Förslag till Nationell infrastrukturplan

En presentation över ämnet: "Förslag till Nationell infrastrukturplan"— Presentationens avskrift:

1 Förslag till Nationell infrastrukturplan 2014-2025
Marcus Smedman

2

3

4 Ett planeringssystem i förändring
Rullande planering (ingen fastlagd turordning) Fastare knytning till den statliga budgetprocessen Större åtgärder kommer att omfattas av flera regeringsbeslut

5

6

7

8 Planens ekonomiska ramar
281 mdr kronor till utveckling av transportsystemet 86 mdr kronor till drift, underhåll och återinvesteringar i järnvägen 155 mdr kronor till drift och underhåll av statliga vägar inklusive bärighet och tjälsäkring samt rekonstruktion.

9 Kommande regeringsbeslut
Våren 2014 kommer regeringen att fatta särskilda beslut om: Byggstarter under åren 2014 – 2016 Förberedelse för byggstart under åren Perioden 2020 – 2025 omfattar identifierade åtgärder och brister som kräver fortsatta utredningar och analyser.

10 Underlag till planen Förslaget till plan bygger på:
Nationell plan för transportsystemet 2010 – 2021 Kapacitetsutredningen Regeringens proposition Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem (prop. 2012/13:25) Regionernas prioriteringar

11 Anslagen ska användas till att:
Vårda den infrastruktur vi har. Fokus på förebyggande drift och underhåll av järnvägen Förbättra den infrastruktur vi har med fokus på fyra åtgärdsområden: trimning och effektivisering, miljöinvesteringar, övriga effektiviseringar och FOI. Investeringar < 50 Mkr Vidareutveckla den infrastruktur vi har för att utveckla samhället – investeringar > 50 Mkr

12 Vårda: Mål och leveransnivåer
Tabell 9: Tabellen visar mätbara mål för leveranskvaliteter på vägnätet för basnivån, nivån+ och nivån++. Ett streck i tabellen markerar att det inte är relevant med en målnivå.

13

14

15

16 Förbättra: Trimning och effektivisering
I trimning och effektivisering ingår sju olika åtgärdsgrupper för åtgärder mindre än 50 Mkr: Mindre trimningsåtgärder för gods- och persontrafik Trafiksäkerhetsåtgärder järnväg Rätt hastighet på statligt vägnät (bl.a. ATK ytterligare 600 mil, max 80 km/h för vägar med måttlig, ÅDT och betydande, >4000 ÅDT, trafik, ej för funktionella stråk) Åtgärder för en ökad och säker cykeltrafik Ett tillgängligt transportsystem för alla IT som en del i transportsystemet Attraktiva, säkra och funktionella trafikmiljöer

17 Vidareutveckla Namngivna investeringar över 50 mkr
Brister som kommer att utredas tillsammans med andra intressenter Generella satsningsområden som funktionella och attraktiva stations-områden, modern trafikledning, ERTMS, enklare att cykla, gå och resa med kollektivtrafik, demonstrationsanläggningar

18 Grunder för åtgärdsindelning 1
I planförslaget redovisas ”Urval av åtgärder”, ”Namngivna åtgärder” och ”Namngivna brister”. Namngivna åtgärder och brister har en beräknad eller uppskattad åtgärdskostnad på 50 miljoner kronor eller mer. Under ”Urval av åtgärder” presenteras ett urval av åtgärder med en kostnad på mindre än 50 miljoner kronor. En namngiven åtgärd är känd till utförande, kostnad och samhällsnytta. För en namngiven brist finns viss kunskap om bristen men den behöver utredas djupare. Exempelvis genom åtgärdsvalsstudier som utreder behov, möjliga lösningar, kostnader och samhällsnytta. Medel finns avsatta i planen för genomförande av fördjupade utredningar för de namngivna brister som finns angivna i planen. I planen finns också cirka 2 miljarder kronor för att börja åtgärda de namngivna brister som, efter utredning, prioriteras högst. Prioritering sker utifrån samma kriterier som gäller för de namngivna åtgärderna. De åtgärder som ryms under planperioden utgörs till största delen av enklare steg 1-3 åtgärder. Utredningarna innebär också att vi kommer att ha ett bättre underlag till kommande planeringsomgång.

19 Grunder för åtgärdsindelning 2
Tanken bakom arbetet med namngivna brister är att skapa bättre förutsättningar för att arbeta med fyrstegsprincipen för större brister där en eventuell lösning med investeringsåtgärder kan ligga långt bort i tid. En bredare analys kan göras tillsammans med olika aktörer för att tydliggöra vad bristerna består av och för att hitta de bästa lösningarna. Genom detta kan man identifiera dellösningar som kan genomföras i närtid samtidigt som alltför tidiga låsningar i stora investeringsåtgärder undviks.

20 Grunder för åtgärdsindelning 3
När eventuella behov av fysiska åtgärder över 50 miljoner kronor har identifierats kommer de att ligga till grund för prioritering av vad som ska inrymmas i den årliga revideringen av projekteringsplan som beskriver vilka åtgärder som ska kunna byggstarta inom 4-6 år. Detta ligger också till grund för den årliga revideringen av den genomförandeplan som beskriver vilka åtgärder som ska byggstarta inom den närmaste treårsperioden. Denna process med årliga beslut innebär rent principiellt att det finns en stor flexibilitet genom att det finns möjlighet att prioritera åtgärder som relativt snabbt behöver komma till utförande.

21 Åtgärdsvalsstudier Åtgärdsvalsstudier enligt fyrstegsprincipen:
Används för att lösa viktiga problem och behov Flera aktörer går samman för att analysera snabba och kostnadseffektiva lösningar Syftar till en helhetsbild för fördelning av ansvaret mellan olika aktörer Andra än Trafikverket kan vara initiativtagare, exempelvis en kommun eller en region

22

23

24

25

26 Urval av brister och ÅVS i Värmlandsstråken, 1
Bristande tillgänglighet och punktlighet för mellanregionala och långväga/ internationella kollektiva personresor Oslo-Karlstad-Örebro-Stockholm Kapacitetsproblem för person- och godstrafik på E18 vid Karlstad Kapacitetsbrist och bristande underhåll på Värmlandsbanan, sträckan Kil – Karlstad – Kristinehamn samt Karlstad C, vilket orsakar låg punktlighet och robusthet

27

28

29

30

31

32

33 Urval av brister och ÅVS i Värmlandsstråken, 2
Kapacitetsbrist vid Kils- Karlstads och Kristinehamns bangårdar Låg resenärskvalitet på mindre stationer, bytespunkter och hållplatser med avseende på komfort, tillgänglighet för funktionshindrade, trafiksäkerhet, information och trygghet Bristande trafiksäkerhet på E18, sträckan Karlstad – Töcksfors

34 Urval av brister och ÅVS i Värmlandsstråken, 3
Bristande säkerhet vid stations- och spårområden Värmlandsbanan, bland annat Karlstad – Skåre Bristande säkerhet vid plankorsningar Värmlandsbanan Miljö, E18 passerar genom Sörmon, skyddsområde för Karlstads vattentäkt Underhålls- och kapacitetsbrister för person- och godstransporter på Norge-Vänerbanan, delen Öxnered – Kil – Ställdalen.

35 Urval av brister och ÅVS i Värmlandsstråken, 4
Kapacitets- och underhållsbrister på Fryksdalsbanan, sträckan Karlstad – Kil – Torsby Stationsmiljöer med brister: Grums, Säffle och Åmål Bristande säkerhet gällande plankorsningar på Norge-Vänerbanan

36 Urval av åtgärder i Värmlandsstråken < 50 mkr 1
Busshållplatser längs E18: Skattkärr, Rudsbyn och Väse Trimningsåtgärder på Värmlandsbanan, signalåtgärder Samtidig infart på Värmlandsbanan, Skåre Sidoområdesåtgärder E18 Trädsäkring längs delar av Värmlandsbanan Trimningsåtgärder på E18, genomfart Töcksfors

37 Urval av åtgärder i Värmlandsstråken < 50 mkr 2
Avvattning, byte av sliprar, växel-, kontaktlednings- och spårbyten på Värmlandsbanan Bullerdämpande åtgärder på E18 Utbyggnad av hållplatser och pendelparkeringar för regional pendling i stråket Göteborg – Torsby – Bergslagen Anpassning av hållplatser och stationer, Grums, Säffle och Åmål till funktionshindrade

38 Urval av åtgärder i Värmlandsstråken < 50 mkr 3
Underhåll på Vänerbanan, Öxnered – Kil och Fryksdalsbanan. Avvattning, utbyte av spår, växlar och slipers, bergskrotning, åtgärda rälsvandring Trädsäkring på Norge-Vänerbanan, 80 km Samordning av underhålls- och kapacitetsåtgärder på Fryksdalsbanan

39 Namngivna åtgärder i Värmlandsstråken > 50 mkr 1
Värmlandsbanan, Kil – Laxå, mötesstationer (Pråmkanalen och Väse) E18 väster om Karlstad, Björkås – Skutberget, mötesfri 2+2 väg Värmlandsbanan, Laxå – Arvika, mötesstationer och kapacitetshöjande åtgärder (Brunnsberg, Karlstad C och Välsviken)

40 Namngivna åtgärder i Värmlandsstråken > 50 mkr 2
Norge-Vänerbanan, Kil – Öxnered, kraftförsörjning Bergslagsbanan, Ställdalen – Kil, Fjärrblockering, mötesstationer och hastighetsanpassning

41 Namngivna brister i Värmlandsstråken
Planen upptar inga namngivna brister i de båda stråken

42 Bedömning av kvarstående brister i Värmlandsstråken efter 2025, 1
Bristande tillgänglighet för mellanregionala och långväga/internationella kollektiva personresor Oslo – Karlstad – Örebro – Stockholm Trafiksäkerhet på E18 – mötesseparering saknas från Valnäs (väster om Grums) till Töcksfors Bristande kapacitet på Värmlandsbanan för person- och godstrafik delen Kil – Karlstad Kapacitetsbrist vid Kils bangård

43 Bedömning av kvarstående brister i Värmlandsstråken efter 2025, 2
Bristande tillgänglighet och säkerhet på delar av E45 bland annat sträckan Säffle – Grums Fryksdalsbanan, kapacitetsbrist för person- och godstrafik, Karlstad – Kil – Torsby Kapacitetsbrist sträckan Öxnered – Kil för person- och godstrafik. Gäller även Kils bangård.

44 Särskild satsning på Fjärrstyrning av trafikledningen på järnväg
Utifrån angivna kriterier är följande stråk högst prioriterade: Jönköping – Vaggeryd, Nässjö – Värnamo, Ystad – Simrishamn och Sundsvall Därefter följer: Borås – Varberg, Herrljunga – Borås, Fagersta – Ludvika, Kil – Torsby, Helsingborg, Mora och Borlänge Anmärkning: bedömningsgrund är bland annat personaleffektivisering och tågantal idag och enligt prognos

45 Namngivna pågående investeringar 2014

46 Förslag till byggstarter 2014-2016

47 Förslag till byggstarter 2014-2016 (2)

48 Förslag till byggstarter 2014-2016 (3)

49 Förslag till investeringsåtgärder 2020-2025

50 Sammanfattning av effekter 2025
Åtgärderna på Värmlandsbanan; utbyggnad av mötesstationer, trimning - och underhållsåtgärder, leder till förbättrad kapacitet, kvalitet, säkerhet och punktlighet. Genom att ytterligare en etapp på E 18 är mötesseparerad samt att trimningsåtgärder genomförs ökar trafiksäkerheten, kapaciteten och tillgängligheten på E18. Karlstads vattentäkt Sörmon är säkrad genom ombyggnad av E18 väster om Karlstad Järnvägsstråket väster om Vänern är färdigbyggt vilket möjliggör överflyttning av gods från Västra Stambanan till Norge−Vänerbanan. Ökad trafiksäkerhet, ännu en etapp av E45 är mötesseparerad (Åmål−Ånimskog). Något förbättrad robusthet på Vänerbanan, Fryksdalsbanan och Bergslagsbanan med anledning av underhållsåtgärder

51 Bedömd kostnad Mkr

52

53