1 ▪ www.skankomp.eu.

En presentation över ämnet: "1 ▪ www.skankomp.eu."— Presentationens avskrift:

1 1 ▪

2 Vad är SkanKomp? Skandinaviskt Kompetensutvecklingsnätverk
Gränsöverskridande projekt finansierat till 50% av EU’s Interreg IV A program för Öresund-Kattegat-Skagerrak delområdet Kattegat-Skagerrak (KASK) Projektperiod: 3 år, – Samlad budget: 14 milj. EUR Lead partner: Region Midtjylland, Danmark 2 ▪

3 Kattegat-Skagerrak området
Projektet har deltagande partners från följande regioner: Västra Götaland Halland Midtjylland Aust-Agder Vestfold 3 ▪

4 Bakgrund till projektet
Projektutveckling med deltagande från kompetensutvecklingsavdelningarna i Region Midtjylland, Västra Götalandsregionen och Region Halland Målet för samarbetet var att jämföra vuxenutbildningssystemen i de två länderna och beskriva de viktigaste utmaningarna Utmaningarna beskrevs i en rapport 2009: Organisering av vuxenutbildning och flexibelt lärande - svenska och danska förhållanden Morten Lassen, CARMA, Aalborg Universitet Anja Viegh Jørgensen, CARMA, Aalborg Universitet Ove Jobring, Göteborgs Universitet Ingemar Svensson, Göteborgs Universitet Inspel i samband med rapporten Marie Tveiten, Arendal voksenopplæring 4 ▪

5 Utmaningen i Skandinavien
För få företag arbetar strategiskt med utbildning Det är en politisk prioritering i Danmark, Sverige och Norge att arbeta mer strategiskt med utbildning 5 ▪

6 Utmaningen i Skandinavien
” Det är m.a.o. nödvändigt med en utifrån kommande intervention. Om utbildningsinstitutionerna ska kunna lyfta denna uppgift förutsätter det en organisationsutveckling hos dem, på alla plan, dvs. från styrelse, över den strategiska ledningen, till nyckelmedarbetare och till medarbetare ute på ”fältet”. Voksenuddannelsesorganisering og fleksibel læring -svenske og danske forhold Juni 2009 Morten Lassen, CARMA, Aalborg Universitet Anja Viegh Jørgensen, CARMA, Aalborg Universitet Ove Jobring, Göteborgs Universitet Ingemar Svensson, Göteborgs Universitet 6 ▪

7 Utmaningen i Skandinavien
” Hvis målet skal nås, kræver det på mange måder en ny relation mellem virksomhederne og uddannelsesinstitutionerne. […] Uddannelsesinstitutioner skal være stærkere i udvikling af nye uddannelsesudbud i tæt dialog med efterspørgerne. Det kræver strategisk tænkende ledelser og en ny type, mere udadvendte medarbejdere, der med analytiske kompetencer kan afdække virksomhedernes behov og omsætte dem til operationelle uddannelsesudbud med tilhørende moderniserede læringsformer.[..] Voksenuddannelsesorganisering og fleksibel læring -svenske og danske forhold Juni 2009 Morten Lassen, CARMA, Aalborg Universitet Anja Viegh Jørgensen, CARMA, Aalborg Universitet Ove Jobring, Göteborgs Universitet Ingemar Svensson, Göteborgs Universitet 7 ▪

8 Udfordringen i Skandinavien
” Professionaliseringen af den opsøgende funktion forudsætter også mod hos uddannelsesinstitutionernes personale til at konfrontere mere uddannelsespassive virksomhedsledere og medarbejdere med globaliseringens udfordringer fra et dynamisk arbejdsmarked i stor forandring.” Voksenuddannelsesorganisering og fleksibel læring -svenske og danske forhold Juni 2009 Morten Lassen, CARMA, Aalborg Universitet Anja Viegh Jørgensen, CARMA, Aalborg Universitet Ove Jobring, Göteborgs Universitet Ingemar Svensson, Göteborgs Universitet 8 ▪

9 Svar på utmaningarna Kompetensutveckling av utbildningsinstitutionerna
1 Etablering av NÄTVERK mellan FÖRETAG och INSTITUTIONER 2 Förbättra FÖRETAGENS beställarkompetens (förståelse för behov) 3 9 ▪

10 MER OCH BÄTTRE KOMPETENSUTVECKLING PÅ ARBETSMARKNADEN GENOM ÖKAT SAMSPEL MELLAN LEVERANTÖR/ANORDNARE OCH EFTERFRÅGARE Projektmål Utbildningsleverantörer blir bättre på att förstå företagens behov och därmed bättre på att matcha utbud med efterfrågan Institutions Kompetens Etablering av nätverk mellan utbildningsinstitutionerna och företag så att de tillsammans kan skapa ramarna för bättre kompetensutveckling på arbetsmarknaden Nätverk Företag blir bättre på att förstå och beskriva deras egna behov. Därmed förbättras deras beställarkompetens i samarbetet med utbildningsinstitutionerna. Beställar kompetens 10 ▪

11 Arbetspaket/ Projektaktiviteter
1.1 Metod- och kompetensutveckling 1.2 Kompetensmäklarutbildning 1.3 Validering 2.1 Organisering av nätverk mellan utbildningsinstitutioner och företag 3.1 Jobbrotation 3.2.1 Analys av framtidens kompetensbehov 3.2.2 Kompetens inom hållbar utveckling 3.2.3 Strategisk utbildningsplanering i företag Marknadsföring, Hemsida, Projektutvärdering, aktiv följeforskning Administration, budget och ekonomi, Projektledning, konferenser och möten 11 ▪

12 Strukturella förändringar
Förbättrade Institutionella kompetenser Blivande förändringar i vuxen-utbildnings-systemet Ett stort antal lokala, regionala och skandinaviska nätverk Företag med ett utbildnings- strategiskt sikte och god beställarkompetens 12 ▪

13 UTBILDNINGSLEVERANTÖRERNA blir bättre på att förstå företagens behov
13 ▪

14 Etablering av NÄTVERK mellan utbildningsinstitutioner och företag
14 ▪

15 FÖRETAGEN blir bättre på att förstå och beskriva deras egna behov.
15 ▪

16 Nya roller för utbildningsinstitutionerna i Skandinavien
Baggrunden: Udvikling på arbejdsmarkedet og i skoleverdenen. I DK NO og SE ”Kompetence Hub”: Institutionerne tilbyder sig selv som ”knudepunkter” for kompetenceprojekter og andre typer af udviklingsprojekter. Institutionerne tilbyder sig som en slags proceskonsulenter og afdækker virksomhedernes behov i en tæt dialog med virksomhedens ledelse og medarbejdere. Herefter organiserer institutionerne ydelser, som leveres i et samarbejde med andre videninstitutioner eller private udbydere. Det er opgaven at skabe mere og bedre efteruddannelse for virksomhederne. Denne målsætning indebærer i sagens natur en afbalancering mellem kvantitative (”mere” efteruddannelse) og kvalitative (”bedre” efteruddannelse) hensyn. Og det indebærer et samarbejdet mellem uddannelsesinstitutionerne og virksomhederne. Men et sådant samarbejde har sine problemer. På den ene side i en statslig styring, der sætter uddannelsesinstitutionerne i konkurrence med hinanden via taxameterstyring og på den anden side i en lovgivning, der gør samarbejde obligatorisk. Ofte virker de økonomiske incitamenter til konkurrence dog stærkere end incitamenterne til samarbejde, hvorfor samarbejdet ikke sjældent lider skibbrud. 16 ▪

17 Vad är problemet? Skolor är institutioner vars huvudmål är att leverera undervisning och de institutionella ramarna för denna undervisning Företag är organisationer vars huvudmål är att producera och tillhandahålla produkter och/eller tjänster To logikker: Uddannelse som Mål eller Middel. Skolens logik og virksomhedens logik er dermed to meget forskellige størrelser, for skolerne er undervisning målet, for virksomhederne er det midlet. Disse forskelle betyder naturligvis ikke, at samspil er umuligt, men antyder måske snarere årsagerne til, at samspillet mellem skole og virksomhed somme tider bliver et møde med gensidigt uindfriede forventninger. 17 ▪

18 Svaret på utmaningen Behovsstyrd efterfrågan på utbildning (= ökad kunskap om framtidens kompetensbehov) Bättre dialog mellan företag och utbildningsinstitutioner (= flera nätverk mellan utbildningsinstitutioner och företag) Ökat samarbete mellan utbildningsinstitutioner 18 ▪

19 Barriärer för samarbete mellan utbildnings-institutioner och företag
Olika kulturer Flexibilitet i förhållande till tid Organisatoriska barriärer Ekonomiska barriärer Dyrt med uppsökande arbete ”Nya” lärarroller Flexibilitet i förhållande till innehåll Nya målgrupper Etablerade sociala likheter Pedagogiska barriärer 19 ▪

20 Organisering Styrgrupp: Region Midtjylland, Westum, Trollhättan, Arendal, Tradium, KASK Sekretariat Projektlednings-sekretariat Partnerskapsgrupp med representanter från alla partners Lead Partner Region Midtjylland Projektägare Norge: Arendal Kommun Samordnande partnerSverige: Nätverk Westum Meritea och kommuner NEVU Ekonomiskt administrativt sekretariat Kompetens-center 20 ▪ 20

21 Förutsättningar i Skandinavien
Företag flyttar produktionen till länder, där lönenivåerna är lägre än i Skandinavien. Vi kan inte konkurrera med lön utan måste därför konkurrera med kunskap. Detta aktualiserar ett nationellt kompetensbehov. Kompetensbehov separerar de grupper av invånare, som inte har mycket utbildning i förväg. ”Livslångt lärande” blir därför ett väsentligt insatsområde, så att Företagen i Skandinavien fortsättningsvis kan dra nytta av de förutsättningar som ett globaliserat kunskapssamhälle kan erbjuda. För få företag arbetar strategiskt med utbildning. Det är en politisk prioritering i Danmark, Sverige och Norge att arbeta mer strategiskt med utbildning (Ny lovgivning: ”VEU centre” i DK og ”Centre for tilvækst” i Sverige) 21 ▪

22 Udfordringen for uddannelsessystemet
For mange uddannelsespassive virksomheder (SMV’er og manglende uddannelseskultur) For mange uddannelsespassive medarbejdere (manglende motivation er fortsat en barrierer for deltagelse i VEU) For lidt viden om ”return on investment” på investeringer i menneskelig kapital Etableringen af en kompetencebaseret vækstpolitik (erhvervsskolerne skal forstå sig selv som en del af det samlede erhvervsfremmesystem) Vaner, kultur og praksisformer på erhvervsskolerne Behov for mere kompetenceudvikling af uddannelsesinstitutionerne (på alle niveauer) hvis de skal danse med virksomhederne og tilbyde strategisk kompetenceudvikling 22 ▪

23 Beskæftigelses-fremmende aktører
Samspil mellem politikker Beskæftigelses-fremmende aktører Erhvervs-fremmende aktører Uddannelses- institutioner 23 ▪

24 Privat forsørgelse Uddannelse Beskæftigelse Tilbagetrækning
Hjemmegående, ledige uden forsikringer, 17% har fået sygedagpenge eller været på barsel unge udenfor arbejdsmarkedet etc. 2% tilgang til arbejdsmarkedet hvert år Privat forsørgelse 44% deltager i VEU hvert år*) Uddannelse Beskæftigelse Tilbagetrækning 2% forlader arbejds- markedet hvert år 20% skifter job hvert år Arbejdsløshed 11% berøres af ledighed hvert år 6% har været på orlov eller i støttet beskæftigelse 24 ▪

25 ”Kompetencebalancen”
Globalisering & teknologisk udvikling Demografi Initiativer i grunduddannelsessystemet Initiativer i Voksen og efteruddannelsessystemet UDBUD Marginalisering Videreuddannelsesbehov Kompetencebalancen Vi kender alle til begrebet om betalingsbalancen (dvs. balancen mellem hvor meget valuta der strømmer ind og ud af landet), men mindst lige så vigtig som denne økonomiske balance, er kompetencebalancen i udbuddet og efterspørgselen af kompetent arbejdskraft. På den ene side ”producerer” alle uddannelsesinstitutioner uddannede kursister, kandidater, svende mv. (=udbud). På den anden side har alle virksomhederne i Danmark brug for medarbejdere som kan udfylde arbejdets funktioner (= efterspørgsel). Men som vi ved fra så mange andre sammenhænge, så kan der somme tider være forskelle mellem udbud og efterspørgsel - og således også på uddannelsesområdet. Somme tider efterspørger virksomheder flere mennesker med bestemte kompetencer end uddannelsessystemet kan producere. Vi kender disse situationer som ”flaskehalse”. Og omvendt findes der også mange mennesker, som kun har en begrænset omgang med uddannelsessystemet. Vi ved, at disse mennesker har sværere ved at finde beskæftigelse og vi kender fænomenet som ”marginalisering”. Kompetencebalancen siger os altså noget omkring sammenhængen mellem virksomhedernes kompetencebehov og borgernes muligheder for at finde beskæftigelse. Og når kompetencebalancen er skæv, så oplever vi skævheden i form af marginaliserede borgere og en uindfriet kompetenceefterspørgsel hos virksomhederne. Mange ting kan påvirke kompetencebalancen, f.eks.: Globalisering og den teknologiske udvikling Demografi Kompetencer opnået i grunduddannelsessystemerne Kompetencer opnået i voksen- og efteruddannelsessystemet Nogle af disse påvirkninger ligger udenfor en realistisk politisk rækkevidde. Således kan man næppe hindre de negative konsekvenser af hverken en fortsat globalisering eller en teknologisk udvikling, men man kan dog arbejde for at indrette et uddannelsessystem, som høster en række af de muligheder som også følger af globaliseringen og den teknologiske udvikling. I denne sammenhæng er det danske voksen- og efteruddannelsessystem et vigtigt ”håndtag”, som sammen med den aktive arbejdsmarkedspolitik, reglerne om jobbeskyttelse, dagpengesystemet etc., udgør en væsentlig bestanddel af den danske flexicurity-model. Efteruddannelses-behov Flaskehalse EFTERSPØRGSEL 25 ▪

26 Så mange deltager i efteruddannelse
Kilde: Education at a glance, 2005 (OECD) Fakta om voksen- og efteruddannelse I internationale sammenligninger er voksen- og efteruddannelses-aktiviteten høj i Danmark. Der er en betydelig aktivitet i privat regi og det offentlige engagement er stort. Virksomhedernes samlede udgifter anslås til ca. 10 mia. kr. Mange – over 60 pct. af arbejdsstyrken – deltager årligt i offentlig, privat eller virksomhedsintern voksen- og efteruddannelse. Ikke-faglærte og læse- og skrivesvage deltager imidlertid mindre end andre. Omkring voksne skønnes at have så alvorlige problemer med at læse eller skrive, at det er en barriere for at få og beholde job. Alligevel deltager kun personer årligt i læse- og skriveundervisning. De samlede omkostninger til offentlige voksen- og efteruddannelser udgjorde i 2004 ca. 5 mia. kr. Heraf udgjorde deltagerbetaling 0,7 mia. kr. 26 ▪