Internationell säkerhet

En presentation över ämnet: "Internationell säkerhet"— Presentationens avskrift:

1 Internationell säkerhet
Statsvetenskap 1

2 Säkerhet som politiskt problem
The finall Cause, End, or Designe of men (who naturally love Liberty, and Dominion over others) in the introduction of that restraint upon themselves, (in which wee see them live in Common-wealths) is the foresight of their own preservation, and of a more contended life thereby. Thomas Hobbes, Leviathan (1651).

3 Säkerhet som politiskt problem
The search for security will compel nations the most attached to liberty to create institutions which have a tendency to destroy civil and political rights. Alexander Hamilton, The Federalist Papers.

4 “What made war inevitable was the growth of Athenian
power and the fear which this caused in Sparta.” Thukydides om orsaken till kriget mellan Sparta och Aten, 431 – 407 f.Kr.

5 Realism Stater de väsentliga aktörerna i internationell politik
Rationalitet Säkerhetsmålet (överlevnad) framför allt Det internationella systemets anarkiska karaktär  “self-help”

6 Säkerhet som begrepp Två aspekter på säkerhetsbegreppet:
1. “essentially contested concepts” (W.B. Gallie): det finns vissa (oftast viktiga) begrepp som är “fundamentalt kontroversiella”, dvs. vi kan aldrig hoppas på att bli eniga om en enda “riktig” betydelse …

7 Säkerhet som begrepp Två aspekter på säkerhetsbegreppet:
Säkerhet är “an ambiguous symbol” (Arnold Wolfers) – ett begrepp som kan fyllas med olika innehåll, och som har en stark inneboende laddning …

8 Vad är säkerhet? Säkerhet, för vem? Vad är ett objekt för säkerhet?
Säkerhet, mot vad? Vad är ett hot mot säkerhet?

9 Objekt för säkerhet Individ Stat System

10 Statens komponenter Idé Fysisk bas Institutioner

11 Stater och stater … Säkerhetsproblemet gestaltar sig väsentligt olika för olika stater Inte bara fråga om stormakter och småstater … … utan också starka stater och svaga stater.

12 Stater och stater … … weak or strong states will refer to the degree of socio-political cohesion; weak or strong powers will refer to the traditional distinction among states in respect of their military and economic capability in relation to each other. Barry Buzan, People, States and Fear, 2 uppl.(1991), s. 97

13 Typer av hot Militära Politiska Sociala/samhälleliga Ekonomiska Miljö

14 Försvarsberedningens rapport "Säkerhet i samverkan"
Försvarsberedningen har i tidigare rapporter slagit fast att säkerhet är ett vidare begrepp än skydd av det egna fysiska territoriet. I En strategi för Sveriges säkerhet (Ds 2006:1) föreslog Försvarsberedningen, vilket senare fastlades av riksdagen, att målen för vår säkerhet skulle vara: • att värna befolkningens liv och hälsa, • att värna samhällets funktionalitet, • att värna vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri och rättigheter. Det som hotar något av ovanstående mål är säkerhetshot. Med denna definition hotas vår säkerhet även av miljöförstöring och klimatförändringar.

15 Försvarsberedningens rapport "Säkerhet i samverkan"
Miljöpåverkan och klimatförändringar utgör de allvarligaste globala hoten mot människors säkerhet. Omställningen till en mer hållbar utveckling kan inte vänta. Användningen av fossila bränslen måste minska dramatiskt genom energibesparing, ökad energieffektivitet och förnybara energiformer.

16 Realism och idealism Statsvetenskap 1

17 Internationell anarki
Omogen anarki (internationellt system) Mogen anarki (internationellt samhälle)

18 Internationell anarki
Anarkin är jämnt fördelad i hela det internationella systemet.

19 Internationell anarki
Anarkin är ojämnt fördelad i det internationella systemet; det finns ”öar” av ordning och samarbete.

20

21

22

23 Kellogg-Briand pakten undertecknas 1928; 15 stater enades om att
göra krig olagligt som medel för konfliktlösning!

24 Kalla kriget

25 Hans J. Morgenthau

26 Kenneth Waltz

27 John J. Mearsheimer

28 Nyare analysinriktningar
Statsvetenskap 1

29 Komplex interdependens (Robert Keohane & Joseph Nye, 1977)
Mutipla kanaler för kommunikation Ingen hierarki av sakfrågor Militär makt allt mer irrelevant

30 Neo-realism vs. neo-liberalism
Förenas av att båda ser det internationella systemet som anarkiskt – men drar olika slutsatser beträffande möjligheter till samarbete. Neo-liberaler betonar “absolute gains”; stater samarbetar för att tillsammans vinna så mycket som möjligt (möjlighet till fusk en restriktion) Neo-realister betonar “relative gains”; stater måste alltid bevaka varandra, se till sin relativa styrka, vilket motverkar samarbete.

31 Neo-realism vs. neo-liberalism
Förenas av individualism och materialism: Aktörer antas ha givna intressen, begränsas i sitt agerande av strukturer, som är materiella (tillgångar, geografi, teknologi etc.)

32 Konstruktivism Where rationalists (neo-realists and neo-liberals) assume that actors are atomistic egoists, constructivists treat them as deeply social. Instead of treating actors’ interests as exogenously determined, as given prior to social action, constructivists treat interests as endogenous to such interaction. While rationalists view society as a strategic realm, a place where actors rationally pursue their interests, constructivists see it as a constitutive realm, the realm that makes them what they are.

33 Feminism och internationell teori
“Feminist theories must go beyond injecting women’s experiences into different disciplines and attempt to challenge the core concepts of the disciplines themselves. Concepts central to international relations theory and practice, such as power, sovereignty, and security, have been framed in terms that we associate with masculinity.” J. Ann Tickner, Gender in International Relations (1992), s. 18.