Petra Ander Stina Chaib Lise Fiedler Saham Halmstrand

En presentation över ämnet: "Petra Ander Stina Chaib Lise Fiedler Saham Halmstrand"— Presentationens avskrift:

1 Petra Ander Stina Chaib Lise Fiedler Saham Halmstrand
Grupp 3 Petra Ander Stina Chaib Lise Fiedler Saham Halmstrand

2 Fall 3 Viktigaste omvårdnadsåtgärden för barnsjuksköterskan:
Att ta hand om familjen i det akuta skedet. Olycksfallsprevention.

3 Bakgrund till drunkningsolyckor
År 2004 drunknade 10 personer under 19 år i Sverige. De flesta drunkningsolyckor sker i barnets närmiljö. 82 % av drunkningstillbuden skedde i hemmet. Barn mellan 1 och 3 år rör sig snabbt, är nyfikna och styrs av impulser och behöver konstant övervakning från sina föräldrar. Ju äldre barnen var ju större var risken för drunkningstillbud utanför hemmet.

4 Preventiva åtgärder Höjd kunskapsnivå, engagera skola, BVC och skolhälsovård. Välinformerade föräldrar minskar riskerna. BVC-sjuksköterskan: Informera föräldrar föräldragrupper samtal med föräldrar Låt aldrig barnen bada utan tillsyn

5 Omvårdnadsåtgärder utifrån ett familjeperspektiv
Föräldrar reagerar instinktivt. Tomhetskänsla. Känsla av overklighet. Efteråt – starka reaktioner.

6 Fysiska reaktioner: Frossa och skakningar.
Psykiska reaktioner: Ångest, oro, kraftig gråt och nervositet.

7 Föräldrarnas behov Föräldrarna är i behov av ett lugnt bemötande.
Gärna avdela en personal som bara har hand om föräldrarna Kontinuerlig information om barnets tillstånd Ordna så att en förälder kan vara hos barnet så mycket som möjligt.

8 Barnets behov Barnet kan behöva bearbeta händelsen genom lek.
Det är barnet själv som väljer vad han vill leka med, men personal ska finnas med och vara lyhörd för att kunna styra upp leken om den blir för verklighets främmande eller dramatisk.

9 Syskons behov Om barnet har syskon så kan kortare besök vara lämpligt för att tillvarata syskonrelationen.

10 Tvärprofessionella aspekter
Olyckan traumatisk händelse. Föräldrar och barn kan behöva hjälp att bearbeta händelsen och skuldkänslor efteråt med kurator eller psykolog. Viktigt att få prata om olyckstillfället, underlättar bearbetandet.

11 Alla föräldrar bör uppmuntras att ta ansvar för att lära sina barn att simma.
Skolan har ansvar för att alla barn som slutar åk 5 kan simma. Riskgrupper.

12 Simma lugnt!

13 Referenslista Edwinson-Månsson, M. (2000) Barn på sjukhus. I M. Edwinson-Månsson & K. Enskär (red). Pediatrisk vård och specifik omvårdnad. (pp 44-57). Lund: Studentlitteratur. Hagelin, E., Magnusson, M. & Sundelin, C. (2000). Barnhälsovård. Stockholm: Liber. Hansson, L. & Trobäck, E. (2000). Barnolycksfall som kan leda till inläggning på sjukhus. I M. Edwinsson-Månsson & K.Enskär, (red) Pediatrisk vård och specifik omvårdnad. (pp ). Lund: Studentlitteratur. Hordvik, E. & Straume, M. (1999) Sjuka barn i familjen. Trelleborg: Rädda barnen Miall, L., Rudolf, M. & Levene, M. (2004). Barnmedicin i ett nötskal. Lund: Studentlitteratur. Mjönes, S. (1999). Barnolycksfall i Sverige. I Lindberg T. & Lagercrantz, (red.) Barnmedicin. (pp ). Lund: Studentlitteratur. Nilsson, K. (2005). Drunkning och drunkningstillbud. I Larsson, A., Lindquist, B.& S. Norgren, (red) Akut pediatrik. (pp ). Stockholm: Liber. Ross, F., Elliott, E., Lam, L. & Cass, D. (2003) Children under five years presenting to paediatricians with near-drowning. Journal of Paediatrics and Child Health Sep; 39(6): Sellden, H. (2003). Akuta tillstånd. I T. Lindberg & H. Lagercrantz, (red.) Barnmedicin. (pp ). Lund: Studentlitteratur. Sellden, H. (2004).Hjärt-lungräddning. [Elektronisk]. Growing people. Tillgänglig: < [ ]. Skolverket (2006). [Elektronisk] Tillgänglig: < [ ].