Hur skall kostnaden för kollektivtrafiken fördelas

En presentation över ämnet: "Hur skall kostnaden för kollektivtrafiken fördelas"— Presentationens avskrift:

1 Hur skall kostnaden för kollektivtrafiken fördelas
TRANSPORTIDÉ

2 Vad är kollektivtrafik?
Kollektivtrafik är i förväg organiserade regelbundet tillgängliga transporter Kollektivtrafik erbjuds allmänheten eller en särskild personkrets Kollektivtrafik har givna regler för resandet Linjetrafik, kompletteringstrafik, skolskjuts, färdtjänst, riksfärdtjänst, sjukresor TRANSPORTIDÉ

3 Kollektivtrafikens ekonomi
Resor Kostnad Underskott Linjetrafik % Kompletteringstrafik , % Skolskjuts % Färdtjänst % Riksfärdtjänst , % Sjukresor % TRANSPORTIDÉ

4 Olika lagar reglerar samhällets stöd
TRANSPORTIDÉ

5 Vad är en trafikhuvudman
handha den lokala och regionala linjetrafiken göra en trafikförsörjningsplan med trafik, grunder för taxan, handikapp o miljöåtgärder att upphandla och samordna transporttjänster som kommunerna eller landstinget skall tillgodose ansvara för färdtjänst och riksfärdtjänst i kommuner som överlåtit sina uppgifter TRANSPORTIDÉ

6 Organisation av trafikhuvudmän
Organisationsform Antal Kommunalförbund 1 Förvaltning 2 Aktiebolag 17 Partipolitiskt tillsatt styrelse i aktiebolag finns i 10 aktiebolag. TRANSPORTIDÉ

7 Olika typer av inflytande
Ägarinflytande i styrelse och bolagsstämma Samarbetspart som påverkar planeringsarbetet Köpare som beställer och betalar trafik TRANSPORTIDÉ

8 Modellen skall stimulera till
ökat resandet effektiva trafiklösningar samnyttja resurser ge bättre förutsättningar för kollektivtrafiken bidra till trafikpolitiska målen TRANSPORTIDÉ

9 Modeller för kostnadsfördelning
Grundmodellen Gemensamt huvudmannaskap och kostnadsansvar Gävleborgsmodellen (Gävleborg, Jämtland, Kalmar, Uppsala, Västernorrland, Västerbotten, Västtrafik, och Östergötland) Gemensamt ansvar, men landsting och kommuner ”beställer” och betalar för trafik Land3tingsmodellen (Stockholm, Skåne, Gotland) Endast landstinget är huvudman TRANSPORTIDÉ

10 Grundmodellen upplevs ge otydligt politiskt inflytande
Gävleborgsmodellen är tydligare Landstingsmodellen ger tydlig regionalpolitik. Modellen minskar kommuners inflytande TRANSPORTIDÉ

11 Inflytande på trafiken
Samråd om planeringen och tilläggsbeställning Gävleborgsmodellen har beställning av trafik Kommuner upplever svårare att påverka trafikförsörjningen i landstingsmodellen TRANSPORTIDÉ

12 Intresse att öka resandet
Litet om man utjämnar kostnader och intäkter Gävleborgsmodellen ger ökat intresse av resandet I landstingsmodellen ser en part alla kostnader och alla intäkter. TRANSPORTIDÉ

13 Incitament att effektivisera trafiken
Utjämning minskar intresset Incitamentet ökar i Gävleborgsmodellen men man har olika beräkning av underskott som minskar effekten Största möjligheterna i landstingsmodellen TRANSPORTIDÉ

14 Skapa förutsättningar för trafiken
Utjämning minskar intresset I Gävleborgsmodellen ser man ekonomisk effekt av egna åtgärder I landstingsmodellen ser man ekonomisk effekt av egna åtgärder TRANSPORTIDÉ

15 Avtal för att kunna påverka trafiken
5 10 15 20 Kommunala trafikförsörjningsplaner grund för THMs plan THM ska ha arbetsgrupp med kommuner Kommunen kan beställa mer trafik Kommunen kan sätta tak för trafikåtagande Samråd före planering och upphandling Andra krav på hänsyn till ägarkrav TRANSPORTIDÉ

16 Metoder att beräkna kostnader
Grundmodellen summerar all kostnader och alla intäkter och fördelar kostnad per km Gävleborgsmodellen delar upp på kommunala linjer och landstingslinjer. Bäst effekt om man beräknar kostnader och intäkter för varje trafikslag och linje TRANSPORTIDÉ

17 Metoder att beräkna kostnader
1/3 gör ingen beräkning av kostnader och intäkter för trafikslag, linje eller område Underskottsfördelning i 16 län utjämnar kostnader/intäkter Kommunerna kan inte tillgodogöra sig hela effekten av åtgärder Hämmar effektivt resursutnyttjande TRANSPORTIDÉ

18 Jämförelse beräkning av underskott
Genomsnittsberäkning Km kr/km milj. Tåg Buss Taxi Intäkt Underskott Snitt 9 Beräkning per trafikslag kr/km intäkt kr/km Tåg 40 25 Buss Taxi 10 3 Underskott Tåg 15 Buss 10 Taxi 7 TRANSPORTIDÉ

19 Vad driver kostnaderna
Antal kilometer Antal timmar Antal fordon Trafik med få resenärer Separata lösningar TRANSPORTIDÉ

20 Vad är samordning? Samordnad upphandling Samordnad planering
Samordnat resande Bada två barn går snabbare och är roligare än att bada ett TRANSPORTIDÉ

21 Om man skall samordna mer, vad krävs det då?
Lätt att se samordningsmöjligheterna Lätt att göra det Se effekten av arbetet Roligt att göra det Fler uppdrag i samma organisation Regler och rutiner Samlad ekonomi Se resultatet av eget arbete TRANSPORTIDÉ

22 Trafikhuvudmännens uppgifter
5 10 15 20 Färdtjänst Sjukresor Samordna färdtjänst, sjukresor mm Skolskjuts TRANSPORTIDÉ

23 Särskild kollektivtrafik
Samordning av linjetrafik och skolskjuts sänker kostnaden Samverkan om färdtjänst sänker kostnaden I Gävleborgsmodellen ser kommunen en direkt effekt av samordning av skolskjuts, färdtjänst och linjetrafik. TRANSPORTIDÉ

24 Hur ser det ut med samordning
Beställningscentraler i egen regi Länstrafiken 9 Landstinget 5 TRANSPORTIDÉ

25 TRANSPORTIDÉ

26 Skolskjuts Ca eller 29 % av eleverna i grundskolan är berättigade till skolskjuts. Störst andel elever i kommuner med liten andel av befolkningen i tätort Omfattande skolskjutstrafik i kommunal regi som bör kunna merutnyttjas för allmänt resande TRANSPORTIDÉ

27 Entreprenörernas möjlighet att påverka verksamheten
Avtal med incitament exempel på avtal finns i berör ca % av upphandlade fordon i Sverige Andel av intäkter 100 % Blekinge, Sundsvall, Helsingborg, Östersund 3 % Andel av intäkter % Västtrafik, Gävle, Norrbotten  10 % Andel av intäkter + ersättning per påstigande Jönköping, Dalatrafik  5 % Ersättning per påstigande Halland  2 % Bonus för ökad kvalitet Stockholm, Jönköping, Skåne  20 % Alla typer av incitament  35 % TRANSPORTIDÉ

28 Omvärldsfaktorer 52 % 42 % Kollektiv-trafikandel
Kollektivtrafik-utbyggnad Befolknings-ökning ökad trängsel Väg-utbyggnad 52 % Ekonomisk utveckling ändrad tidsvärdering Lokalisering bostäder och arbetsplatser; utglesning Ekonomisk utveckling ökat antal bilar Skatter, bränslepris 42 % TRANSPORTIDÉ

29 Vilka problem skall vi lösa
Stort underskott Fördela underskottet Påverka trafiken Effektivare trafik Politiskt inflytande Samordna trafik Gävleborgsmodellen Avtal om samverkan Beräkna underskottet noga Samband åtgärd effekt TRANSPORTIDÉ