främmande stammens gener i mycket liten utsträckning återfinns i dagens population (<3%). I Tinnsjø har stora mängder odlad öring satts ut under en 30-års period. Mycket lite av dessa fiskars gener återfinns dock hos dagens population.

28 Utsättning av laxyngel i Sävarån Ursprung i huvudsak Byskeälven
50 000 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 År Antal Yngel 1-somrig 1-årig 2-årig Totalt 36 350 12 100 Ingen genetisk inblandning kan påvisas!

29 Antal rymlingar av lax & regnbåge från Norsk kassodling

30 Norge: I områden med mycket fiskodling kan upp till 80% av lekfisken i älvar vara odlad.
Skottland: Mer än 90% av lekfisken i vissa älvar var odlade Färöarna: 25-50% odlad lax Reproduktiv framgång? Hanar som rymmer sent: 1% Hanar som rymmer tidigt: 29% Honor som rymmer sent: 20% Honor som rymmer tidigt: 82%

31 23 påvisade reproduktioner av regnbåge i 15 svenska vattendrag – inga kända etableringar
Regnbåge har odlats i över 100 år i Sverige och många miljoner fiskar har funnits i naturliga vatten genetiskt och ekologiskt ofarlig?

32 Bäckröding - tusentals självreproducerande populationer i hela Sverige
Konkurrerar ut vår inhemska öring i små till medelstora vattendrag

33 Rymningar och riskbedömning
Finns skyddsvärda populationer? Riskbedömning av odlingsart Vilket geografiskt ursprung har det odlade materialet (stam & selektion)? Spridningsmöjligheter? Anläggningstyp?