Projektansvarig Inger Landen Projektledare Marie Walther

En presentation över ämnet: "Projektansvarig Inger Landen Projektledare Marie Walther"— Presentationens avskrift:

1 Projektansvarig Inger Landen Projektledare Marie Walther

2 LIV – Livet i Väster LIVs bakgrund Planer och lagar
Anpassad arbetsplats Kontaktnät Marknadsföring & Grafisk profil Aktiviteter och insatser

3 LIVs bakgrund Öppenmottagningar Särskolor Specialskolor Fritidshem
Omsorg, fritids Dagcentraler Gruppboende På Väster finns det - mer än i någon annan stadsdel – samlat institutioner, mottagningar, särskola, fritidshem för utvecklingsstörda (högstadieelever), dagcentraler för utvecklingsstörda, gruppboenden och fritidsverksamhet för utvecklingsstörda vuxna. Biblioteket Väster har sedan november 2006 arbetat med att skapa ett kontaktnät bland dessa verksamheter, men även i andra stadsdelar. Kartläggningen har även inkluderat Lunds specialskolor och handikappföreningar. Biblioteket Väster vill utveckla stadsdelsbibliotekets kulturverksamhet med särskild inriktning på handikappfrågor och ge de funktionshindrade ökade möjligheter till delaktighet och inflytande. Ett syfte är också att uppfylla kommunens mål om allas rätt till kultur och tillgång till information. Under arbetets gång framkom det från kontaktpersonerna att det finns ett behov av fler kulturaktiviteter för unga funktionshindrade.

4 Planer och lagar Handikapplan i Lund Kultur och fritidsförvaltningen
Tillgänglighetsplan LSS Bibliotekslagen § 8 FNs standardregel nr 10 I en mängd dokument fann vi stöd för våra idéer och en verksamhet av detta slag. Vad är vi egentligen ålagda att göra ? Och vad kunde vi göra från Biblioteket Västers sida? Detta var frågor vi ställde oss i ett inledande skede.

5 Handikapplan i Lund Handikapplanen för Lunds kommun syftar till att förbättra situationer för personer med funktionsnedsättning och skall bland annat ses som en uppslagsbok över handikappolitiska mål. Handikapplanen för Lunds kommun syftar till att förbättra situationer för personer med funktionsnedsättning och skall bland annat ses som en uppslagsbok över handikappolitiska mål.

6 Kultur och fritidsförvaltningen
Handlingsplanen för tillgänglighet för personer med funktionshinder vid folkbiblioteken i Lund 2006 – 2010 är den plan som Kultur och Fritidsförvaltningen upprättat och som vi strävar efter att efterleva. Handlingsplan för tillgänglighet för personer med funktionshinder vid folkbiblioteken i Lund.

7 Tillgänglighetsplan Riksdagen har beslutat att personer med funktionshinder ska kunna delta i samhällslivet som alla andra medborgare. Staten ska vara ett föredöme i arbetet med att skapa tillgänglighet. Riksdagen har slagit fast att Sverige skall vara ett samhälle tillgängligt för alla senast 2010. Enligt Handikappombudsmannens senaste rapport har 93 procent av de statliga myndigheterna inte ens tagit fram en handlingsplan för att göra lokaler, verksamhet och information tillgängliga för personer med funktionshinder. Källa

8 LSS - Lag om stöd och service
Enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade så som t ex personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, ska kommunen verka för att: de får sina behov tillgodosedda det allmänna fritids- och kulturutbudet blir tillgängligt samverka med organisationer som företräder människor med omfattande funktionshinder Enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade så som t ex personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, ska kommunen verka för att: de får sina behov tillgodosedda. allmänna fritids- och kulturutbudet blir tillgängligt. samverka med organisationer som företräder människor med omfattande funktionshinder.

9 Bibliotekslagen §8 ”Alla bibliotek skall ägna särskild uppmärksamhet åt människor med funktionshinder genom att erbjuda litteratur och service särskild anpassade till deras behov.” ”Alla bibliotek skall ägna särskild uppmärksamhet åt människor med funktionshinder genom att erbjuda litteratur och service särskilt anpassade till deras behov.”

10 FNs standardregel nr 10 FN
I FNs Standardregel nummer 10 står: ”Staterna ska se till att människor med funktionsnedsättning kan delta i kulturlivet på lika villkor.” FNs standardregel nr 10 I FNs Standardregel nummer 10 står: ”Staterna ska se till att människor med funktionsnedsättning kan delta i kulturlivet på lika villkor.”

11 Anpassad arbetsplats Telefon Hörselslingan
En projektledare anlitades för projektet LIV, Livet i Väster, förbättrad service för funktionshindrade besökare på Biblioteket Väster. Att göra arbetsplatsen tillgänglig fick bli det första målet. Eftersom hon har nedsatt hörsel på båda öronen var det nödvändigt att införskaffa en specialtelefon för hörselskadade med teknik som hjälper henne att uppfatta personen hon pratar med. En hörselslinga i Tidningscaféet och i bibliotekets utlåningsdisk installerades. Alla som deltog i aktiviteterna som genomfördes under projekttiden i Tidningscaféet , kunde därför tillgodogöra sig det som sades. Allt som sades i mikrofonen gick ut i både högtalarna samt via slingan till dem som bar hörapparat.

12 Kontaktnät kontaktnät Vanlig skola Specialskola Särskola Fritidsgård
Daglig verksamhet Hcp-föreningar Samarbetspartners Kultur och fritidsförvaltningen Vilka vände vi oss till? De aktiviteter som skulle planeras, vilka var de till för? Det var de frågor vi ställde oss i början av projektet. Projektet skulle helst vända sig till alla åldrar men vi kom fram till att vi i första hand skulle rikta oss till barn och ungdomar med funktionshinder. Dem skulle vi bland annat finna i Lunds sär-, special och vanliga skolor, fritidsgårdar, dagligverksamheter och handikappföreningar. Vi kontaktade även dem som kunde ha kontaktuppgifter till målgruppen såsom Hörsel- och Dövenheten, Skånes Dövblindteam och Barn- och ungdomshabiliteringen. Under arbetets gång med att skapa kontaktnätet besökte vi skolor och samarbetspartners för att informera om projektet LIV samt för att få mer information och material. Flera av handikappföreningarna bjöds in till Biblioteket Väster. Vi kunde då visa vad Biblioteket Väster kunde göra samt få svar på våra frågor om det funktionshinder de representerade. Handikappföreningarna har kunskapen och erfarenheterna som vi vill ta vara på i framtiden. De är även våra mellanhänder för att kunna nå ut till deras unga medlemmar.

13 Marknadsföring & Grafisk profil Besök Mejl Telefonsamtal
Artiklar/notiser i pressen Internet Vykortutskick LIVs färger - orange/lila Hur skulle vi göra för att synas och nå målgruppen med information om LIVs aktiviteter? För att nå ut till målgruppen, som bestod av handikappföreningarnas medlemmar, skolornas elever, fritidsgårdarnas och daglig verksamhets deltagare, behövde vi en folder eller ett kort för att presentera LIV. Ett färgglatt vykort i orange och lila fick bli det som skulle synas och locka till läsning. Vid ett eventuellt permanentande av liknande verksamhet i framtiden ska man kunna känna igen LIVs informationsmaterial på dess färger. För information på webben använde vi Bubbel i Lund, Folkbibliotekens och Fritid & Kulturs hemsida för att sprida informationen. Ca 200 personer fick information om LIVs verksamhet via mail. Artiklar i Sydsvenska Dagbladet och Skånska dagbladet beskrev utförligt vid några tillfällen LIV, Livet i Väster och dess aktiviteter.

14 Aktiviteter och insatser
Hörselslinga Berättarprogram och poesiverkstäder Soundpainting Skrivarverkstaden Läshörna Läsombud Projektet, LIV - Livet i Väster, påbörjades i november 2006 och avslutades i mars Två av de mest uppmärksammade aktiviteterna, Skrivarverkstaden och Soundpainting, visades upp under Integrations- och Mångfaldsrundan den maj 2007. Kontaktnätet med Lunds handikappsföreningar, special- och särskolor och vanliga skolor med funktionshindrade integrerat i klasserna utökades med kulturinstitutioner, t ex Teater Sagohuset, Kulturcentrum och Kulturmejeriet. Aktiviteter och insatser

15 Hörselslinga hörselslinga
Hörselslinga var nödvändig för att göra Skrivarverkstaden, Soundpainting, föreläsningar, debattaftnar, kulturarrangemang tillgängliga för alla med nedsatt hörsel. Hörselslinga var nödvändig för att bland annat göra Skrivarverkstaden, Soundpainting, föreläsningar, debattaftnar, kulturarrangemang tillgängliga för alla med nedsatt hörsel. Slingan installerades både i Tidningscaféet och vid lånedisken. I Tidningscaféet är flera högtalare inkopplade så att ljudet även förstärks för övriga besökare.

16 Berättarprogram & Skrivarverkstäder Berättarprogram
Berättarprogrammen och poesi/skrivarverkstäderna vände sig till läsovana och lässvaga personer. Skrivarverkstad och berättarprogram ordnades för ungdomar från Örnvägens fritids, vilket är öppet för barn och ungdomar med utvecklingstörning. Tre träffar anordnades. Under den första träffen bjöds författarinnan Katarina Frankel in för att inspirera ungdomarna att berätta om sig själva. Katarina bjöd även på en intressant berättelse om sig själv som ung och funktionshindrad. Under träff två och tre fick ungdomarna skrivövningar som Katarina Frankel hade ordnat. Det blev många texter om ungdomarna själva, som de läste upp för varandra, t ex vad de tycker är roligt och vad som gör dem ledsna. Det kompletterades med fina självporträtt. För att andra också skulle kunna ta del av ungdomarnas tankar, ordnades en utställning med samtliga texter och bilder. Sydsvenskans artikel den 18 december 2006 hjälpte oss att sprida information om det pågående projektet.

17 Soundpainting Soundpainting är en idé av amerikanen Walter Thompson. Soundpainting är tillgänglig för alla oberoende vilket funktionshinder man har, det anpassas helt efter dem. Det går till så att de medverkande tillsammans med Walter Thompson utvecklar tecken och uttryckssätt. Ett tecken från Walter, som är dirigenten, kan betyda att hela gruppen skall uttrycka sig i t.ex. dans eller skratt. Ett annat kan betyda att endast ”Kalle” skall läsa upp en dikt eller endast ”Lisa” skall dansa. Utifrån sina egna intressen kunde de tillsammans med Walter att bestämma innehållet i framförandet. En föreställning målades upp med hjälp av ljudlösa tecken. Tre dagars workshop hölls med Walter Thompson. Deltagarna kom från Tunaskolan, Silviaskolan och fria kulturinstitutioner. Även privatpersoner visade intresse. Walter började med att lära ut vad olika tecken betyder. Man bygger upp föreställningen utifrån tre frågor: Vem? Vad ? Hur. Vem/vilka ska göra något, vad ska de göra och hur ska de göra det? Walter gör tecknet för ”grupp”. Det är svaret på vem. Sedan gör han tecknet för ”skratta”. Det är svaret på vad. Till sist tecknar han ”volymen ökar”. Det betyder hur något ska framföras. Efter lite träning kunde deltagarna flera tecken och en föreställning med ljud och rörelser växte fram. Några fick pröva att ta Walters plats och dirigera gruppen. Det var inspirerande att se hur barnen växte med sin uppgift och hur roligt de hade. En filmdokumentär där Walther Thompson intervjuas och som visar arbetet med Soundpainting på Biblioteket Väster har gjorts och kommer att finnas kvar i dokumenteringshandlingar.

18 Utvärdering ” Det var roligast att klappa händerna ”.
” Roligt att se att eleverna tyckte att det var skoj ”. ” Det var roligt att stå framför alla och leda dem ”. De medverkande i Soundpainting tyckte att de hade roligt. Speciellt var ovanliga rörelser och ljud roliga att titta på när andra framförde dem. Barn och ledare nämnde att de kände sig delaktiga. Några fick prova på att dirigera, vilket var mycket omtyckt. Lärarna tyckte att Soundpainting var mycket givande och kommer att ta med sig idén i sin undervisning. ” Det var roligt och lärorikt ”. ” Positivt! Fick alla till och med delaktiga ”.

19 Skrivarverkstaden  Under tre dagar, tre timmar per gång, arrangerades skrivarverkstad tillsammans med författaren Marie Wetterstrand för barn och ungdomar med funktionshinder. Skrivsugna elever från Fågelskolans och Tunaskolans särskola deltog samt några andra elever, där t ex en var hörselskadad och en dövblind. Under tre träffar ordnade Marie Wetterstrand flera roliga och stimulerande skriv- och ordbildsövningar. En övning kunde handla om att skriva om vad som gör dem glada eller ledsna. I en annan skulle de välja ut ord ur en hög med utklippta ord för att sedan med dessa fem ord skapa en dikt. Dikten skulle de sedan komplettera med bilder från tidningar. Efter varje övning fick var och en visa och läsa upp i mikrofonen vad de hade skrivit, ritat eller klippt ut . Egna erfarenheter kom fram och det betydde mycket för var och en att de både fick dela med sig och höra om andras erfarenheter. Ungdomarna fick även rita och använda sig av tidningar för att klippa ut bokstäver, ord och bilder. Det stimulerade dem i deras skapande, vilket märktes på deras stora engagemang och kreativitet.

20 Utvärdering ” Det var kul att måla ”.
” Jag vill komma tillbaka igen och ha andra lika roliga aktiviteter ”. ” Det var roligt att skriva dikter ”. Alla var överens om att de hade roligt under alla träffarna. Någon tyckte om att måla och en annan att göra pärmen fin. Det fanns de som inte tyckte om att prata i mikrofonen, medan en annan tyckte att det var roligt. Alla ville komma tillbaka för att ha flera aktiviteter på Biblioteket Väster. Ungdomarnas lärare och ledare var mycket nöjda med Skrivarverkstaden. Att komma ifrån skolmiljön, få träffa andra elever från andra skolor och inte minst att få träna på att skriva och skapa, stimulerade dem mycket. ” Det var kul att prata i mikrofonen ”. ” Att skriva var roligast ”. ” Att göra pärmen var jättekul ”.

21 Läshörnan Läshörna Pågående LIV Böcker med storstil och bildverk
Böcker med lättläst text Tidningar Filmer om funktionshinder Dyslexi, Epilepsi, ADHD och Damp Information från hcp-föreningar Handböcker och speciallitteratur för personal ”Alla har rätt till till kultur och tillgång till information.” Med dessa ord i bakhuvudet började vi planera Läshörnan. Vi vill sprida information om olika funktionshinder till allmänheten samt handha tillgängliga böcker med stor stil och bildverk, böcker med lättläst text och filmer om funktionshinder. Även handböcker och speciallitteratur till personal köps in. Ett funktionshinder lyfts fram och presenteras lite extra med föreläsningar eller av någon med egna erfarenheter. Information om vår Läshörna sprids till Lunds skolor, institutioner och allmänhet. Vi efterlyste information hos Lunds Handikappföreningar och fick stort gensvar. Informationsbroschyrer och medlemstidningar samt tips på fakta- och skönlitteratur för både barn, ungdomar och vuxna om specifika funktionshinder har delgetts oss av dem. Även filmdokumentärer hade några föreningar att erbjuda. 

22 Läsombud Pågående LIV Läsombud