REPETITIONSUTBILDNING

En presentation över ämnet: "REPETITIONSUTBILDNING"— Presentationens avskrift:

1 REPETITIONSUTBILDNING
A-HLR till barn med prehospital inriktning. Region Skåne, KAMBER, JTN.

2 Målsättning Att öka tryggheten vid omhändertagandet av akut sjuka barn
Att kunna påbörja basal hjärt-lungräddning och kunna ingå i situationer där A-HLR är nödvändigt.

3 Bakgrund Sällsynt med hjärtstopp hos barn.
Hos vuxna är oftast orsaken till hjärtstopp cardiellt betingat. Hos barn är oftast orsaken till hjärtstopp relaterat till syrebrist beroende på andningsproblem.

4 De flesta hjärtstopp hos barn är orsakade av allvarlig andnings-insufficiens!
Otillräcklig ventilation Syrefattig och sur miljö för hjärtat Bradycardi Asystoli

5 A. B. C. AKUT ANDNINGS- ELLER CIRKULATIONSSVIKT FRIA LUFTVÄGAR
Försämrad Hjärtfunktion, Lungpåverkan, Infektion, Trauma, Främmande kropp, …. A. FRIA LUFTVÄGAR B. ANDNINGSUNDERSTÖD MED EXTRA SYRGAS SKALL ALLTID PRIORITERAS! EFTER ATT ADEKVAT VENTILATION ÄR ETABLERAD ÄR DEN VIKTIGASTE ÅTGÄRDEN ATT UPPRÄTTHÅLLA ADEKVAT CIRKULATION! Start av ventilation medför att barns hjärtfrekvens ökar  ökad hjärtminutvolym! C.

6 ORSAKER TILL HJÄRTSTOPP HOS BARN

7 Viktigt att tänka A,B,C,D,E
Det vill säga: BEDÖM LUFTVÄG FÖRE ANDNING, FÖRE CIRKULATION, FÖRE MEDVETANDE………….

8 SYSTEMATISK BEDÖMNING Hur hittar vi det akut sjuka barnet?
A irway /cervical spine B reathing C irculation D isability E xposure Vid avvikande fynd: Åtgärda innan du fortsätter! Vid försämring: Börja om ifrån A! Reevaluera Utvärdera och utvärdera igen! SYFTE : IDENTIFIERA LIVSHOTANDE TILLSTÅND

9 Airway – luftvägen …med kontroll av halsryggen

10 Airway – luftvägen

11 AIRWAY - LUFTVÄGEN Huvud och hals
- Lätt att komprimera luftstrupen om huvudet böjs bakåt. - Neutralt läge bäst. Näsa och svalg - Barn < 4 månader näsandas – kontrollera efter snor eller hinder. - Barn 2-4 år utvecklar ofta polyper. Struphuvud - Ligger högre upp/längre fram än hos vuxna. Svårt att inspektera och svårt att intubera - Krikoidbrosk som gör det trångt nedanför stämbanden. Bröstkorg och diafragma - Små barn/spädbarn beroende av diafragma i sitt andningsarbete. - Barn snabbare uttröttade i underutvecklad muskulatur pga hög ansträngd andning som tex kan bero på en infektion. Näsa och farynx: Epiglottis ligger för. Andas enbart genom näsan till cirka 4 månaders ålder. Polyper samt halsmandlar kan täppa till om barnet ligger ner! Polyperna brukar komma först när barnen är äldre än 1 år. Vanligaste ”polypålder” är åldern 2-4 år.

12 Breathing – andning …med andningsunderstöd

13 BREATHING - ANDNING Andningsfrekvens Andningsarbete
- Små barn normalt hög andningsfrekvens. - Ytterligare ökad andningsfrekvens – kan vara tecken på ett ökat syrgasbehov. - Mkt viktigt observandum, kan vara tecken på sjukdom ffa hos spädbarn och mindre barn. Andningsarbete - Lätt för att få indragningar - Näsvingespel - Gruntning speciellt spädbarn, barnet skapar sig ett eget positivt tryck för att undvika kollaps i alveolerna Biljud Inspiratoriska biljud  trångt i de övre delarna av luftvägen Expiratoriska biljud  trångt nedre delarna av luftvägen Cyanos och blekhet Cyanos  sent tecken eller så får de inte cyanos pga normalt lägre Hb. ”De blir snarare grå!” Mentalt status - Slött barn? - Oroligt barn? - Plockigt barn?

14 Cirkulation …med blödningskontroll
Cirkulatorisk bedömning görs för att se om barnet har god cirkulation, sviktande cirkulation eller cirkulationssvikt. Denna bedömning får ta max 10 sekunder

15 CIRKULATION Hjärtfrekvens Pulsfyllnad Kapillär återfyllnad Blodtryck
Hudfärg/temperatur Mentalt status ” Hjärtfrekvens - Sätt på def.plattor alt tre avlednig för att få kontroll på barnets hjärtfrekvens - Bran normalt högre frekvens än vuxna - Hög pulsfrekvens tidigt tecken på cirkulatorisk belastning Pulsfyllnad Jämför centrala och perifera pulsar! Bra mått på att bedömning av cirkulationen. Kapillär återfyllnad Tryck 5 sekunder  Skall fyllas ≤ 2 sekunder”Bra att kolla!” Vid sepsis då barn kan se rosiga ut och fina ut, men vid kontroll av kapillära återfyllnaden så är den fördröjd! Blodtryck Hypotension är ett sent tecken! Hudfärg/temperatur - Kall och/eller fuktig? - Blek och/eller cyanotisk? - Varm och/eller fuktig? - Torr? Mentalt status ”Föräldrarna känner inte igen sitt barn!”

16 Hemodynamic Response to Hemorrhage
% of Control Vasc Resistance 100 Det är ofta svårt att förstå att ett barn kan vara nära en chock! Ett lågt blodtryck kpmpenseras med en ökad hjärtfrekvens, som tolereras mycket bättre av barn (särskilt spädbarn) än vuxna. Barn kan också mycket mer effektivt dra samman sina kärl för att motverka tryckfallet och på så sätt maskera en chock, som sedan kan komma plötsligt och oväntat. De tecken som finns är en förhöjd hjärtfrekvens, ofta med en svag puls och en dålig perifer genomblödning som gör barnets händer och fötter kalla. Dessutom försöker barnet att andas hastigare för att få i sig mer syre. Ett barn som går i chock till följd av blödning och sänkt blodtryck har ofta förlorat 20-25% av sin blodvolym. Det är naturligtvis också viktigt att komma ihåg att 200 ml blodförlust som hos en vuxen betraktas som ringa, innebär en 25% förlust av blodvolymen hos ett barn som väger 10 kg. Barns ytliga kärlförsörjning är rikligare än hos vuxna, varför exempelvis en slitskada mot skalpen (skalpering) som inte är potentiellt livshotande för en vuxen, kan döda ett barn. Blood Pressure Cardiac Output 25% 50% % Plasma Loss

17 Disability

18 DISABILTY - det vill säga oförmåga avseende neurologisk funktion
Medvetandenivå AVPU Kroppshållning Hur reagerar barnet - Sträckningar? - Böjningar? Pupiller - Pupiller lika stora och reagerar för ljus Barn kan bli hypo-glykemiska vid hypotermi och vid hypoxi!

19 Exposure …men bevara temperaturen

20 EXPOSURE Kroppstemperatur Utslag
- Feber? - Hypoterm? Kroppsyta jämfört med vikt disponerar till hypotermi! Utslag Hudfärgsskillnader övre och nedre kroppshalva

21 Med SYSTEMATISK BEDÖMNING hittar vi det akut sjuka barnet!
HOTANDE ORGANSVIKT: Potentiell respiratorisk svikt Potentiell cirkulations svikt Potentiell CNS svikt Airway …med kontroll av halsryggen Breathing …med andningsunderstöd Circulation …med blödningskontroll Disability …och förhindra sekundära skador Exposure …men bevara temperaturen Med systematisk bedömning hittar vi det akut sjuka barnet oavsett orsaken (respiratorisk, ciirkulatorisk, cns) till organsvikt!

22 HLR på barn 0-1 år Medvetslös? Öppna Luftvägar Andas? - Se - Lyssna
- Känn 5 inblåsningar Cirkulation: Puls? HLR: 15:2 Tecken på cirkulation: Ja: Rör sig, sväljer eller har normala andetag Nej: Grått, slappt och livlöst

23 HLR på barn 1 år-pubertet
Medvetslös? Öppna Luftvägar Andas? - Se - Lyssna - Känn 5 inblåsningar Cirkulation? Puls? HLR: 15:2 Tecken på cirkulation: Ja: Rör sig, sväljer eller har normala andetag Nej: Grått, slappt och livlöst

24 Främmande föremål i luftvägarna
Vi använder oss av HLR 15:2 0-1 år år – pubertet

25

26 A-HLR BARN Svenska rådet för hjärt-lungräddning

27 A-HLR BARN Svenska rådet för hjärt-lungräddning
Puls <60 hos medvetslöst barn, utan egen andning som ej hostar vid inblåsningar jämställs med hjärtstopp

28 Defibrillering ● 4 J/kg , 1 chock, efterföljs med bröstkompressioner
● Barn vikt < 25 kg. Använd barnplattor (50 J). Om fortsatt defibrilleringsbar rytm efter 3 defibrilleringar  byte till vuxenplattor (150 J). ● Använd i första hand defibrillatorn i halvautomatiskt läge Använd barnplattorna upp till 25 kg. Om barnet inte svarar på defibrillering, fortfarande har defibrilleringsbar rytm  Använd vuxenplattorna! Heartstart, FR2, Laerdal. Ålder mån 1år 3år 5år 7år 9år Vikt(kg)

29 Luftväg ● Barn utan luftvägshinder är oftast lätta att ventilera. Fördröj ej ventilation med intubationsförsök. AKUT PREHOSPITAL OMHÄNDERTAGANDE BEHANDLINGSRIKTLINJER KAMBER-Skåne. ● Intubera prehospitalt? A-HLR BARN Svenska rådet för hjärt-lungräddning

30 Läkemedel ● Läkemedel under HLR administreras i första hand via intravenös infart, i andra hand via intraosseös nål och i tredje hand via tub AKUT PREHOSPITAL OMHÄNDERTAGANDE BEHANDLINGSRIKTLINJER KAMBER-Skåne. PVK barn: Brukar fungera bra på handrygg upp till 3 månaders ålder innan de blir ”vällingtjocka”. Undvika armvecket på små barn då venerna ligger djupt och det är lätt att träffa artär. Insidan underarm & skalp också något att tänka på som möjlighet. A-HLR BARN Svenska rådet för hjärt-lungräddning

31 A-HLR BARN Svenska rådet för hjärt-lungräddning

32 Glöm ej! ”Aldrig” fel att ge vätskeboulus oavsett anledning till att barnet har drabbats av hjärtstopp!!!

33 SITUATIONSANPASSAD TRÄNING // PATIENTFALL

34 Speciellt Vårdprogram
Kortare information i väntan på att vårdprogram kommer!

35 A (irway) B (reathing) C (irkulation) D (rugs) Alla nyfödda:
- Torka barnet torrt - Motverka nedkylning - Kontrollera andning, tonus och färg Neonatal HLR Vårdprogram ”Nytt liv på väg” Algoritm HLR, ABCD Apné eller otillräcklig andning. Sänkt muskeltonus. Central cyanos Ca 30 sek Fri luftväg Kroppsläge Avlägsna ev mekonium fr. luftvägarna Stimulera sensoriskt A (irway) Central cyanos trots adekvat ventilation eller egenandnng Apné eller otillräcklig andning. Överväg tillförsel Av extra O2 B (reathing) Ventilera 60 andetag/minut Hjärtfrekvens < 60/min trots >30 sek adekvat ventilation Fortsatt ventilation Thoraxkompressioner (3:1) 90/min 30 inblåsningar/min C (irkulation) Hjärtfrekvens < 60/min trots adekvat ventilation och thoraxkompressioner Fortsatt ventilation och thoraxkompressioner Tillför extra O2 Ge adrenalin (0,1 mg/ml) 0,3-1,0 ml/kg intratrachealt D (rugs)