Sociallagstiftningen – en översikt

En presentation över ämnet: "Sociallagstiftningen – en översikt"— Presentationens avskrift:

1 Sociallagstiftningen – en översikt
Ulrika Ekebro

2 Vad styr socialtjänstens arbete?
Lagstiftning Förordning Föreskrifter – bindande regler som ska följas Allmänna råd – rekommendation som bör följas

3 Sociallagstiftningen
• Socialtjänstlagen, SoL • Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU • Lagen om vård av missbrukare i vissa fall, LVM • Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

4 • Offentlighets- och sekretesslagen
• Förvaltningslagen • Offentlighets- och sekretesslagen ___ • Lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård, LSU • Föräldrabalken • Lag om mottagande av asylsökande m fl • Lag om behandling av personuppgifter inom socialtjänsten

5 Socialtjänstlagen (2001:453)
• Helhetssyn • Målinriktad ramlag med rättighetsinslag • Vistelseprincip

6 Socialtjänstlagens grundläggande värderingar
• demokrati • jämlikhet • solidaritet • barnperspektiv • värdighet för äldre

7 Socialtjänstlagens vägledande principer
• Frivillighet och självbestämmande • Kontinuitetsprincipen • Normalitetsprincipen • Närhetsprincipen

8 Socialtjänstlagens vägledande principer
• Flexibilitet – individuella bedömningar • Det förebyggande perspektivet • Individens eget ansvar – tilltro till individens förmåga

9 SoL lyfter fram vissa grupper:
• barn och unga • äldre människor • människor med funktionsnedsättningar • människor med missbruksproblem • anhörigvårdare • brottsoffer

10 Rätten till bistånd • Skälig levnadsnivå
• Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt 1. För sin försörjning (försörjningsstöd) 2. För sin livsföring i övrigt Ramlag med rättighetsinslag – inga precisa bestämmelser. Skälig levnadsnivå kan skifta över tid – i förhållande till det omgivande samhället

11 Socialtjänstlagen (2001:453)
Beslut kan överklagas med förvaltningsbesvär = laglighet och lämplighet

12 Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn
• Uppmaning till alla • Skyldighet för vissa yrkesgrupper t ex förskolepersonal, vårdpersonal Om något kan innebära att nämnden behöver ingripa till ett barns skydd

13 Lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU
När nödvändiga insatser inte kan genomföras frivilligt Barn < 18 år Unga < 20 – 21 år Socialnämnden ansöker – förvaltningsrätten beslutar

14 Förutsättningar för vård enligt LVU
1. Missförhållande med anknytning till • hemmiljö • eget beteende 2. Påtaglig risk för den unges hälsa och utveckling 3. Samtycke saknas

15 Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM
När nödvändig vård inte kan ges på frivillig väg Syftar till att motivera till vård i frivilliga former Socialnämnden ansöker – förvaltningsrätten beslutar

16 Tvångsvård ska beslutas om:
1. missbruket är fortgående och endast kan brytas genom vård, 2. vårdbehovet inte kan tillgodoses på annat sätt 3. missbrukaren • utsätter sin fysiska eller psykisk hälsa för allvarlig fara • löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv • kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående

17 Lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM
Vården • ges vid särskilda institutioner som drivs av SiS (”LVM-hem”) • SiS har särskilda befogenheter gentemot dem som vårdas • får pågå under högst sex månader Översyn har genomförts - Missbruksutredningen

18 Socialnämndens ansvar
Att följa missbrukaren under hela vårdtiden Att planera och förbereda insatser efter utskrivningen Att aktivt verka för att den enskilde efter vårdtiden får • bostad • arbete eller utbildning • personligt stöd för att komma ifrån sitt missbruk. enligt 30 § LVM

19 Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS
• Avgränsad personkrets • Jämlikhet i levnadsförhållanden - möjlighet att leva som andra • Självbestämmanderätt, integritet, inflytande • Goda levnadsvillkor • Bosättningsprincip

20 Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS
Tio närmare angivna insatser, t ex • personlig assistans • bostad med särskild service • daglig verksamhet Kan överklagas genom förvaltningsbesvär Översyn pågår – vissa lagändringar från

21 Förvaltningslagen (1986:223)
• Allmänna krav på handläggning (enkelt, snabbt och billigt) • Särskilda krav på handläggning (dokumentation, kommunicering, motivering etc.) • Serviceskyldighet • Samverkan mellan myndigheter • Tolk, ombud och biträde • Jäv • Överklagande och andra rättelsemöjligheter

22 Offentlighets- och sekretesslag (2009:400)
Lagens innehåll • registrering, utlämnande och övrig hantering av allmänna handlingar • bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet

23 Socialtjänstsekretessen 26 kap OSL
• uppgifter om enskilds personliga förhållanden • om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående lider men Sekretess bryts av • uppgiftsskyldighet • i vissa särskilt uppräknade fall (t ex brott mot barn) • den enskildes medgivande

24 Föreskrifter och allmänna råd
SOSFS 2006:5 Dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 1997:6 Tillämpningen av lagen om vård av missbrukare i vissa fall SOSFS 2003:20 Om hem för vård eller boende

25 Öppna jämförelser Ett hjälpmedel för att jämföra kvalitet
i verksamheter Syftet är att stimulera utveckling och kvalitet Bakom arbetet med öppna jämförelser står Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, Vårdföretagarna, Famna och Socialdepartementet. Idén med att jämföra kvalitet och effektivitet är inte något nytt. Men de äldre systemen för kvalitets- och effektivitetsredovisningar har oftast omfattat ett speciellt område, till exempel kostnader eller medicinska resultat,eller en enskild yrkeskategori. Redovisningarna har dessutom varit avsedda för speciellt utvalda personer. I dagens jämförelser strävar aktörerna efter en fri tillgång till jämförelserna. De ska återspegla en helhet. Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsen tog 2006 initiativ till att redovisa hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet under samlingsnamnet Öppna jämförelser. Detta initiativ var den första mångdimensionella redovisningen baserad på resultatindikatorer. För att ytterligare stärka utvecklingen av öppna jämförelser är det angeläget att engagera ytterligare aktörer, offentliga som privata, i ett gemensamt och samordnat arbete. Vårdföretagarna och Famna företräder företag respektive non-profit organisationer inom vård och omsorg. Begreppet Öppna jämförelser har på senare tid också kommit att bli intressant även för verksamheter inom andra områden än hälso- och sjukvård och socialtjänst. Andra exempel är jämförelser av folkhälsa, fysisk tillgänglighet till lokaler, skolan med mera.

26 Öppna jämförelser En uppsättning indikatorer som:
• redovisas återkommande • beskriver verksamheter med avseende på kvalitet och effektivitet Indikatorer ska vara mätbara och relevanta Exempel på indikatorer kan vara:

27 Ska ge underlag för: • politiska beslut på olika nivåer
• fria val för patienter och brukare • politiska beslut på olika nivåer • förbättrings- och utvecklingsarbetet för verksamhetsutövarna • granskning och utvärdering av hälso- och sjukvården och socialtjänsten • välinformerade att de fritt kan välja de bästa vård- eller omsorgsgivarna. De ska även kunna känna trygghet med den vårdgivare de har. Med öppna jämförelser som underlag kan yrkesgrupper som arbetar med patienter och brukare utveckla verksamheten. Beslutsfattare får underlag för att fatta mer välgrundade policybeslut. Tillsynsmyndigheten kan fördjupa sina analyser. Dessa analyser bidrar ytterligare till kvalitets- och effektivitetshöjningar inom specifika områden inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Öppna jämförelser ska bidra till kvalitet och effektivitet i världsklass.

28 Regeringsuppdrag Socialstyrelsen ska i samarbete med SKL intensifiera arbetet med att utveckla öppna jämförelser Handlingsplan för olika delområden redovisades 31 maj 2010

29 Handlingsplan för missbruk- och beroendevården 2010–2014
2014 ska det finnas öppna jämförelser av: • kvalitet • resultat • effektivitet Öppna jämförelserna ska vara: • aktuella • ändamålsenliga • tillförlitliga • lättillgängliga

30 Handlingsplan för missbruk- och beroendevården 2010–2014
Delmål: • nationella indikatorer på kvalitet • nationella mått på resultat • en känd och använd webbplats – nationellt register Anpassat till berörda målgruppers behov och efterfrågan

31 Socialstyrelsen samlat tillsynsansvar från 2010-01-01
• hälso- och sjukvården • socialtjänsten • verksamheter för vård och behandling Helhetssyn på de människor som är i behov av vård, omsorg och samhällsstöd. Utveckla och likrikta tillsynen över landet

32 Det s k Missbruksuppdraget 2008-2010
Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen och Länsstyrelserna • öka antalet tillsynsinsatser inom området • utveckla tillsynen av missbruks- och beroendevården Syfte: att öka kvaliteten och likvärdigheten i missbruksvården

33 Missbruksuppdragets iakttagelser hittills
• bättre utredningar • styrning mot öppenvårdsinsatser • verksamheternas dokumentation brister • anhörigas stödbehov uppmärksammas mera Slutredovisning till regeringen 1 juni 2011 lagstiftningen tillämpas inte alltid korrekt - individuella bedömningar görs inte alltid i insatsernas genomförande, t ex vid upprättandet av genomförandeplaner.

34 Bättre insatser vid missbruk och beroende SOU 2011:35
En samlad översyn över den svenska missbruks- och beroendevården Utredare: Gerhard Larsson Redovisades 27 april 2011 Utredaren ska se över bestämmelserna i socialtjänstlagen (2001:453), lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård när det gäller missbruks- och beroendevård samt lämna förslag till de förändringar som bedöms nödvändiga för att anpassa lagstiftningen till utvecklingen inom området. Målet ska vara en kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård utifrån den enskildes behov. I uppdraget ingår att ta ställning till hur kommunernas och landstingens ansvar för missbruks- och beroendevården kan tydliggöras. Utredaren ska även överväga eventuella behov av förändringar i lagstiftningen och ansvarsfördelningen mellan de båda huvudmännen för att säkerställa att personer med missbruk eller beroende får de insatser som de behöver. Utredaren ska även se över hur ansvaret för tillnyktringsverksamheter enligt lagen (1976:516) om omhändertagande av berusade personer m.m. bör organiseras för att säkerställa att den som omhändertagits får en adekvat tillsyn och omvårdnad. Uppdraget ska redovisas senast den 15 november 2010.

35 Missbruksutredningens slutsatser
• Förändrade vårdbehov – nya grupper har tillkommit • Vården når endast en av fem • Vården uppfattas inte som attraktiv • Otydligt ansvar – individen ramlar mellan stolarna • Tillgången på vård är ojämlik • Kunskap och kompetens behöver utvecklas • Tvångsvården rättsosäker, ojämn och bristande Dagens tvångsvård har svagheter bl.a. bristande behandlingsinnehåll, ojämn tillämpning av LVM (lagen om vård av missbrukare i vissa fall) över landet, svårighet att möta behoven hos personer med samsjuklighet mellan psykisk sjukdom och missbruk, vilket är vanligt, samt att det delvis verkar finnas ett överlapp mellan de grupper som tvångsvårdas enligt LVM och LPT

36 Missbruksutredningens förslag
• Landstinget ska ansvara för: tillnyktring, abstinensvård och behandling • Kommunen ska ansvara för: stöd, boende, försörjning och sysselsättning • Vårdgaranti 30 dagar • Lagreglerat ansvar för tidig upptäckt • Ny lag, LMB – komplement till SoL och HSL

37 Missbruksutredningens förslag forts
• Tillgängligare vård – utvecklat innehåll • Bättre kvalitet, kunskap och kompetens • Auktorisation för HVB • LVM integreras i LPT

38 Lång väg från utredning till förändring i praktiken:
SOU, t ex Missbruksutredningen Remissförfarande Proposition - lagrådsremiss Utskottsbetänkande Riksdagsbeslut Ny lag