Introduktion till gruppdiskussioner. För att ge tyngd till förslag behövs underlag Ny kunskap eller identifierad brist på kunskap (samt distribution av.

En presentation över ämnet: "Introduktion till gruppdiskussioner. För att ge tyngd till förslag behövs underlag Ny kunskap eller identifierad brist på kunskap (samt distribution av."— Presentationens avskrift:

1 Introduktion till gruppdiskussioner

2 För att ge tyngd till förslag behövs underlag Ny kunskap eller identifierad brist på kunskap (samt distribution av kunskapsunderlag) som påverkar/bör påverka klimatanpassingsarbetet? Vad är genomfört/planeras och vad har det lett till – nationellt, regionalt, lokalt Identifierade hinder inkl. brister på tvärsektoriellt arbete? Förslag på nya åtgärder

3 Diskussionsfrågor – för respektive grupps fokus – fundera även över tvärsektoriella aspekter 1. Vad är den viktigaste nya kunskapen sedan klimat- och sårbarhetutredningen? 2. Inkluderar detta något om möjlig påverkan i Sverige av klimatförändringar i omvärlden? 3. Hur påverkar alternativt hur bör denna kunskap påverka nuvarande och framtida arbete med klimatanpassning? 4. Vilken kunskap om klimatförändringars effekter på samhällsviktiga funktioner inom aktuell sektor saknas på lokal, regional och nationell nivå? 5. Vad mer (kopplat till kunskap och tillgång till kunskapsunderlag) behövs för att säkerställa ett ändamålsenligt arbete med klimatanpassning? 6. Vem kan erbjuda sig att bidra med text till underlaget?

4 Kommunikation tekniska försörjnings- system Ras, skred, översväm- ningar Avlopp Dricksvatten Areella näringar Turism HälsaBebyggelse och Kultur- minnesvård Naturmiljö och miljömål Alexandra OhlssonSten BergströmAnna EklundÅsa SjöströmGunn PerssonDavid HirdmanLotta Andersson BränningshöjdenRossbyVisjövalenNordkosterObservatorie- kullen GästmatsalenHörsalen Johan Andréasson Anna Boman Inga-Lill Dalstål Bo Lind Eva Liljegren Pia Sundbergh Håkan Swedenborg Stina Sares 8 Cecilia Alfredsson Maria Bartsch Charlotte Cederbom Per Danielsson Margareta Nisser- Larsson Lars Nyberg Eva Uggla Christina Frost Mattias Hjerpe 9 Anne Adrup Linda Aspegren Christoffer Carstens Lovisa Lagerblad Folke Larsson Max van Meeningen Emil Vikberg Wiebke Harders Mattias Hjerpe 9 Elin Andersson Susanna Bruzell Hillevi Eriksson Anuschka Heeb Olle Olsson Robert Paulsson Laila Rehnfeldt Anne Walkeapää 8 Ann Albihn Anneli Carlander Annika Carlsson- Kanyama Josefin Elving Bertil Forsberg Ida Knutsson Anna Jonsson Gustav Strandberg 8 Tor Broström Erik Glaas Hans Hansson Tina Holmlund Sofia Näslund Therese Sonehag David von Sydow Lisa van Well 8 Micael Bredefeldt Ulla Gunnarsson Ola Inghe Thomas Klein Per Lagerström Elin Sjökvist Marina Verbova Lars Westholm Kerstin Grönman 9

5 Logistik…  Möt upp med respektive gruppledare I receptionen 12:55  Gruppledaren för anteckningar och sammanställer.  Återsamling 14:30 I receptionen – kaffe o kaka!  14:50 Ses vi alla i Hörsalen

6 Hur slutför vi kunskapsuppdateringen? Nästa vecka: Frågorna I sammanställningen, samt underlagsmaterialet skickas till myndighetsrepresentanter som inte kunde komma idag Ca 17 april  Gruppledarna sammanställer från idag Fram till slutet av april ca:  Alla (närvarande och övriga) ombeds kommentera  Sammanställningarna  Övrigt underlagsmaterial  Ev. Föreslå ytterligare personer som kan bidra med input/kommentarer Till nästa workshop (2-3 september)  SMHI skriver rapportdelen om kunskapssammanställningen I höst  Chans att kommentera när första utkast på sammanhängande text finns

7 Introduktion och diskussion om genomförande av nästa steg i arbetet: Kartläggning och analys av effekter av åtgärder som genomförts och planeras

8 För att ge tyngd till förslag behövs underlag 8 Ny kunskap eller identifierad brist på kunskap (samt distribution av kunskapsunderlag) som påverkar/bör påverka klimatanpassingsarbetet? Vad är genomfört/planeras och vad har det lett till – nationellt, regionalt, lokalt ? Identifierade hinder inkl. brister på tvärsektoriellt arbete? Förslag på nya åtgärder

9 VAD HAR GENOMFÖRTS? Genomgång av förslag i klimatpropositionen  Identifiera förslag  Vad har genomförts?  Vad planeras att genomföras?  Vad har inte genomförts – borde det genomföras? 9 Vi hör av oss och frågar…

10 VAD BLEV EFFEKTEN? För samtliga förslag som genomförts:  Vad har det lett till?  På lokal, regional och nationell nivå  För näringsliv, civila samhället, enskilda?  Vad har det inte lett till (i önskad utsträckning) och varför? 10 Förslag på hur vi kan arbeta med detta? Hur kan ni och andra bidra?

11 EU:s klimatanpassningsstrategi – ”adaptation preparedness scoreboard”  Vad lever Sverige upp till nu?  Vad krävs för att få “godkänt”?  SEI gör en analys av vad vi (från perspektivet att möjliggöra åtgärder på lokal nivå) – vad kan vi lära oss från andra länder med liknande politiskt system som Sverige 11

12 Och… Hoppas vi ses igen 2-3 september Slutföra sammanställning ”genomförda, planerade åtgärder” Identifikation av nyttor och brister i genomförda och planerade åtgärder för att uppnå visionen Internationell utblick Identifikation av behov av ytterligare åtgärder i olika delar av samhället för att uppnå visionen – baserat på kunskapsöversikt och uppföljning av åtgärder  Enas om mål (2020) och vision (2050) för klimatanpassning i Sverige på lokal, regional och nationell nivå, med hänsyn även till EU:s klimatanpassningsstrategi 12