Parkeringspolicy Helsingborgs Stad.

En presentation över ämnet: "Parkeringspolicy Helsingborgs Stad."— Presentationens avskrift:

1 Parkeringspolicy Helsingborgs Stad

2 Huvudpunkter • Mål och vision • Nulägesbeskrivning • Åtgärdsförslag
• Fortsatt arbete • Parkeringsnormen

3 Huvudmannaskapet • kommunen – parkering på allmän platsmark
• t ex privata fastighetsägare – parkering på tomtmark

4 Policyn gäller hela staden
• men är särskilt viktig i centrum

5 Inriktningsmål Uppmuntra till en hållbar bilanvändning – miljömässigt, ekonomiskt, socialt 2. Parkering för boende och besökare prioriteras framför verksamma 3. Taxan ska belöna miljöanpassade bilar 4. Taxor och tider ska signalera vilken målgrupp utbudet gäller Samutnyttjande av p-anläggningar eftersträvas I centrum används främst samlade p-anläggningar för att bevara kulturvärde och attraktivitet

6 1 Resultatmål MÅL: Prioritering av boende och besökare
MÅTT: Antal p-platser i centrum för besökare Mål 2010: Ökning jämfört med 2006 Mål 2020: Ökning jämfört med 2010

7 2 Resultatmål MÅL: Skapa sammanhängande reskedjor
med olika transportslag MÅTT: Antal pendlarparkeringar och samåkningsplatser vid stationer och bytespunkter Mål 2010: Ökning Mål 2020: Ökning

8 3 Resultatmål MÅL: Effektiv markanvändning
MÅTT: Andelen p-platser på gatumark contra totalt p-utbud Mål 2010: Minskning jämfört med 2006 Mål 2020: Minskning jämfört med 2010

9 4 Resultatmål MÅL: Flerbostadshus ska ha p-platser på
tomtmark eller på rimligt avstånd MÅTT: Andel samlad parkering Mål 2010: Ökning Mål 2020: Ökning

10 5 Resultatmål MÅL: Minskning av antalet p-plaster för
verksamma i centrum MÅTT: Antal P-platser i centrum för verksamma Mål 2010: Minskning jämfört med 2006 m h t stadens utveckling Mål 2020: Minskning jämfört med 2010

11 Resultatmålens förväntade effekter • Stadens karaktär • Ythushållning
• Trafikens omfattning • Tillgänglighet • Trygghet • Trafiksäkerhet • Miljöpåverkan

12 Resultatmålens effekter

13 Nulägesbeskrivning Cyklar Läget idag:
• Brist på cykelparkeringar på strategiska punkter • Antalet cykelställ ökar • Goda förutsättningar för fler cykelparkeringar Slutsatser • För att lösa bristen krävs helhetsgrepp, där ev nya ytor och lösningar tas i anspråk • Omvandling av bilparkering till cykelparkerin bör diskuteras • Viktigare cykelparkeringar bör ha bevakning, låsmöjligheter m m.

14 Nulägesbeskrivning Bilar Läget idag:
• Parkeringen skiljer väsentligt mellan sommar och vinter • Kopplingen till färjetrafiken är viktig • Antalet p-platser i centrum är 5000, varav 3500 kommunala. Av de kommunala platserna är ca 600 gatuparkeringar (17%) • 31% av centrums p-platser tillhör privata fastighetsägare. Det privata utbudet domineras av Knutpunkten (700 platser).

15 Nulägesbeskrivning Bilar Läget idag: • Totalt 8 avgiftszoner,
med avgifter 2-15 kr/tim och tider från 30 min till 72 timmar.

16 Nulägesbeskrivning Bilar Läget idag: • Medelbeläggningen på
parkeringarna i centrum (juli 05)

17 Nulägesbeskrivning Bilar Slutsatser
• Brist på boendeparkering i centrum • Högre avgifter på privata parkeringar ger en överbelastning av stadens gatuparkeringar • Högre beläggning på de mindre p-anläggningarna • Parkeringarna i P-ledsystemet är ojämnt fördelade över centrum • I flera områden (t ex Högaborg, Tågaborg) är det svårt att hitta parkering • De verksammas andel av parkeringen i centrum är för hög och bör minskas och koncentreras till ett fåtal punkter i • Samverkan med privata aktörer kan utökas • Belastningstoppar på vissa platser vissa tider • Behov av fler uppställningsplatser för buss • Knutpunkten ska användas som uppställningsplats för bussar

18 Parkering vid bytespunkter
Nulägesbeskrivning Parkering vid bytespunkter Slutsatser • En satsning på goda bytespunkter är aktuell • Fler möjligheter att ställa cykeln vid busshållplatserna behövs • Bytet mellan kollektivtrafik och bil bör underlättas

19 Åtgärdsförslag Parkeringen i planeringsskedet
• Kantstensparkering i centrum minskas till förmån för lastning, lossning, cykelparkering etc • Lokalisering av verksamheter bör ske i dialog med kommunen (2 ställen!) • I centrum bör främst större, sammanhållna parkeringar användas

20 Åtgärdsförslag Parkeringen i planeringsskedet
• I centrum bör cykelparkering prioriteras framför bilparkering • Parkeringsnormen är en vägledning vid detaljplaneläggning och krav vid bygglov • Där så är lämpligt bör kommun och fastighetsägare diskutera om gemensamma anläggningar

21 Åtgärdsförslag Parkeringen i planeringsskedet
• Cykelparkeringsnormen gör att cykeln kommer med tidigt i planeringen • Parkering bör främst ordnas på tomten eller i gemensamma anläggningar • Boende och besökare prioriteras. Färre p-platser för verksamma kan kompenseras med bättre kollektivtrafik och cykelmöjligheter

22 Åtgärdsförslag Parkeringen i planeringsskedet
• Kommunen bör samarbeta med privata aktörer för att öka samutnyttjande av parkeringar • Alla bilägare som bor i centrum ska ha parkering, men får acceptera längre gångavstånd

23 Åtgärdsförslag Parkeringen i planeringsskedet
• Bättre balans av p-anläggningar i p-ledsystemet • Kommunen utformar principer för hur p-platser och p-anläggningar ska utformas

24 Åtgärdsförslag Parkeringen i driftsskedet • Förslag till zonindelning
baserat på tider

25 Åtgärdsförslag Parkeringen i driftsskedet
• Maximal uppställningstid nu – sedan

26 Åtgärdsförslag Parkeringen i driftsskedet • Förslag till zonindelning
baserat på avgifter

27 Åtgärdsförslag Parkeringen i driftsskedet
• Gratis parkering för miljöbilar kan tillämpas under en kortare period • Parkeringsutbudet bör anpassas för att bidra till hållbar bilanvändning

28 Styrmedlens effekter

29 Uppföljning Exempel på indikatorer: • Andel nöjda boende och besökare
• Utbudet av service (handel, skolor m m) • Persontäthet i tätorten • Sysselsättning • Omsättning i detaljhandel (sällanköpsvaror)

30 Parkeringsnormen • Parkeringstalen för stadens centrala delar
kan sänkas • Ytterligare sänkningar av p-normen bör vara möjliga om kollektivtrafiken är mycket god i närområdet och om biltätheten ligger under stadens genomsnitt.