TBC Kungliga Norrländska Lungsotssanatoriet. Varje år dog 10 000 svenskar i lungsot under slutet av 1800-talet.

En presentation över ämnet: "TBC Kungliga Norrländska Lungsotssanatoriet. Varje år dog 10 000 svenskar i lungsot under slutet av 1800-talet."— Presentationens avskrift:

1 TBC Kungliga Norrländska Lungsotssanatoriet. Varje år dog svenskar i lungsot under slutet av 1800-talet.

2 Mycobacterium tuberculosis
Droppsmitta De flesta är asymtomatiska bärare 10% utvecklar aktiv sjukdom, med 50% dödlighet om obehandlad. 75% lungtuberkulos, med symtom som feber, hosta, viktnedgång, svullna lgll. 25% extrapulmonell (CNS, kotor, urogenital, pleura) Även andra spp. av Mycobakterier kan ge sjukdom

3 Replikation & persistens
Bakterierna replikerar i makrofager, och kan spridas med dendritiska celler till lgll. Bakterierna ger upphov till granulomformation.

4 Diagnostik & Behandling
-PPD (delayed-type hypersensitivity reaktion) -Lungrtg -DM, odling och PCR 4 läkemedel: -rifampicin (6 månader eller längre) -isoniazid (6 månader eller längre) -pyrazinamid (2 månader) -etambutol (2månader om känslig för alla 4 lm)

5 Globala situationen

6 Viral diseases Situationen i Sverige Ca 700 nya fall per år i Sverige, med en ökning på ca fall per år de senaste åren. De flesta diagnosticeras i storstadsregionerna. De flesta är födda utanför Sverige. De flesta diagnosticeras i åldersgruppen år. Bland de som diagnosticeras i den äldre generationen är de flesta födda i Sverige. Under första halvan av 2010 rapporterades sex fall av MDR-TB (=resistenta mot isoniazid och rifampicin) MDR-TB är ett stort problem i Estland där incidensen är 14%

7 Pneumokocker

8 Streptococcus pneumoniae
Bärarskap, media otit, sinuit/etmoidit, pneumoni, sepsis, menigit 90 serotyper Kapsel, pneumolysin, adhesiner, sekretoriskt IgA Vaccin -polysaccarid -konjugerat vaccin Prevnar 13 (4, 6B, 9V, 14, 18C, 19F, 23F,1, 3, 5, 6A, 7F, 19A)

9 Epidemiologi i Sverige
Ökande trend för invasiv pneumokocksjukdom fall 2010 jmf 400 fall 2004 Den största ökningen ses hos den äldre befolkningen (efter pension) Glädjade sjunkande trend för PcG (bensyl pc) resistens. NB: ½ av de resistenta stammarna återfinns i gruppen 0-4 år Serotypsprevalens i Sverige •Serogrupp % •Serogrupp 6 16% •Serogrupp % •Serogrupp 23 10% •Serogrupp 18 10% • Serogrupp 1 5% •Serogrupp 9 5% •Serogrupp 7 3% •Serogrupp 4 3% •Serogrupp 3 2% •Övriga serogrupper 14%

10 Beräknade vaccinations vinster
9 fall av pneumokockmeningit 22 fall av pneumokocksepsis 509 fall av pneumoni 7812 fall av otit 2,7 dödsfall hos barn 0- 4 år Herdimmunity: -6 fall av pneumokockmeningit -167 fall av pneumokocksepsis

11 Streptococcus pneumoniae incidens per 100 000 barn under fem åå, 2000
<1000 2000-<3000 1000-<2000 >3000

12 Antal döda barn i Streptococcus pneumoniae infektion under 5 åå Top 10 länder år 2000 Total: döda, varav 61% i 10 länder * HIV+ve deaths excluded Data Source: WHO/IVB, July 2009

13 MRSA Staphylococcus aureus som förvärvat resistens mot b-laktam antibiotika och cephalosporiner.

14 Globala situationen vs Sverige
Under 2000 talet en ökning från 400 nya fall per år till ca nya fall. Hälften tros vara smittade utomlands 1.5 % av USAs befolkning är bärare av MRSA Bärare för all framtid?

15 H1N1

16 Svininfluensa Influensa A virus H1N1
H står för hemagglutinin (HA) och detta är typ 1 av 16 N står för neuraminidas (NA) och detta är typ 1 av 9 Första fallen 2009 Inkubationstid, ca 3 dagar Symtomen inkluderar muskelvärk, feber, ledvärk, och andningssvikt. Vaccin finns. Behandling främst symtomatisk alt NA hämmare.

17 Statistik 31 personer avled till följd av Svininfluensan 2009
Efter v fall av Svininfluensa (60 vaccinerade). Av dessa har 284 vårdats på sjukhus (27 IVA, 17 respirator, 4 ECMO). Sjunkande trend, 40 fall v8.

18 SMITTSKYDDSLAGEN

19 Smittskyddslag (2004:168) 1 kap 1 § Samhällets smittskydd skall tillgodose befolkningens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar. 1 kap 7 § Socialstyrelsen ansvarar för samordning av smittskyddet på nationell nivå och Smittskyddsinstitutet skall som expertmyndighet följa och analysera det epidemiologiska läget nationellt och internationellt. 2 kap 1 § Var och en skall genom uppmärksamhet och rimliga försiktighetsåtgärder medverka till att förhindra spridning av smittsamma sjukdomar. 2 kap 5 § En behandlande läkare som misstänker eller konstaterar fall av allmänfarlig sjukdom eller annan anmälningspliktig sjukdom, skall utan dröjsmål anmäla detta till smittskyddsläkaren i det landsting där den anmälande läkaren har sin yrkesverksamhet och till Smittskyddsinstitutet. Anmälningsskyldigheten enligt första stycket första meningen gäller även läkare vid laboratorium som utför mikrobiologisk diagnostik, och läkare som utför obduktion. 3 kap 1 § Den som vet eller har anledning att misstänka att han eller hon bär på en allmänfarlig sjukdom eller en annan smittspårningspliktig sjukdom är skyldig att utan dröjsmål söka läkare och låta läkaren göra de undersökningar och ta de prover som behövs för att konstatera om smittsamhet föreligger. En läkare som misstänker att en patient bär på en sådan sjukdom skall skyndsamt undersöka patienten och ta de prover som behövs.

20 3 kap 2 § Om någon som med fog kan misstänkas bära på en allmänfarlig sjukdom motsätter sig den undersökning som behövs för att konstatera om smittsamhet föreligger, får förvaltningsrätten på ansökan av smittskyddsläkaren besluta om tvångsundersökning. 
    3 kap 4 § Om en behandlande läkare konstaterar eller misstänker att en undersökt patient har smittats av en allmänfarlig sjukdom eller en annan smittspårningspliktig sjukdom, skall läkaren eller annan hälso- och sjukvårdspersonal med särskild kompetens för uppgiften försöka få upplysningar från patienten om vem eller vad som kan ha överfört smittan och om andra personer som kan ha smittats. Den enskilde patienten är skyldig att lämna de upplysningar som han eller hon förmår lämna. Om den som enligt första stycket ansvarar för smittspårning på grund av uppgifter från patienten misstänker att andra personer kan ha smittats skall han eller hon se till att dessa underrättas om att de kan ha smittats av sjukdomen och uppmanas att uppsöka läkare. 3 kap 8 § Om det finns skäl att misstänka att någon som anländer till Sverige har smittats av en samhällsfarlig sjukdom, får smittskyddsläkaren besluta att denne samt andra personer som anländer med samma transportmedel skall genomgå hälsokontroll på platsen för inresan.
 4 kap 1 § Den behandlande läkaren skall ge den som bär på eller misstänks bära på en smittsam sjukdom som omfattas av bestämmelserna i denna lag individuellt utformade medicinska och praktiska råd om hur han eller hon skall undvika att utsätta andra för smittrisk.
 4 kap 8 § Om en behandlande läkare får veta eller misstänker att en patient som bär på en allmänfarlig sjukdom inte informerat en närstående om sjukdomen och läkaren bedömer att den närstående löper påtaglig risk att smittas skall läkaren anmäla detta till smittskyddsläkaren. (Förvaltningsrätten). Det inkommer ca anmälningar/år. Vård och behandling är kostnadsfritt för patienten.

21 Allmänfarliga sjukdomar
Campylobacter Difteri Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G Fågelinfluensa (H5N1) Polio Enterohemorragisk E.coli Rabies Giardiainfektion Salmonellainfektion Gonorré Shigellainfektion Hepatit A-E Smittkoppor HIV Svår akut respiratorisk sjukdom (SARS) HTLV I eller II Klamydiainfektion Syfilis Kolera Tuberkulos Meticillinresistenta gula stafylokocker Tyfoidfeber Mjältbrand Virala hemorragiska febrar exkl. denguefeber och sorkfeber Paratyfoidfeber Pest

22 Anmälningspliktiga sjukdomar Dessa sjukdomar kan innebära ett inte ringa hot– mot människors hälsa. Samtliga är anmälningspliktiga men bara en– del av dem är smittspårningspliktiga (markerade– med (S) i listningen Atypisk mykobakterieinfektion Mässling (S) Påssjuka (S) Botulism (S) Pneumokockinfektion, invasiv Röda hund (S) Brucellos (S) Papegojsjuka (S) Sorkfeber (nephropathia epidemica) Cryptosporidiuminfektion (S) Haemophilus influenzae, invasiv Denguefeber– Stelkramp GAS, invasiv Echinokockinfektion (S) Trikinos (S) Entamöba histolyticainfektion (S) Q-feber Vancomycinresistenta Enterobacteriacae-ESBL enterokocker(S) Gula febern Vibrioinfektion exkl. kolera (S) Enterobacteriacae, ESBL viral meningoencefalit Listeriainfektion (S) Harpest (tularemi) Yersiniainfektion (S) Malaria Kikhosta (S) H1NI Legionellainfektion (S) Meningokockinfektion, invasiv Leptospirainfektion

23 Vad är vitsen med hela detta krångliga system?

24 Upptäcka samband, hösten - 03
24 Okt: många EHEC-fall i Kristianstad 25 Okt: experter från SMI flyger dit 26 Okt: 20 fall, 60 kontroll personer väljs ut 27-28 Okt: 3 personer intervjuar via telefon 29 Okt: preliminär statistisk analys salami 30 Okt: statistisk analys klar 31 Okt: allmänheten varnad. Inspektion av affär. 2 veckor senare : EHEC påvisat i prov från salamin

25 Topp tio 2009, antal fall Chlamydia 37780 H1N1 10968
Campylobacter 7179 ESBL 3755 Salmonella 3054 Hepatit C 2215 Invasiva pneumkocker 1618 Hepatit B 1535 Giardia 1211 MRSA 1480