Hur hanterar vi dem i sjukvården?

En presentation över ämnet: "Hur hanterar vi dem i sjukvården?"— Presentationens avskrift:

1 Hur hanterar vi dem i sjukvården?
Resistenta bakterier Hur hanterar vi dem i sjukvården? Eva Melander

2 Vad gynnar spridning av resistenta bakterier?
Bristande hygienrutiner Överbeläggning och hög arbetsbelastning Trängsel Asymtomatiskt bärarskap Ej uppmärksam på problemet vid mottagande på sjukhus Man behöver ej vara sjuk – viktigt att informera omgivningen Överbeläggning och hög arbetsbelastning Leder lätt till bristande följsamhet v g basala hygienrutiner Förskonade i Sverige, endast enstaka utbrott. Beror bl a på geografiskt läge God ekonomi som ger hög vårdstandard Hög personaltäthet God vårdhygienisk standard God antibiotikapolitik Upptäcker oftast enstaka fall på tidigt stadumr och sätter in åtgärder

3 När England och Wales förlorade slaget mot MRSA:
Personalneddragningar,Neddragning av antal vårdplatser,Neddragning av isoleringsplatser och mer kohortvård Förändrad sjuksköterskeutbildning Källa: Health Protection Agency.

4 Vad gynnar spridning av resistenta bakterier?
Överbeläggning och hög arbetsbelastning Bristande hygienrutiner Trängsel Asymtomatiskt bärarskap Hög och/eller ensidig antibiotikaförbrukning Ej uppmärksam på problemet vid mottagande på sjukhus Man behöver ej vara sjuk – viktigt att informera omgivningen Överbeläggning och hög arbetsbelastning Leder lätt till bristande följsamhet v g basala hygienrutiner Förskonade i Sverige, endast enstaka utbrott. Beror bl a på geografiskt läge God ekonomi som ger hög vårdstandard Hög personaltäthet God vårdhygienisk standard God antibiotikapolitik Upptäcker oftast enstaka fall på tidigt stadumr och sätter in åtgärder

5 Hur bekämpar vi antibiotikaresistenta bakterier (MRB) i vården?
Rationell antibiotikaanvändning Minska den totala antibiotikaanvändningen Minskad användning av resistensdrivande antibiotika (cefalosporiner och kinoloner) Ökad användning av ”smala” preparat (penicilliner) Basala hygienrutiner i alla omvårdnadssituationer Specifika vårdrutiner vid känd MRB Vård/isolering på enkelrum med egen toalett på ordinarie vårdavdelning eller isolering på infektionskliniken

6 MRSA MeticillinResistenta Staphylococcus aureus
Normalflora: t.ex. hud, näsa Indirekt kontaktsmitta via händer, föremål, tagställen eller kläder vanligast Direkt kontaktsmitta (sår) Kan överleva länge i miljön (veckor) Risk faktorer för spridning: icke hel hud (sår, drän, katerar)

7 Vem ska screenas för MRSA?
Patienter som läggs in för somatisk vård Patient vid polikliniska besök i primärvård och vid sjukhusanknuten öppenvård då patienten förväntas ha fortsatta vårdkontakter Gravida som under de senaste 6 månaderna vårdats inlagd på sjukhus, genomgått dialysbehandling eller behandlats polikliniskt för sår/hudskada utanför Sverige eller där okontrollerad spridning av MRSA förekommer i Sverige som är tidigare känd bärare av MRSA och läggs in för kroppssjukvård även om senaste proverna varit negativa för MRSA

8 Vem ska screenas för MRSA?
Personal, studerande, gästarbetande, forskare inför aktivt deltagande i patientvård som under de senaste 6 månaderna vårdats inlagd på sjukhus, genomgått dialysbehandling eller behandlats polikliniskt för sår/hudskada utanför Sverige eller där okontrollerad spridning av MRSA förekommer i Sverige som under de senaste 6 månaderna arbetat eller praktiserat i vård och omsorg utanför Sverige eller där okontrollerad spridning av MRSA förekommer i Sverige

9 Personals tjänstgöring efter MRSA-provtagning
Tjänstgöring i avvaktan på provsvar Personal som tjänstgjort < 1 månad utomlands och har sin ordinarie tjänstgöring i Sverige Kräver intakt hud och strikt iakttagande av basala hygienrutiner Invänta provsvar inför tjänstgöring Personal med ordinarie tjänstgöring utomlands (om ej färskt neg provsvar från hemland kan presenteras) Förekomst av sår, paronykier, eksem, psoriasis

10 ESBL (Extended Spectrum BetaLactamase) producerande bakterier
Tillhör tarmens normalflora Indirekt kontaktsmitta Fekal-oral (mat, vatten) Överlever inte länge i miljön Riskfaktorer för spridning: Diarré, urin- eller faecesinkontinens, sår, dränage, urinkateter

11 VRE (Vankomycin Resistenta Enterokocker)
Indirekt kontaktsmitta via personalens händer, föremål, tagställen eller kläder vanligast Tillhör tarmens normalflora Överlever länge (veckor) i miljön Risk faktorer för spridning: Diarré, urin- eller faecesinkontinens, sår, dränage, urinkateter

12 Ordinarie vårdavdelning, eget rum med egen toalett
Placering av patienter med MRB Diskuteras alltid med vårdhygien/infektionskonsult Infektionskliniken Känd MRSA Misstänkt MRSA* + riskfaktorer för spridning ESBL + riskfaktorer för spridning VRE + riskfaktorer för spridning Övriga MRB + riskfaktorer för spridning Ordinarie vårdavdelning, eget rum med egen toalett VRE, ESBL, MRB UTAN riskfaktorer

13 Provtagning screening för MRB
MRSA Näsa , svalg, perineum (pinne) ESBL Feaces/rectum (pinne) VRE I förekommande fall även Hudlesioner, eksem, katetrar, infarter, stomier, andra konstgjorda öppningar, KAD-urin

14 Det måste gå !