Barnet föds med förväntan att andra ska ta hand om dess reaktioner

En presentation över ämnet: "Barnet föds med förväntan att andra ska ta hand om dess reaktioner"— Presentationens avskrift:

1 Barnet föds med förväntan att andra ska ta hand om dess reaktioner
Kan inte alls reglera sina states Andra måste hålla dessa org i jämvikt Därför har b:s skrik stark effekt på föräldrarna Skriket känns inuti/ som eget B behöver någon som intonad för att reglera Affektreglering hänger samman med anknytning Tidig reglering handlar om spegling/maternal sensitivity Senare uppl. utvecklar svarsmönster, lägger till o utökar repertoaren. Men mönstren tenderar att förbli de samma

2 Vår sociala hjärna Formas:0-2 år: när barnets känslor regleras
Känslor måste organiseras/sker i samspel Systemen utvecklas snabbt under de två första åren och formar basen för förmåga att handskas med känslor under livet Utv beroende av de soc erfarenheterna

3 Utveckling av den sociala hjärnan: EQ Orbitofrontalloben har nyckelroll
Kontroler för höger hjärnhalva Eftertänksam reaktion på känslor:hålla tillbaka impulser: viljestyrka, självkontroll, empatiförmåga Utvecklas bara i relation till en annan. Erfarenhetsberoende:utv. efter födelsen, mognar först i småbarnsåldern Max.synapstäthet vid 10 månader:vid den tid då anknytningssystemet etableras. Handlar om det att bli människa

4 Affektreglering: De tidigaste känslorna handlar om att dra andra till sig o att undvika andra Frontalloberna har central roll Vänster aktiverar närmande: glädje, intresse engagemang Höger aktiverar tillbakadragande: rädsla oro Individuella olikheter:sensitiva har hög högersidig aktivering , hög bas nivå av kortisol i viloläge

5 Det affektiva systemet kommunikationsled mellan omgivning o biologi
Fullt utvecklat vid födelsen Kroppslig reaktion/triggas av yttre el inre s. Drabbar snabbt och kortvarigt Tvingar fram en kroppslig reaktion Beteende som finns mest i ansiktet Kan inte välja att ha affektiva reaktioner Kan välja att inte visa affektiva reaktioner

6 Det affektiva systemet
Lärt att dölja affekter: undvikande akn. Lärt att förstärka affekter: ambivalent ank. Affekter smittar Affekter väcks lättast av barn före språket A.har stor betydelse för att väcka minnet, gör saker medvetna för oss så vi minns. Minnen lagras efter den affekt som dominerar

7 Det affektiva systemet
Affekter är lokaliserade i högra delen av den gamla hjärnan: Amygdala Formas 3 m. före födelsen/ mognar 24 m. Samma tid som anknytningssystemet Utvecklas till följd av samspel På kortikal nivå : frontalloberna

8 Affektutveckling Under 6 första månaderna signalerar barn när de är affektivt aktiverade. Kan inte hämma dem för någon annans skull. Kan inte äta upp gröten för mammas skull Under andra halvåret kan barnet skilja mellan mål o medel vilket kräver att det kan hämma sina reaktioner o styras av inre repr. genom förväntningar kan det föregripa det som ska ske o etablera gemensam uppmärksamhet. Kan uppfatta signaler hos andra o anpassa sitt beteende

9 Arbetsmodeller/ Internalisering av föräldrana viktig källa för att utveckla förmåga till självreglering kan då internalisera fö:s strategier för att lugna sig

10 Självutveckling- affektreglering
Tillit till föräldern: som svarar på dess signaler Tillit till sig själv i samspel med föräldern Upplevelse av glädjefullt samspel och ömsesidighet Tillit till sig själv Barnet kan göra sin egen affektreglering, har en inre arbetsmodell som är stabil, fungerar under stress Kan då behålla sin inre organisation

11 Efter 6 månader kan B hålla tillbaka impulser vilket --Utgör basen för vår viljestyrka o självkontroll -Utvecklas i samspel o intersubjektivt relaterande. -Barnet lär att härbärgera känslor dela uppmärksamhet, förstå andras intentioner. -Lär att andra har ett inre o att man kan umgås från själ till själ. -Detta är som starkast vid 10 månaders ålder -Synapstätheten i orbitfrontalloben är som störst -anknytningssystemet håller på att konsolideras

12 Stress för bebisar handlar om överlevnad
Basala system finns för att hantera stress HPA axeln B. ar låga kortisol nivåer i början när fö. Håller jämvikt genom att mata vagga o mata Deras omogna nervsystem instabila o kan snabbt kastas in i höga nivåer om ingen finn Om ingen svarar på barnets oro skapas känsla av hjälplöshet, skadligt om det är pågående över tid Stress genereras av det som är oförutsägbart okontrollerbart

13 Stress sårbarhet börjar redan i fosterstadiet
Stress reaktiva delar av hjärnan-de mest sårbara Stress responsen börjar i fosterstadiet Påverkas av stress hos modern Påverkar b:s hjärna Hippocampus o hypotalamus Modern överför alltså sin översensitiva s reaktion annan s påverkan: alkohol,rökning, svår förlossn.

14 stress Känsliga barn är stress känsliga Har hög bas nivå av kortisol
Behöver extra sensitivt bemötande Dessa utv ok hos sensitiva föräldrar Samband emotionell otrygghet o kortisol dyfunktion Det viktigaste är inte arten av stress utan tillgång till andra som kan reglera

15 stress Hur b reagerar på stress handlar om kvaliteten i ank. o ej om temperament Tryggt anknutna barn producerar inte höga nivåer av kortisol även när de var upprörda Nyckel element i otrygg anknytning är brist på tillit till andras känslomässiga tillgänglighet

16 stress Pågående stress är skadligt för B:s hjärna
Kan påverka de prefrontala delarna vilka ansvarar för att uppfatta signaler o anpassa beteende Reducerar antalet kortisol receptorer i hippocampus, vilket minskar senare förmåga att klara stress. Tryggt ank. b. Utv många receptorer i hippocampus, ökar förmåga till stress coping

17 stress Robust stress respons är som gott immunförsvar
Stress responsen blir underminerad av tidig separation osäkerhet avsaknad av tidig kontakt o reglering. HPA axeln kan bli programmerad av vara hypo eller hyperreaktiv pga av tidiga erfarenheter Hög kortisol kan ha permanenta effekter Effekten beror på intensitet, ålder, el hur kroniskt eller intermittent