Emissioner från hushållens biobränsleeldning

En presentation över ämnet: "Emissioner från hushållens biobränsleeldning"— Presentationens avskrift:

1 Emissioner från hushållens biobränsleeldning
Henrik Persson SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Svenska Miljöinstitutet AB

2 BHM - Emissioner - Hälsoeffekter Omgivningsluft Syntes

3 BHM Syftet med SP/IVLs arbete i BHMs Emissionskluster:
Ta fram emissionsfaktorer för olika slags vedpannor, pelletspannor, och oljepannor. Ta fram en metod för enkel provtagning i fält.

4 Ved- och pelletspannor i Sverige
Svenska Miljöinstitutet AB Totalt ved- och pelletseldade pannor

5 Äldre vedpanna –överförbränningsteknik
Svenska Miljöinstitutet AB Äldre typer av vedpannor uppfyller oftast inte kraven för ”miljögodkänd”, och kallas därför i fortsättningen för icke ”miljögodkända” pannor. Denna typ av pannor är oftast konstruerade enligt principen för överförbränning, vilken beskrivs i figur 3. Luft tillförs under bränslebädden. Vanligtvis tänds hela bädden samtidigt varvid effektutvecklingen blir hög. Gasen har en mycket kort sträcka på sig innan den når de värmeöverförande ytorna och slutförbränningen blir därför ofta ofullständig.

6 Modern vedpanna – omvänd förbränning
Svenska Miljöinstitutet AB ”Miljögodkända” vedpannor brukar vara konstruerade för omvänd förbränning, se figur 2, och ha en slutförbränningszon i keramiskt material, vilket tål mycket hög temperatur. Vid omvänd förbränning tillförs luft vanligtvis ovanför bränslebädden och/eller i den nedre delen av vedmagasinet. Bränslebädden tänds underifrån och tändningsfronten rör sig sen uppåt, d v s mot luftflödets riktning. Övertändningen av bränslet sker då relativt långsamt. Gasen rör sig en relativt lång sträcka, och uppehållstiden för slutförbränning av gasen blir då lång innan gasen når de värmeöverförande ytorna. Vedpannor med omvänd förbränning uppfyller vanligtvis emissionskraven enligt Boverkets byggregler, och kan då kallas ”miljögodkända.

7 Undermatad pelletsbrännare

8 Olika eldningsförfaranden
Moderna vedpannor eldade mot ackumulatortank. Gamla pannor, braseldade (hemma under dagtid!). Gamla pannor, strypt lufttillförsel (ej hemma dagtid!). Pelletseldning

9 Ackumulatortank – ökad bekvämlighet & mindre utsläpp
Man kan lägga in större vedmängder åt gången och slipper lägga in ved så ofta. Minskade emissioner: Pannan kan eldas vid en hög effekt istället för att elda direkt mot värmebehovet i huset. Möjlighet till optimala förbränningsförhållanden med både låga emissioner och hög verkningsgrad. • Kombinera med solvärme på sommaren…. Pelletseldning? Svenska Miljöinstitutet AB

10 Bränslet Bränsle Blandved vanligast
Fukthalterna var 15 ±6 %, undantaget ett fall med 29 %

11 Mättekniker VOC, flyktiga kolväten PAH,
polycykliska aromatiska kolväten Svenska Miljöinstitutet AB Stoft/partiklar - Masskoncentration O2 CO CO2 TOC Stoft/partiklar Antalskoncentration Storleksfördelningar, map antal och massa

12 Stora emissionsspann! Svenska Miljöinstitutet AB

13 Partikelstorleksfördelningar m a p massa - ved
Svenska Miljöinstitutet AB X-axeln: partikelstorlek i µm Y-axeln: masskoncentration i mg/m3, normerat mot 10 % O2 => Partiklar mindre än 1 µm dominerar utsläppet. Övre kurvan representerar en äldre icke ”miljögodkänd” vedpanna som eldats med små vedinlägg och ej var ansluten till ackumulatortank. Undre kurvan representerar en ”miljögodkänd” vedpanna.

14 Utsläppskrav Boverkets Byggregler (BBR):
För pannor upp till 50 kW är utsläppskravet 150 mg OGC/m3n 10 % O2. För kaminer är utsläppskravet 250 mg OGC/m3n 13 % O2.

15 Totalt antal installerade pelletsbrännare

16 P-märkning SPs kvalitetsmärkningssystem
Utvecklas tillsammans med branschen och myndigheter Frivilligt

17 P-märkning pelletsbrännare
Tekniska krav Tekniskt underlag Egenkontrollen Tillverkningskontroll

18 P-märkning pelletsbrännare

19 P-märkning av pelletsbrännare

20 Tack för att ni lyssnat! Rapporter finns på: www.itm.su.se/bhm
P-märkta produkter: Svenska Miljöinstitutet AB