Bild 1 NIU åk 1 Välkomna! Idrottspsykologi 1.

En presentation över ämnet: "Bild 1 NIU åk 1 Välkomna! Idrottspsykologi 1."— Presentationens avskrift:

1 Bild 1 NIU åk 1 Välkomna! Idrottspsykologi 1

2 Bild 2 Dagens innehåll: 1. Karriärsutveckling - fördjupning icke normativa övergångar (fokus skador) 2. Verktyg/Praktisk anknytning 3. Avrundning Denna klass har haft tidigare lektioner, då var områdena: Intro Idrottspsykologi , Begreppsförklaring, Mål & Målsättningsarbete och Karriärsutveckling. Denna lektion kommer innehåll fördjupning på Karriärsutveckling men främst med fokus på icke normativa övergångar-skador och copingstrategier. De första pp- sidorna innehåller en del repetition och uppdatering av förra årets undervisning, denna leder sedan in på skador ur ett psykologiskt perspektiv. När ni sedan kommer in på träning och återhämtning så kommer ni beröra området som nästa tillfälle innehåller (Hur kan positiva tankar och känslor bidra till förbättrad återhämtning?). Denna uppgift kommer ni att gå igenom relativt noga eftersom det kommer att vara en hemuppgift (TQR) och även vara innehållet i den Workshop som ligger som sista lektion i kursen. Denna Uppgift (TQR), delaktighet vid diskussioner samt tentamen kommer att ligga till grund för betyget i kursen. För att se innehåll i kursen, se nästa pp-slide . Inled med att ta en koll på vad det kommer ihåg från föregående år i ämnet. Vad har ni tagit med er till era idrott eller andra delar i livet?! 2

3 Bild 1 Hur kommer det sig att positiva tankar och känslor bidrar till minskad risk för skada och förbättrad rehabilitering? Vad innebär egentligen att positiva tankar och känslor bidrar till minskad risk för skada? Vad är positiva tankar? Innebörd för rehabiliteringsprocessen. 3

4 Total hälsenereptur 14 Juli 2004, världsmästare 8 augusti 2005
Kajsa Bergqvist Total hälsenereptur 14 Juli 2004, världsmästare 8 augusti 2005 Visa youtubeklipp: På 13 månader tar sig Kajsa Bergqvist tillbaka efter allvarlig skada. Det har gjorts en fallstudie på Kajsa Bergqvist, där även hennes omgivning tagit del av. Ur ett psykologiskt perspektiv påvisade resultatet att Kajsa Bergqvist tidigt efter skadan hade en målsättningsplan, hon påvisade bra självförtroende i sin idrott och även hög självkänsla (dessa begrepp kommer vi beröra mer i lektion 3). Hon hade även under hela rehabprocessen en positiv inre dialog, typ ”Jag ska fixa detta” o.s.v. En av de viktigaste delen i hennes väg tillbaka var hennes starka sociala nätverk, i form av tränare, föräldrar och andra nära vänner. Bild från:

5 Icke normativ övergång:
Generella steg som är relativt förutsägbara och kan urskiljas. Biologisk, ålderrelaterad, sociala, känslomässig händelser/förändringar som ses likt en process. Ex. Från junior – senior Icke normativ övergång: Situationsrelaterade övergång , som är oförutsägbar ex. sjukdom eller skada. Uppdatering kring begreppen idrottskarriär och karrriärsutveckling. Repetera skillnaderna på de två olika övergångarna. Karriären, idrotten och livet utanför innehåller faser, där varje steg till en ny fas förklaras som en övergång och innebär förändringar. Skada kallas ur ett psykologiskt perspektiv som en icke normativ övergång. Fler ex. på Icke normativa övergångar förutom Kajsa Bergqvist? Hur går det för Peter Forsberg? Kallur? Eller andra bra exempel.

6 Mina resurser (styrkor)
* Långtidsmål 2013 2012 Krav. Ev. fallgropar: * Vad tänker ni om att förutse ev. hinder/fallgropar och krav? Innebörd? Positivt-Negativt? Detta använder eleverna för att i första hand ”Normativa överångar” . Att klara normativa övergångar innebär en styrka ifall att en ”icke normativ övergång” inträffar. Ex Kajsa Bergqvist förmåga att stegvis utvecklas och sättet hon hanterar sin tillbakagång från skada. Att förutse de krav som ställa ska mätas upp till de resurser en person besitter. Det kan då förklaras som att idrottarens copingresureser. Exempel på hinder och fallgropar kan vara ekonomi, kondition och lagbyte. Precis som att det kan vara resurser. Skador, sjukdomar och idrottslig utbrändhet/överträning är andra ex. på fallgropar och hinder för att lyckas med sina mål. Se denna övning som en karta. Vid ev. skada har du lättare att välja väg och ta vara på de resurser du besitter. 2011

7 Coping, stresshantering vid skada:
”Tankar och beteendemässiga tillvägagångssätt som en idrottare använder sig av vid händelser och förändringar (Stresshantering). Kan vara positiva eller negativa strategier”. Coping, stresshantering vid skada: Accepterar och försöker aktivt bearbeta skadesituationen 1 2 Tar personligt ansvar under rehabiliteringen Förlitar sig helt på hjälp från andra under rehabiliteringen Coping – relatera det till förmågan att ta vara på resurser som finns gentemot hinder/fallgropar/krav en person använder. Ses som stresshanteringsförmåga. Kan vara känslomässiga vägar, sociala, praktiska och fysiska svagheter och styrkor som påverkar ditt sett att ta dig vidare i din utveckling. Ex. val av att fortsätta, hur ser bästa vägen för mig ut vid skada el. för att bli en etablerad elitjounior i Tennis. Exempel på vad som menas med copingstrategier är Modellen ”Stresshantering vis skada” som utgår ifrån fyra möjliga coping strategier vid skada som sedan används för att läsa ut om stresshanteringen vid skada är negativ eller positiv. Om stresshanteringen är negativ så utmynnar det i fält 4, motsatsen, alltså negativ hantering enligt modellen är således att man hamnar i fält 1. (Fält 2 och 3 är orealistiskt att hamna i beroende av varandra) 3 4 Tar avstånd och distanserar sig från skadesituationen.

8 Psykologisk perspektiv på uppkomst av skada
”Varje förändring i det fysiologiska tillståndet leder som regel till motsvarande förändring på det psykologiska planet” Upplevt självförtroende, känsla av att ej vara på topp eller tillräckligt bra. Anspänning, upplevelsen av stress Sinnesstämning (glad, tillfreds, ledsen, arg 0.s.v) Koncentration Det finns några delar som tenderar öka risken för uppkomst av skada om man ser det ur ett psykotiskt perspektiv, ex. på dessa är Upplevt självförtroende, känsla av att ej vara på topp eller tillräckligt bra. Vilken kontroll en individ kännes sig ha på sin prestation och tilltro att lyckas. Anspänning, upplevelsen av stress. Vilken anspänning en person har, eller hur ”nervös” en person är har en stor inverkan på uppkomsten av skada. Anspänning kan dels vara tankemässig, fysisk eller framkomma av stress från omgivningen (psykosocial stress). - Koncentration Ligger idrottarens koncentration rätt? PÅ uppgiften eller på mat, publiken, tröttheten….?! o.s.v.

9 Två olika typer av skada:
Psykologiska reaktioner vid skada Delar att ta hänsyn till som påverkar upplevelsen av skadan Tre kategorier (tid): Lätta (1-7 dagar) Medel (1-4 v.) Svåra (1 mån el. mer) Två olika typer av skada: Akuta eller Belastningsskada/överträning

10 Personlighetsfaktorer
Psykologiska reaktioner vid skada Kognitiv tolkningsmodell av skada (Brewer) Personlighetsfaktorer (Inre) Situationsfaktorer (Yttre) Kognitiv tolkning Känslomässig respons Personlighetsfaktorer eller inre faktorer, kan vara både psykologiska och fysiologiska egenskaper. Status, i träning och återhämtningsprocessen. Man brukar prata om att det finns personlighetsdrag som tenderar ha större riks får skada, et är relaterat till vilket kontrollfokus du har, yttre ses som ha negativ påverkan för att skada ska uppstå. (ex. om du påverkas och förklarar din prestation med utifrån din förmåga (inre) eller vädrets påverkan(yttre)). Var ligger din koncentration? Personer som har hög situationsspecifik anspänning, alltså personer som har hög tävlingsoro. Blir anspänningen för hög påverkas kroppen och kontrollen för idrottaren. Personer som tenderar att ha ett lågt stämningsläge, som är nedstämda har även det visat sig vara en negativ påverkan som ökar skaderisken. Detta är faktorer som påverkar så det förklarar inte alltid uppkomsten av skada. Ur ett psykologiskt perspektiv finns det än rad delar att arbeta med för att förebygga och arbeta med under/efter skada. Du kan allstå påverka med hjälp psykologiska verktyg – och därmed inta positiva tankar och känslor som en del i att minska risk för skada och hjälpa till vid förbättrad återhämtning om skadan är skedd. Situationsfaktorer eller yttre faktorer - så som miljö, utrustning, var och hur träningen genomförs, ex. en isig orienteringsbana. Kognitiv tolkning – hur idrottaren värderas situationen – det utsatta läget. Detta påverkas således av personlighet och den rådande situationen, kanske framför miljö och den sociala omgivningen som råder kring den skadade idrottare. Upplevelsen av psykosocial stress . Känslomässig respons - Reaktionen. Personen upplever situationen positiv eller negativ, påverkas av tolkningen. Stor betydelse för att få veta var idrottaren befinner sig. Adaptivt eller maladaptivt. Beteende - Den känslomässiga responsen medför således ett visst beteende. T ex undviker att gå till träning med laget. Beteende

11 (Sorgemodell; Kubler-Ross) Misstro och förnekelse Isolering
Psykologiska reaktioner vid skada Känslomässig respons (reaktion) (Sorgemodell; Kubler-Ross) Misstro och förnekelse Isolering Irritation, ilska Nedstämd (depression) Acceptans Relaterat till framförallt svåra skador. Om livet kretsar helt kring idrotten, prestation och resultat är det större risk att hamna i nedstämdhet/depression. Idrottaren kan ha svårt att ta sig vidare genom att de t.ex. upplever att de förlorar sin identitet. Känner stark oro och ängslan. En skadad idrottare kan hamna i ett tillstånd där självförtroendet och självkänslan blir lågt. Även när de kommer tillbaka i fysiskt form så kan de har svårt att prestera.

12 Maladaptiva reaktioner
Idrottarens reaktion är en följd i Brewers modell: Adaptiva reaktioner brukar visa sig genom att personer har tålamod och följsamhet i skadeprocessen, uthållighet, har mål och omvärderar mål, gott humör, visar öppenhet, söker socialt stöd och förståelse – kunskap för skadan. Är ofta beslutsamma. Maladoptiva reaktioner brukar visa sig genom att personen då blir uppgiven/gråter, likgiltig /bryr sig inte, över ambitiös, stressad (vill ha snabb rehab), livet i övrigt påverkas (som t ex koncentration i skolan), humörsvängningar skuldkänslor inför laget, drar sig undan % har en maladoptiv känsloreaktion. Det innebär ju enligt den kognitiva modellen att det finns svaga resurser hos personen eller situationen.

13 Förebyggande Under/efter Bild 10
Målsättningsarbete (både idrottsliga och i livet utanför Stresshantering - helhet Avslappning (kroppslig och kognitiv) Uppbyggnad av socialt nätverk Träning självförtroende och självkänsla Skriv dagbok (”kritiskt” ) för att kunna se mönster Balans träning & Återhämtning Under/efter Socialt stöd Visualisering Skriv dagbok – hantera dina tankat och känslor Balans träning och återhämtning Bild 10 Stärks dina copingresurser och ta vara på dem! Alltså din förmåga att klara av förändringar (både normativa och icke normativa övergångar) 13

14 Hur vet du när dina tankar och känslor är positiva?
Det är en subjektiv upplevelse, ex. på ”mätinstrument” för tankar & känslor : Samtal (familj, tränare Idrottspsykologisk Rådgivare) Standardiserade självskattningsskalor (Ex. EmRecQ, genomförs nästa lektion) Frågeformulär Strukturerad dagbok m.m. För att ta reda på vilken nivå idrottaren är inför träning, tävling och i periodisering kan man göra ex. pulstester, uthållighetstest och så vidare. Inom idrottspsykologin har man ex. samtal och standardiserade självskattningsskalor mm som mätverktyg. Exempel på standardiserade självskattningsskalors mätinstrumenten är uppbyggda efter forskning kring vilka känslor idrottare framför allt förknippar med återhämtning. Dessa är glädje, trygghet, harmoni, kärlek/uppskattning från andra, samt emotionell uppladdning. Du behöver inte vara elitidrottare för att skattningen ska hjälpa dig att förstå dina känslor, men just detta testen har en anknytning till idrotten och ska därför användas på idrottare (det finns andra psykologiska standardiserade test som är lämpligare i sammanhang utanför idrotten).

15 Total Questionary Recovery
Bild 7 TQR Total Questionary Recovery Hur ska jag veta att jag balanserar träning och återhämtning (fokus nästa lektion)? Både fysiologisk belastning/stress och psykologiks belastning/stress påverkar uppkomst av skada. Ett sett att förstå teorin i praktiken, se hur din vardagar ser ut och förstå träning och återhämtning. Detta verktyg ska ni på hemmaplan prova på. Det är ett formulär som ska fyllas i under en veckas tid (se bilaga 2). Den variant ni har är en modifierad TQR. Vad som görs och hur det känns, allstå ett system på träning och återhämtning. Det är inget problem att genomföra och fylla i den närmsta veckan men under nästa veckas lektion så kommer du få mer kunskap att luta dig emot. Om det finns tid, prova på att fylla i gårdagen. Om det ska vara helt korrekt ska det ske I det första rutnätet ska ni fylla i den belastning som dagen/träning har haft. Det är en sammanställning av dagens aktiviteter (träning). Du ska även skatta vilken mental belastning aktiviteten (träningen) haft. Ex. tävlingssituationer och prestationskrav som påverkar din stress och hjärnaktivitet. Fortsättning bild 7

16 Bild 12 Den här känns igen. Detta är begrepp som man kan relatara till att se idrottskarriärens utveckling ur ett helhetsperspektiv. Nästa tillfälle! Träning och Återhämtning från ett helhetsperskektiv till fördjupad kunskap kring innebörden av positiva tankar och känslor påverkar. 16

17 Debrifing - Hamburgaren
1. Förstärkning av positivt beteende/förmåga. Brödet i botten: Ta fram delar av dagens tillfälle som du känner fungerar bra för dig, som gör dig framgångsrik som person eller som idrottare. 2. Konstruktiv kritik Köttet : Hitta delar i ditt beteende el. förmåga som du känner att du vill utveckla eller förbättra. 3. Positiv energi! Locket: Plocka fram positiva känslor som du tar med dig ifrån dagens tillfälle! Ex. på att arbeta med att ta fram positiva tankar och känslor. Specifikt, strukturerat och utvecklande! Ett sätt att t ex förbättra självförtroendet och arbeta mot sina mål. Denna kommer alltid att avsluta lektionerna, genomför övningen, be eleverna skriva ner (Inget krav men mer effektivt) Nästa tillfälle kommer innehållet vara: Hur kan Positiva tankar och känslor bidra till förbättrad återhämtning? Alltså kommer det att relateras till TQR- men riktat mot ett psykologiskt och socialt perspektiv.