Kemisk & biologisk psykologi – Vad händer i vår kropp & hjärna?

En presentation över ämnet: "Kemisk & biologisk psykologi – Vad händer i vår kropp & hjärna?"— Presentationens avskrift:

1 Kemisk & biologisk psykologi – Vad händer i vår kropp & hjärna?
Substanser & Sådant Kemisk & biologisk psykologi – Vad händer i vår kropp & hjärna?

2 Hjärna & nervsystem Nervers uppgift – Förmedla signaler inuti vår kropp. Har cellkärna & mottagare (dendrit) Dendriten=korta utskott som tar emot signaler från andra nervceller. Skickas vidare med hjälp av axon (kontakten med andra nervceller). Signalen från nervceller går via axonet till nästa nervcell och dess mottagare I slutet på axonen finns olika ämnen, signalsubstanser, som kan skicka ut både stimulerande och hämmande impulser till nervcellerna. Kort om hur nervceller fungerar.

3 Nervcell, dendriter och axon

4 Impulser Impulserna som sänds ut, kan transporteras i en hastighet av 120 m/sekund. Vissa nervceller skickar ut signaler till hjärna eller ryggmärg om vad som sker i en viss muskel (sträckas ut eller inte). Andra nervceller kan ”kommendera” muskler.

5 Nervsystemet - CNS Centrala Nervsystemet (CNS) – nerver i hjärna & ryggmärg. ”plockar in” information från Perifera Nervsystemet, bearbetar och skickar ut ”lämpliga” signaler till kroppen. Tre typer finns i CNS: Inåtledande – Leda information från sinnesorgan & inre organ till hjärna & ryggmärg Sammanbindande – binda samman olika delar av hjärna & ryggmärg Utåtledande – sätter muskler & körtlar i verksamhet. Vissa delar av vårt beteende är ryggmärgsbeteende, rycka bort handen när man bränt sig på spisplattan. Ryggmärgen får en signal, skickas vidare till hjärnan. När hjärnan mottar signalen, då får vi ont!

6 Nervsystemen – en överblick

7 Nervsystemet - PNS Perifera Nervsystemet (PNS). Delat i två: somato-sensoriska (sinnesintryck & skelettmuskler. Viljestyrt) samt autonoma Autonoma: Kroppens olika inre organ (mage, tarmar, njurar). Utan viljekontroll ( i princip). Autonoma har i sin tur två undergrupper: Sympatiska nervsystemet (kamp eller flykt-beteende). Ökad hjärtrytm, ökad prestationsförmåga i muskler, samt parasympatiska Noradrenalinpåslag: kamp, adrenalinpåslaget: flykt. Sympatiska & Parasympatiska jobbar ”mot varandra”. Sympatiska styr energikrävande aktiviteter, parasympatiska energisparande.

8 Nervsystem - Parasympatiska
Del två i autonoma: Parasympatiska nervsystemet. Lugnare hjärta, ökad salivproduktion m.m. Parasympatiska behöver substansen acetylkolin för att slås på. En substans som är viktig för både minne & inlärning. Läkemedel, droger & nikotin har i studier visat sig påverka både halten av acetylkolin samt processen i nervsystemet. Dessa delar är faktiskt avgörande för hur vi är och fungerar. Okända substanser = risk för bestående personlighetsförändring.

9 Kemiskt - Substanser Våra känslor & kroppskemi hänger tätt ihop.
Noradrenalin & amfetamin har lite liknande egenskaper: vi blir upphetsade & kampberedda. Dopamin: signalsubstans. Sätter igång fysisk & mental aktivitet. Fungerar i hjärnans belöningssystem, det vi mår bra av. Dopaminet reglerar motorik, vakenhet, glädje och vid överskott förekommer det i psykoser. Påverkar också sexuell tillgänglighet. Studier på djur visar detta.. Serotonin: Hämmar aggression, motverkar smärt & ångest.

10 Kemiska substanser Låg serotoninhalt & depression hänger samman med varandra. Varför brist på serotonin? Störningar i kroppen, felaktig kost, vissa genetiska fel, eller alla tre! Andra säger: jobbiga händelser sänker serotonin, som kan upplevas som depression. Substanser i vår kropp & hjärna kan också väcka lust & aggression, för vissa kan det framstå som ett ”gift”.

11 Bort med smärta, in med lust!
Ämnen som motverkar smärtupplevelser och ger lustfyllda effekter kallas endorfin (släkt med morfin). Minskar smärtsignal, gör oss stridsberedda. Kroppens eget ”morfin”. 45 minuter intensiv löpning motsvarade i en studie en injicerad morfindos på 10 mg. Utsöndras vid skratt, sex & stress bland annat. Kan också framkallas vid kroppsansträning, många som tränar säger att det är som ett ”gift”, ökad utsöndring av endorfiner med andra ord.

12 Aggressionssubstanser
Det manliga könshormonet testosteron har visat sig väcka aggression om det tillförs till kroppen (också en effekt av anabola steroider) I vår hjärna finns ett centra för vrede & rädsla, amygdala. Skador där =obehärskad aggressivitet. Minskar substansen GABA (aggressionshämmade)=minskad aggressivt beteende.

13 Dopamin = sensationssökande substans
Många känslor påverkas alltså av kemiska signaler & substanser. En mycket aggressiv människa som begår våldsbrott väldigt ofta, kan genom olika orsaker (yttre våld, skador vid förlossning eller missbruk) fått signaler till centran för lustupplevelser & aggression förstörda, och därmed inte kunnat kontrollera sig. Tillsammans med serotonin & endorfin spelar de en stor roll när hjärnans lustcentra aktiveras. Dopamin förmedlar de lustfyllda effekter som väcks vid alkoholintag.

14 Kemisk & Biologisk - sensationssökare
Vissa människor kräver mycket stimulans & spänning för att känna lust, s.k. Sensationssökare. Vissa kan förklara det med deras hjärnkemi, att substanser gör att de vill testa på saker som bergsklättring, basejumping, fallskärmshoppning och liknande. Denna typ av beteende delas ofta in i fyra kategorier: 1. äventyrssökande, ( Fallskärmshoppning, basejumping) 2. vilja stå ut, umgänge med ovanliga människor 3. Mycket utan-hämningar-beteende. Mycket vilda fester & många sexuella partners 4. Intolerans mot ”tråkiga” människor.

15 Kemisk psykologi Man räknar till viss del också in kreativa personer, som sökt sig till något ovanligt, nytt & spännande. Svåra, konstnärliga och skapande verksamheter skulle kunna vara ett resultat av kemi som ger stimulans. Droger som används stimulerar främst en sak, nämligen hjärnans belöningscentra. Efter ett visst antal gånger skadas kroppens serotoninproduktion, man börjar må dåligt utan drogentar den för minskad ångest. Följd? Ännu större skador! Sådan kedja är det som skadar ett skadligt beteende.

16 Stress & Biologiska förklaringar
I vår hjärna har vi ”hippocampus”, som är viktig för både inlärning & stresskontroll. När kroppen reagerar på stress, frilöses olika stresshormon och vid långvarig stress frilöses kortisol.

17 Biologi & Depression Är det för mycket kortisol i kroppen, kan hippocampus skicka en signal tillbaka så att kortisolproduktion stannar av. Är stresspåslaget för högt, kan hippocampus minskaminskad förmåga till stresskontrollÖkad sårbarhet. Man tror att depression orsakats av brist på serotonin & noradrenalin, alternativt en sänkt förmåga att utnyttja dessa. Kan bristen utlösa depression, eller är bristen en följd av depression?

18 Biologi & Depression Vissa forskningar tyder på att deprimerade har brist på substanserna, andra på att depressiva symtomen försvinner vid medicinering. Vissa har lättare att bli deprimerade än andra. En person med en deprimerad familjemedlem10-20 % risk att själv bli deprimerad. Högre siffror om enäggstvillingen varit deprimerad. Hur skulle en biologiskt inriktad psykolog förklara en depression? Säkerligen se om arvet spelar in (sjuk förälder?), om personen har anlag som gör denne mer depressionsbenägen. Ordinera anti-depressiva, sömnmedel & ljusbehandling, motion..Dessa typer är vanliga att använda.