Kursplaner och ämnesplaner- exemplet historia

En presentation över ämnet: "Kursplaner och ämnesplaner- exemplet historia"— Presentationens avskrift:

1 Kursplaner och ämnesplaner- exemplet historia
Lgr11 och Gy 2011 Kursplaner och ämnesplaner- exemplet historia

2 - Nya läroplaner – form och innehåll - SO-1-3 och mål - Kursplaner och historieundervisningen - några exempel - Konsekvenser för lärarutbildningen

3 Övergripande mål Internationellt Miljö Etiskt Historiskt
Samhällsmedlem Studieförberedelse Personlig utveckling

4 Läroplan: Värdegrund och uppdrag
Ny skollag: ”skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på.”

5 Läroplan: Värdegrund och uppdrag
Genom ett historiskt perspektiv kan eleverna utveckla en förståelse för samtiden och en beredskap inför framtiden samt utveckla sin förmåga till dynamiskt tänkande

6 Läroplan: Mål och riktlinjer
Inga strävansmål och uppnåendemål ”de kunskaper som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. Målen anger inriktningen på skolans arbete.”

7 Läroplan: Mål och riktlinjer
Nytt mål: kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,

8 Nya formuleringar ”har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia” ”har fått kunskaper om och insikt i det (vårt) svenska, nordiska och västerländska kulturarvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken”

9

10 Rektorns ansvar: samma mål
undervisningen i olika ämnesområden samordnas så att eleverna får möjlighet att uppfatta större kunskapsområden som en helhet, i undervisningen i olika ämnen integrera ämnesövergripande kunskapsområden, exempelvis miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger,

11 Kursplanens uppbyggnad
Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen Centralt innehåll Kunskapskrav

12 Kursplan i historia Lgr 11
”Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Människor har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.”

13 Mål i historia använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, personer, kulturmöten och utvecklingslinjer, kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap, reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv, samt använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används.

14 Mål i religionskunskap
analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar och påverkas av förhållanden och skeenden i samhället, reflektera över livsfrågor och sin egen och andras identitet, resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller, och söka information om religioner och andra livsåskådningar och värdera källornas relevans och trovärdighet.

15 Mål i geografi analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen, utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen, göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

16 Mål i samhällskunskap reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar, analysera och kritiskt granska lokala, nationella och globala samhällsfrågor ur olika perspektiv, analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella samhällsfrågor och argumentera utifrån fakta, värderingar och olika perspektiv, söka information om samhället från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.

17 SO 1-3 Förutsättningar: SO 1-3 eller SO 1-6? Ämne eller tema?
Lärarnas har erfarenhet av tema Fokus på ämnen Svårigheter eller ovilja att bedöma de yngre eleverna i många ämnen SO 1-3 har inte eget syfte och mål utan bygger på syftestexterna och målen i de fyra ämnena

18 Historia Hi referensram Hi kunskap Hi bruk Religion Livsfrågor
Re samhälle Re berättelser Etik och ansvar Geografi Livsmiljöer Hållbar utveck. Ge metod Samhällskunskap Familjen Demokrati Mänskliga rätt. etc 18

19 Uppbyggnad av 1 -3 Tre kunskapsområden och en verktygslåda
Att leva tillsammans elevernas egna erfarenheter, tankar och de nära relationerna liksom det som ligger nära i tid och rum. Att leva i närområdet företeelser och händelser i elevens närområde - hemort och kommun. Att leva i världen det stora och det globala och mer abstrakta. Att undersöka verkligheten metoder och begrepp

20 Religion i det centrala innehållet 1-3
Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden. Religioner och platser för religionsutövning i närområdet. Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid. Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.

21 Det elevnära perspektivet i Centralt innehåll 1-3
Det elevnära perspektivet ex. Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven. Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror. Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan och i sportsammanhang. Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder (i jämförelse med idag) Det växande innehållet Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt. Tidsbegreppen stenålder, bronsålder och järnålder.

22 Mer om innehållet 1-3 Ex på nytt i kursplanen:
Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser. mentala kartor Tidslinjer och tidsbegreppen Olika synsätt Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta Hur forntiden kan iakttas i vår tid genom spår i naturen Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd

23 Sammanfattning från det elevnära, det lilla och lokala, till det stora och globala från det konkreta till det mer abstrakta Men! Det elevnära behöver inte bara vara det konkreta och det nära i tid och rum. strukturen är ett stöd och inte bindande utgår från de fyra samhällsorienterande ämnena

24 Utmaningar 1-3 Stoffträngseln
Lärarna i 1-6 måste att läsa och tillgodogöra sig många kursplaner Långt mellan det centrala innehållet och målen Viktigt för lärarna att se hela progressionen. Vad är mitt bidrag till elevernas progression 1-9?

25 Historiemedvetande och kursplanemål
. nutidsförståelse tolkning handlingsberedskap då nu sedan kunskap om historia kunskap om historia skapas kunskap om hur historia används

26 Lgr 11 – Gy 2011 - använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, personer, kulturmöten och utvecklingslinjer, Kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv.  Förmåga att använda en historisk referensram för att förstå nutiden och för att ge perspektiv på framtiden.  - kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap, Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer. - använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används Förmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar utifrån olika perspektiv.  - reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv Förmåga att undersöka, förklara och värdera olika former av historiebruk.

27 6,05 Målen möjliggör en utmanande undervisning för eleverna
Vad tycker lärarna om syfte och mål? I vilken utsträckning instämmer du i följande påståenden? 1 = instämmer inte alls, 7 = instämmer helt 5,42 Syftet och målen tillgodoser i huvudsak det jag själv uppfattar som behoven i historieundervisningen 5,94 Det finns ett tydligt samband mellan syfte och mål för undervisningen i historia 6,05 Målen möjliggör en utmanande undervisning för eleverna Enkät till lärare som undervisar i historia december 2009

28 SvD

29 Vad tycker lärarna om centralt innehåll?
5,69 Det finns ett tydligt samband mellan ämnets centrala innehåll och syftet med undervisningen 3,17 Omfattningen av det centrala innehållet i ämnet historia är rimligt i förhållande till den garanterade undervisningstiden Enkät till lärare som undervisar i historia december 2009

30

31 Kursplanens uppbyggnad
Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen Centralt innehåll ? Kunskapskrav

32 Betyg grundskola åk 9 och gymnasium Historia A

33 Historisk referensram och hur historia skapas i årskurs 4-6
Statsbildningar, kulturmöten och kristendomens införande i Norden, cirka 800–1500 Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500–1700 Ökat utbyte och jordbrukets omvandling, cirka 1700–1850

34 Historisk referensram och hur historia skapas i årskurs 7-9
Forna civilisationer, från förhistorisk tid till cirka 1700 Industrialisering, samhällsomvandling och idéströmningar, cirka 1700–1900 Kolonialism och världskrig, cirka 1800–1950 Demokratisering och efterkrigstid, cirka 1900 till nutid

35 Att använda historia

36

37 Fejkad valpropaganda?

38 …men med en bakgrund

39 SOU 2010:55. Romers rätt. En strategi för romer i Sverige.
”Att stänga välfärdsgapet mellan romer och andra grupper bygger på att diskrimineringen och den strukturella antiziganismen bekämpas. Då krävs att de antiziganistiska strukturerna i samhället blir synliga, och att en skamtröskel för antiziganistiska attityder och handlingar etableras, vilket förutsätter en genomlysning av det förflutna, det vill säga en sanningskommission om de historiska övergreppen mot romer.”

40 Hur historia används och historiska begrepp årskurs 4-6
Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider. Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang. Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

41 Hur historia används och historiska begrepp årskurs 7-9
Exempel på hur och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. Hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper, till exempel inom familjen, föreningslivet, organisationer och företag. Hur historia kan användas för att skapa eller stärka nationella identiteter. Hur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar. Vad begreppen kontinuitet och förändring, förklaring, källkritik och identitet betyder och hur de används i historiska sammanhang. Några historiska begrepp, till exempel antiken, mellankrigstiden, efterkrigstiden och kalla kriget samt olika syn på deras betydelser.

42 Progression – samband (historisk kunskap)
4-6 - orsaker-konsekvenser (Östersjöriket, folkökningen) 7-9 - förklaringar (olika förklaringar till industrialisering) Kurs 1 - frågeställningar och förklaringar (förändringsprocesser) Kurs 2 - förklaringsmodeller

43 Progression – förmågor (historia skapas)
Åk 1-3 – intervjuer, tidsmedvetande (källor, tidsbegrepp) Åk 4-6 – begreppskunskap, källor (arkeologiska fynd, arkivmaterial, tolkning, kronologi) Åk 7-9 – begreppskunskap, källor (en familjs historia, kontinutitet-förändring, identitet) Kurs 1 - källkritik (kritisk granskning, tolkning och användning ) Kurs 2 - källanvändning (historiska frågeställningar) Kurs 3 - olika metoder - olika källmaterial

44 Progression – historiebruk (historia används)
Åk historia används (historia i vardagen, historiska personer) Åk 7-9 – historia i samhället (gemenskaper, nationell identitet, tidsbundenhet) Kurs 1 - historiebruk (identitetsbildning, konflikter ) Kurs 2 - kulturellt historiebruk (populärkultur, film, litteratur) Kurs 3 – ABM-sektorns historiebruk (arkiv, bibliotek, muséer)

45 Konsekvenser i klassrummet?

46 Konsekvenser Historia mer färdighetsämne än idag –begreppskunskap, källor, användning av historia, perspektivmångfald Historia mer aktualitetsämne än idag – historisk referensram och en fördjupad förståelse för nutiden Historia mer inriktat mot samband än idag – utvecklingslinjer, förändringsprocesser, orsaker och konsekvenser, olika förklaringar

47 Konsekvenser för lärarutbildning - nu
Sätt undervisningen i centrum! - metodikens återkomst - problematiserat innehåll (källanvändning, historiebruk) - begrepp och begreppsanvändning - progression grundskola-gymnasium

48 Konsekvenser för lärarutbildning - sedan
Lgr år Lpo94 ver år Lpo94 ver år Skola 2011/Gy historiens slut? Innehållsfrågornas återkomst - vad ska med? Bedömningsfrågornas aktualitet - bedöma moral? Internationaliseringens effekter - nya frågor!

49 Vad göra i utbildningen?
Kursplan och ämnesplan för hela grundskolan och gymnasiet Identifiera ämnets kärna t ex historia-historiemedvetande Identifiera samarbetsområden t ex identitet, migration, hållbar utveckling Identifiera vad som är nytt i ämnet t ex historia – hur historia används, källanvändning

50 Vad återstår? Bevaka kunskapskrav på grundskola gymnasiets ämnesplan
kommentarmaterial grsk/evt.gy läroböcker bedömningsstöd grsk/evt.gy nationella prov (!) åk 6 och 9