Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.

En presentation över ämnet: "Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting."— Presentationens avskrift:

1 Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Presentation till personal En enkätundersökning om hälsa, skol- och familjeförhållanden samt levnadsvanor i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet i Örebro län Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting. Syfte med bilden: Att berätta om vad föreläsningen kommer att handla om. Förslag på hur du kan presentera bilden/bakgrundsfakta: Liv & hälsa ung är en enkätundersökning som genomförts i Örebro län år 2005, 2007, 2009, 2011 och Det är en så kallad totalundersökning vilket innebär att alla elever i år 7. 9 och år 2 på gymnasiet ingår i undersökningen. När man växer och är på väg mot vuxenlivet är det mycket som händer såväl psykiskt, fysiskt och socialt. Vissa dagar känns allt jättebra och vissa dagar känns allt pest och pina. Hur man mår beror på många olika saker. Genom den här undersökningen får vi en bild av hur unga mår idag samt en bild av vad som påverkar om unga mår bra eller dåligt. Undersökningen genomförs för att öka kunskapen och förståelsen för ungas livssituation och därefter också försöka förbättra förutsättningarna för god hälsa. Idag kommer ni att få se en del resultat från undersökningen, som vissa av er kanske har varit med och fyllt i, och vi kommer också att diskutera resultaten. Information till dig som presentatör: Frågor kring denna presentation besvaras av: Elin Löfwenhamn, Utredningssekreterare Samhällsmedicinska enheten, ÖLL

2 Vad är det som gör att man mår bra och har en bra hälsa?
Vilka faktorer faktorer är det som påverkar hur lätt man har att lära sig nya saker? Syfte med bilden: Syftet med den här bilden/diskussionsövningen är att påvisa kopplingen mellan hälsa och lärande. I de flesta fall kommer man fram till ungefär samma faktorer oavsett vilka av de två frågorna man svarar på. Förslag på hur du kan presentera bilden/bakgrundsfakta: Vi skall börja med att göra en övning… Dela upp gruppen i två delar . Låt den ena halvan diskutera fråga ett och den andra gruppen fråga två. Förslagsvis är det lämpligt att diskussionen sker i bikupor (dvs två och två). Låt eleverna diskutera i ca 5 minuter. Låt därefter grupperna kort lyfta lite vad de pratat om och vilka faktorer som de kommit fram till, skriv gärna upp dem på tavlan. Troligtvis kommer du att få liknande svar från de båda grupperna och det är också det som är syftet med övningen dvs att påvisa kopplingen mellan hälsa och lärande. Om vi mår bra är det lättare att lära och om vi klarar oss bra i skolan leder det också till att vi mår bra…

3 Vad är det som påverkar? 3 Syftet med bilden:
Att sätta in resultatet från diskussionsövningen ”hälsa-lärande” i ett sammanhang. Förslag på hur du kan presentera bilden/bakgrundsfakta: Som vi såg i den förra övningen är det många olika faktorer som påverkar hur vi mår och som bestämmer vår hälsa och/eller ohälsa. I den här bilden har man försökt att lyfta många olika faktorer som påverkar hur vi mår och delat in dem i ett antal nivåer. Vi människor/individer illustreras i mitten av bilden. Bågen under visar några av våra livsvillkor. ålder, kön och arv. Den innersta bågen ovanför oss visar de psykosociala resurserna såsom delaktighet, trygghet, meningsfullhet osv. De påverkar i sin tur nästa båge som är vilka levnadsvanor vi har dvs, alkoholintag, hur mycket vi rör på oss, vad vi äter osv. Den bågen påverkas av nästa båge vilket är de faktorer som ofta bestäms politiskt och som vi som individer inte har så lätt att påverka. Ex. arbete, boendesituation, tillgång till kultur osv. I den sista bågen finns den samhällsekonomiska strukturen och miljön som är helt beroende av politiska beslut. Ett exempel på vad som påverkar vår hälsa är vänner. Vänner hamnar inom socialt stöd/socialt nätverk som alltså påverkar vår hälsa. Livsvillkoren som utger de två yttersta ringarna är generellt sett lite svårare att påverka för oss som individer. Vidare är det bra att lyfta att det som påverkar hälsan återfinns på olika nivåer vilka alla hänger samman. Den nivå som tar upp socialt stöd, nätverk och vuxenkontakter kan även kopplas till nivån som beskriver arbetsmiljö, boende, trafik, fritid, socialtjänst mm. Det sociala stödet/vuxenkontakten kan nämligen mer eller mindre påverkas av tillexempel arbetsmiljön (skolan), boendet och/eller fritiden mm. Detta gås igenom mer ingående senare i denna presentation. 3

4 Visste du att? Syftet med undersökning är att ta reda på hur ungdomar i hela Örebro län mår. Ca enkäter har lämnats ut till alla elever i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet åren 2005, 2007, 2009, 2011 och 2014. Vi har fått tillbaka nästan svar varje gång, vilket innebär att åtta av tio elever har svarat. Syftet med bilden: Att ge skolpersonalen bakgrundsinformation om undersökningen. Förslag på hur du kan presentera bilden/bakgrundsfakta: Säg ungefär det som står på bilden. 4

5 Vad är det som påverkar? Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa/ohälsa 5
Syftet med bilden: Att uppmärksamma begreppen livsvillkor, levnadsvanor och hälsa/ohälsa. Förslag på hur du kan presentera bilden/bakgrundsfakta: Vi kommer alldeles strax att börja gå igenom resultaten och då är de indelade i tre olika områden. De tre områdena är: Livsvillkor Livsvillkoren är de förutsättningar du föds in i. Man skulle kunna säga att det är den ram du får för ditt liv. Livsvillkoren beror bland annat på samhällsstrukturen, dina föräldrars val i form utbildning/jobb, hur/var du bor, vad du får med dig från din familj i form av kultur/religion/normer/värderingar. Livsvillkoren är jämfört med levnadsvanorna svårare att ändra på för den enskilde individen. Levnadsvanor Levnadsvanorna skulle man kunna säga är det som är inuti ramen. Det handlar om vilka val jag gör som enskild individ. Hur jag väljer att leva helt enkelt. Det handlar om allt ifrån val av mat och motion till fritidssysselsättning och socialt umgänge. Här följer några exempel: Har jag som vana att ta med en frukt till skolan varje dag eller köper jag något i kiosken istället? Har jag som vana att dricka läsk så fort jag blir törstig? Har jag som vana att gå till och från skolan? Har jag som vana att lägga mig efter elva? Har jag som vana att alltid äta framför tv:n? Hälsa/ohälsa Att jag upplever hälsa eller ohälsa beror på såväl livsvillkor som levnadsvanor. Levnadsvanorna är som sagt enklare för den enskilde individen att påverka medan livsvillkoren är svårare men dock inte omöjliga att påverka. Hjärtat påvisar således i den här bilden vad resultatet blir av våra levnadsvanor och våra livsvillkor. Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa/ohälsa 5

6 Olika typer av hälsa! Social hälsa Psykisk hälsa Fysisk hälsa 6
Syftet med bilden: Att utveckla föregående bild, framförallt hjärtat – hälsa/ohälsa Förslag på hur du kan presentera bilden/bakgrundsfakta: Vi ska titta lite närmare på föregående bild där det fanns med ett hjärta med texten hälsa/ohälsa. Vi sa då att både livsvillkoren och levnadsvanorna påverkar om vi har hälsa eller ohälsa. Oavsett vilket så kan hälsan/ohälsan delas in i tre olika delar, nämligen social, psykisk och fysisk. Dessa tre delar hänger ihop och går inte att särskilja. Den sociala delen handlar om hur vårt sociala nätverk ser ut, kamrater, vuxenkontakt både i skolan och på fritiden, om vi upplever en gemenskap osv. Vilka sociala sammanhang vi rör oss i. Den psykiska delen handlar känsla av sammanhang i tillvaron, tilltro till framtiden, självkänsla, att livet ska kännas meningsfullt mm. Den fysiska delen handlar om hur vi mår rent fysiskt, i magen, muskler, leder, blodtryck osv. Om vi har ont, över-/undervikt osv. Alla delar hänger ihop! Om jag som individ mår dåligt psyksikt kan det leda till att jag så småningom även får fysiska besvär som rygg- och magont och om jag har ont någonstans kan det innebära att jag så småningom blir deprimerad och nedstämd. Även den sociala hälsan är viktig, om en individ saknar vänner och gemenskap kan det således leda till både psykisk och fysisk ohälsa. 6

7 LIVSVILLKOR etnicitet delaktighet och inflytande
trygghet och sociala relationer LIVSVILLKOR skola kön födelseland föräldrarnas sysselsättning Syftet med bilden: Inledning till resultaten för Livsvillkor. Förslag på hur du kan presentera bilden/bakgrundsfakta: Nu skall vi gå in på var och en av de tre delarna och visa resultat från alla områden. Denna bild börjar med livsvillkoren. Den här bilden visar exempel på livsvillkor, alltså ramen i livet. Ramen är våra förutsättningar som vi föds in i, exempelvis: Ålder – generation, Kön, Bostadssituation, Utbildning – skola (ex. vilket gymnasieprogram man går på), vad föräldrarna har för sysselsättning (arbetssökande, typ av yrke, föräldraledig etc) osv. I Liv & hälsa ung frågar man inte om ekonomi, klass, religion eller föräldrarnas utbildningsbakgrund däremot gör man det i liv och hälsa för vuxna (18-84 år). I Liv och hälsa ung ställs däremot några andra frågor för att kunna se om och hur livsvillkoren påverkar ungdomarnas hälsa. Nu kommer lite resultat från undersökningen… boende ålder 7

8 7 procent av eleverna skolkar minst en gång i månaden.
Skola 8 av 10 elever trivs i skolan. Elever i skolår 2 på gymnasiet är de som säger att de trivs allra bäst 7 procent av eleverna skolkar minst en gång i månaden. Det är vanligast att skolka på gymnasiet men det har blivit mycket mindre. Syfte med bilden: Att redovisa resultat för livsvillkor. Förslag på hur du kan presentera bilden/bakgrundsfakta: Hur vi trivs på vår arbetsplats, vilket är skolan för er, är ett av livsvillkoren. För er som är ungdomar är det en av de faktorer som betyder mest för hur ni sedan mår. Dom allra flesta trivs väldigt bra men det finns en del som inte gör det. Om vi jämför de undersökningar som gjorts 2005, 2007, 2009, och 2014 kan vi se att skoltrivseln har ökat över tid. Detta gäller oavsett kön. Skolk brukar räknas som en av de allra största riskfaktorerna för att hamna i problem eller för att utveckla dålig hälsa i vuxen ålder. 7 % av alla elever skolkar minst en gång i månaden och det är vanligast i gymnasiet. Det är ingen större skillnad mellan könen. Sen 2005 har skolket minskat. 8

9 Skola 5 av 10 elever känner att de får vara med och påverka hur de ska arbeta på skolan Elever i skolår 9 är de som minst känner att de kan vara med och påverka Cirka 5 % upplever att de utsatts för upprepad diskriminering, kränkningar eller trakasserier av skolkamrater eller vuxna i skolan det senaste läsåret. Syfte med bilden: Att redovisa resultat för livsvillkor. Förslag på hur du kan presentera bilden/bakgrundsfakta: Det har också ställts frågor om likabehandling. Frågan omformulerades till 2014 års undersökning och gäller numera diskriminering, trakasserier och kränkningar. Lite mer än 5 % har under det senaste läsåret, känt sig diskriminerade, trakasserade eller kränkta ”flera gånger av olika personer, skolkamrater och/eller vuxna. Det är vanligare att bli utsatt av skolkamrater än vuxna. Att kunna påverka det man gör i skolan har visat sig vara väldigt viktigt för hur man mår och framförallt för den psykiska hälsan. Det är bland flickorna som man tydligast kan se samband mellan delaktighet och psykisk hälsa. Det är något fler pojkar än flickor som anser sig vara delaktiga. Frågan omformulerades år 2011 och svarsalternativen 2014 och därför kan inte några säkra trender ges. Eleverna i skolår 9 är de som upplever att de i lägst utsträckning får vara med och påverka, oavsett frågeformulering. 9

10 Om skolan och relationen till sina lärare
60 % av eleverna svarar att ingen på deras skola behöver känna sig rädd eller hotad, det är en ökning sedan 2005. Drygt 8 av 10 känner sig trygga i klassrummet. Endast 5 av 10 tycker att lärarna är bra på att skapa arbetsro under lektionerna. Mer än 80 % av eleverna tycker att lärarna bemöter dem på ett bra sätt och har förväntningar på att de ska nå målen. Flickor känner i mindre grad än pojkarna att lärarna uppmärksammar dem när de gör något bra. Syfte med bilden: Att redovisa resultat för livsvillkor. Förslag på hur du kan presentera bilden/bakgrundsfakta: Här kommer lite bilder kring skolan och elevernas uppfattningar om sina lärare. Trygghet är viktigt för oss alla. Över hälften av eleverna (60% totalt sett) menar att ingen på deras skola behöver känna sig rädd eller hotad. Det skiljer sig lite mellan skolåren, det är flest elever på gymnasiet (74%) som tycker att påståendet ”på min skola behöver ingen känna sig rädd eller hotad ”stämmer precis eller ganska bra”. I skolår 7 är det 60% och i skolår 9 är det 56%. I alla skolår finns det en könsskillnad, där är det en lägre andel flickor som svarat ”stämmer precis eller ganska bra” på frågan, jämfört med pojkarna. I klassrummet är det flest äldre elever som alltid känner sig trygga, 83% i skolår 2, 81,5 % i skolår 7 och 9. Vid en jämförelse mellan tjejer och killar kan vi se att det är fler killar än tjejer som är trygga där. Beträffande arbetsro är det flest elever i skolår 7 (58%) som anser att mer än hälften av deras lärare är bra på att skapa arbetsro under lektionerna. Det är ungefär samma siffror i skolår 2 (67%) men i skolår 9 är det färre (44%). Det är generellt sett färre tjejer som instämmer i detta påstående När det gäller bemötande och förväntningar så finns det inte någon nämnbar skillnad mellan pojkar och flickor. I skolår 9 finns det lägre andel elever som upplever att lärarna bemöter dem på ett bra sätt. Att få uppmärksamhet när man gör bra saker är en viktigt faktor för att såväl må bra som att lyckas i skolan. Sju av tio elever tycker att detta stämmer precis eller ganska bra. Det finns en liten könsskillnad där pojkarna tenderar att vara mer nöjda med uppmärksamheten. 10

11 Diskutera utifrån livsvillkor
Vad har du som arbetar inom skolan för betydelse för att eleverna skall trivas och känna sig trygga i skolan? Hur kan eleverna vara med och påverka det som sker i skolan? Syfte med bilden: Att diskutera resultaten. Förslag på hur du kan presentera bilden/bakgrundsfakta: Diskussionsfrågorna bör skolpersonalen diskutera i mindre grupper eller två och två under en kortare stund om ca 5-10 min. Gör gärna egna frågor (exempelvis; Vad kan eleverna vara med och påverka i skolan?) som skolpersonal får diskutera! Följ upp diskussionen i storgrupp. Istället för att göra diskussionen i grupper kan ni göra diskussionen som en fyra-hörnövning. Låt säga att du som presentatör då ställer fråga ett som är; Vad har betydelse för att eleverna skall trivas och känna sig trygga i skolan? Fundera då ut tre svarsalternativ som exempelvis kan vara; 1. Att de känner gemenskap med sina klasskamrater, 2. Att det finns många vuxna att prata med på skolan eller 3. Att det finns mycket att göra på rasterna. Ställ frågan och ha ett svarsalternativ/hörn, ett hörn skall vara tomt där man får ställa sig om man har ett eget förslag. Låt personalen få placera sig och därefter diskutera lite i varje hörn, lyft sedan i helgrupp hur de olika hörnen har resonerat. 11

12 LEVNADSVANOR kost fysisk aktivitet tobak alkohol narkotika
sex & samlevnad Syftet med bilden: Inledning till resultaten för Levnadsvanor Förslag på hur du kan presentera bilden/bakgrundsfakta: Nu går vi över till del två som påverkar vår hälsa, levnadsvanorna. Den här bilden visar exempel på levnadsvanor, alltså det vi fyller vår ”ram” med i livet. Det är alltså de vanor som vi har som påverkar hur vi mår. fritidsvanor 12

13 Matvanor 7 av 10 elever i 7:an och 6 av 10 elever i 9:an och gymnasiet äter frukost varje dag Pojkar i 7:an är de som oftast äter frukost varje dag De allra flesta har en normal vikt i förhållande till längden Syftet med bilden: Resultat för levnadsvanor Förslag på hur du kan presentera bilden/bakgrundsfakta: Att äta regelbundet och varierat är viktigt för att man skall må bra. Frukosten är en viktig måltid för att man skall orka med jobbet eller skolan. Om man inte äter något till frukost blir man trött och tappar koncentrationen lättare. Vissa älskar frukosten och kan äta nästan hur mycket som helst medan andra har svårare för att äta på morgonen. Om man tillhör den senare kategorin kan ett tips vara att ta med en lite frukost till skolan och äta där, det brukar gå lättare när man har varit vaken en stund. Det är något vanligare att pojkar äter frukost varje dag. Bland pojkarna i sjuan, som är de som oftast äter frukost, är det 75% som äter frukost varje dag. Det är färre som äter frukost ju äldre eleverna blir. När man skall avgöra om en person har under-, normal- eller övervikt räknar man själv ut ett värde som kallas BMI (Body Mass Index). I den här undersökningen fick eleverna ange längd och vikt och därefter gjorde uträkningen, vikten i kg/(längden i meter x längden i meter). Bedömningen sker enligt en särskild skala som är anpassad för ungdomar. Det är ungefär samma andel som har övervikt eller fetma över skolåren bland flickorna medan andelen ökar över skolåren för pojkarna. Det är 17% av pojkarna som har övervikt eller fetma i 7:an, 21% i nian och 22% i 2:an på gymnasiet. I denna undersökning kan vi inte se någon större förändring de senaste åren. 13

14 Pojkar i skolår 7 är de som rör på sig allra mest
Fysisk aktivitet 7 av 10 elever tränar minst två gånger i veckan på sin fritid Pojkar är mer fysiskt aktiva på sin fritid än flickor Pojkar i skolår 7 är de som rör på sig allra mest Syftet med bilden: Resultat för levnadsvanor Förslag på hur du kan presentera bilden/bakgrundsfakta: Att röra på sig har visat sig att i ganska hög grad påverka den totala upplevelsen av sin hälsa. Rörelsen kan vara i form av promenader, cykelturer eller mer ledarledd träning såsom aerobics, dans eller kanske någon lagidrott. Observera att det handlar om fysisk aktivitet på fritiden och handlar alltså inte om den idrott som bedrivs inom skolan. Andelen fysiskt aktiva något över åren, i sjuan är det ca 74% av tjejerna som är aktiva, i år nio ca 70% och i år 2 ca 70%. För pojkarna är motsvarande siffror 76% i sjuan, 72% i nian och 70% i tvåan. Man kan därmed också se att det skiljer sig lite mellan könen över hur fysiska aktiva ungdomarna är, det är något fler killar än tjejer som är fysiskt aktiva. 14

15 Sex Hälften av de som hade haft samlag för första gången uppgav
att det var något som de verkligen ville. Cirka 4 % gjorde det fast de inte ville eller blev tvingade Var 5:e svarade att ”det bara blev så” Syftet med bilden: Resultat för levnadsvanor Förslag på hur du kan presentera bilden/bakgrundsfakta: Sex- och samlivet påverkar också vår hälsa, både positivt och negativt. Det kan handla om ifall man vill ha sex eller inte och en annan del handlar om hur man skyddar sig. Frågor kring sex- och samlevnad ställdes endast till skolår 9 och 2. Det är fler killar (58%) än tjejer (under 43%) som uppger att deras första samlag var något som de verkligen ville. Andelen klamydiasmittade ökar i Sverige och det bästa sättet att skydda sig mot detta är med kondom. 15

16 Fritid Yngre elever läser böcker för nöjes skull oftare än äldre elever Det vanligare bland flickor att ha en hobby, som till exempel att spela ett instrument, skriva musik, måla etc. Flickor går oftare på café, restaurang eller liknande än pojkar Pojkar går oftare och tittar på idrott medan flickor går på musikarrangemang eller konserter Syftet med bilden: Resultat för levnadsvanor Förslag på hur du kan presentera bilden/bakgrundsfakta: En meningsfull fritid är viktigt för vår hälsa. Det kan handla om att spela instrument, måla eller sticka såväl som idrotter av olika slag. Att ha sociala nätverk har visat sig vara viktigt för hälsan och olika fritidsaktiviteter är ofta bra arenor för att skapa dessa. Bilden som visas innehåller ett axplock av olika fritidssysselsättningar och visar förekomsten i olika åldrar och kön. 16

17 Rökning och snusning Endast 3 av 100 elever röker i 7:an
Det är färre och färre som börjar röka Av de som röker är det vanligast bland flickor i gymnasiet Det är vanligare att snusa bland pojkar, 14 % av pojkarna på gymnasiet snusar varje dag Syftet med bilden: Resultat för levnadsvanor Förslag på hur du kan presentera bilden/bakgrundsfakta: Det är helt klart majoriteten av eleverna som är rökfria. Andelen elever som aldrig har rökt har ökat under de senaste tio åren, i skolår nio var det 2014 nio av tio elever som aldrig hade rökt eller bara prövat. Det finns ingen skillnad mellan könen. Andelen dagligrökare har minskat sen undersökningarna 2005, 2007, 2009 och Gällande dagligsnusare har andelen minskat sedan 2005, framförallt bland pojkar i år 2. Det är betydligt fler pojkar som snusar än flickor, vad gäller dagligrökare är det fler flickor. Om man samkör resultaten mellan dem som upplever sig ha en god hälsa och de som brukat tobak så ser man att det är vanligare att eleverna har en god hälsa om de varken röker eller snusar. Samma samband kan också ses mellan tobaksvanor och nedstämdhet, det är fler som är nedstämda bland de som brukar tobak än bland de som inte gör det. 17

18 Åtta av tio elever tycker det är bra att narkotika är olagligt.
Alkohol och narkotika Nej! Fler och fler ungdomar väljer att helt avstå från alkohol. Nästan 6 av 10 elever i skolår 9 som säger nej till att dricka alkohol Det är mycket ovanligt att ha använt narkotika Åtta av tio elever tycker det är bra att narkotika är olagligt. Syftet med bilden: Resultat för levnadsvanor Förslag på hur du kan presentera bilden/bakgrundsfakta: Andelen elever som väljer att inte dricka alkohol har ökat under de senaste 10 åren och att antalet medlemmar i olika nykterhetsförbund för ungdomar stadigt ökar. Det är idag en större andel som väljer att helt avstå från alkohol än de som dricker ofta i skolår 9. Det är fler pojkar än flickor som avstår helt i skolår 9 medan det i skolår 2 är tvärtom, fler flickor än pojkar. Att ha provat narkotika är ovanligt och de allra flesta tycker också att det är bra att narkotika är olagligt. I skolår 9 var det 3,5 % som sade sig ha använt narkotika (4% av flickorna och 3% av pojkarna) i skolår 2 var det 12% som någon gång hade använt narkotika (10% av flickorna och 14% av pojkarna). Detta är lägre siffror jämfört med de senaste årens undersökningar. Andelen som tycker det är bra att narkotika är olagligt minskar. 18

19 Diskutera utifrån levnadsvanor
Hur kan du som arbetar inom skolan vara med och påverka dina elevers levnadsvanor kring exempelvis: fysisk aktivitet mat alkohol sexualitet Syfte med bilden: Att diskutera resultaten. Förslag på hur du kan presentera bilden/bakgrundsfakta: Diskutera frågorna i mindre grupper, två och två eller som värderingsövning. Se bild 11. 19

20 Tips till dig som arbetar inom skolan
Låt eleverna få äta t ex. en frukt under lektionen. Uppmuntra eleverna att gå eller cykla till skolan. Ta barnen på bar gärning när de gör rätt! Det är då det är viktigast att ge dem uppmärksamhet! Prata med eleverna kring alkohol, tobak, sexuell hälsa osv. Syftet med bilden: Tips! Förslag på hur du kan presentera bilden/bakgrundsfakta: Läs igenom punkterna! Mer frågor: Hur ser era mornar ut? Något som går att förändra? Web-tips även för vuxna: Kom ihåg att elevernas delaktighet är viktigt för deras hälsa. 20

21 HÄLSA sömn vikt längd kropp värk sjukdomar besvär lycka stress oro
ha kontroll funktionsnedsättning 21

22 Hälsa & livskvalitet Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hänger ihop.
Det skiljer sig exempelvis mellan hur personer med olika livsvillkor upplever sin hälsa. God hälsa Psykisk hälsa Dålig hälsa Besvär Syftet med bilden: Introduktion till hälsa och livskvalitet. Förslag på hur du kan presentera bilden/bakgrundsfakta: Nu har vi nått fram till redovisningen för resultaten av hur ungdomarna i den här undersökningen egentligen mår, utifrån de livsvillkor och levnadsvanor som de alltså har. Denna undersökning är gjord i länet men det finns andra undersökningar som visar på liknande resultat för riket. Dessa resultat kan handla om upplevelsen av hälsa eller ohälsa. Det man mäter är värk (huvud, nacke, rygg), stress och sömn men även psykiska faktorer såsom nedstämdhet och ångest. Som vi tidigare nämnde hänger den fysiska, psykiska och sociala hälsan ihop, de påverkar varandra. Upplevelsen kan illustreras med hjälp av nästa bild. 22

23 Hälsokorset Må bra Upplevd hälsa Verklig hälsa Sjuk Frisk
Verklig ohälsa Upplevd ohälsa Syftet med bilden: Teoretisk förklaring av hälsotillståndet. Förslag på hur du kan presentera bilden/bakgrundsfakta: ”Hälsokorset” illustrerar hur en individs hälsa kan röra sig mellan polerna FRISK och SJUK, och mellan polerna MÅ DÅLIGT och MÅ BRA. Man kan må bra trots att medicinska undersökningar visar att man är sjuk och man kan må dåligt men utifrån medicinska undersökningar bedömas som frisk, självklart är det möjligt att förflytta sig mellan de olika polerna. Det kan exempelvis vara så att en individ befinner sig i det nedre högra hörnet, han eller hon är alltså frisk men upplever någon form av ohälsa, och genom att under lång tid uppleva ohälsa förflyttar sig han eller hon så småningom till den nedre vänstra rutan där han eller hon verkligen är sjuk. Må dåligt 23

24 Hälsa och livskvalitet
De allra flesta, 8 av 10, ser ljust på framtiden och uppger att de mår bra eller ganska bra Även om de flesta flickor mår bra, beskriver var 4:e flicka i 9:an och gymnasiets 2:a år att de ofta känner sig nedstämda. Knappt var 10:e pojke i samma ålder känner så Det är vanligare att pojkarna känner att de har kontroll. Syftet med bilden: Resultat för hälsa och livskvalitet. Förslag på hur du kan presentera bilden/bakgrundsfakta: En viktig faktor för att mår bra är att ha en positiv framtidstro. Dom allra flesta har det i vårt län, nästan 85%. Det finns ingen större skillnad mellan tjejer och killar, mellan skolår eller mellan undersökningsåren. Den absolut största andelen av tjejer mår bra men det finns tendenser till att faktorer som stress, ängslan och oro är större bland flickorna oavsett ålder. Andelen nedstämda har i stort sett varit oförändrad sedan undersökningen 2005. Att känna att man har kontroll över sitt liv främjar hälsan. Det är också en del i det av många välbekanta KASAM-begreppet (Känsla Av SAMmanhang). För samtliga skolår upplever killarna att de har kontroll i större utsträckning är tjejerna. Den bästa kontrollen verkar killarna i skolår 7 och 9 ha. 24

25 Diskussion Vad innebär god hälsa för dig?
Vad är viktigast för att du ska må bra? Vad tror du är den största anledningen till att unga, och särskilt tjejer, upplever psykisk ohälsa? Vad kan du göra för att motverka psykisk ohälsa bland unga? Syfte med bilden: Att diskutera resultaten. Förslag på hur du kan presentera bilden/bakgrundsfakta: Diskutera frågorna i mindre grupper, två och två eller som värderingsövning. Se bild 11. 25

26 Ser ljust på framtiden När allt känns bra… Trivs de bra i skolan
Känner de att de får vara med och påverka vad som görs i skolan Har någon att vara med på fritiden Trivs de bra i skolan Har bra kompisar Känner de att de kan lita på vuxna, i skolan och i familjen Röker inte Motionerar på fritiden Dricker inte alkohol eller använder droger Syftet med bilden: Sammanfattning! Förslag på hur du kan presentera bilden/bakgrundsfakta: Undersökningen visade att dessa faktorer är de viktigaste för att ni ska må bra! Ser ljust på framtiden 26

27 Fortsatt arbete Vad tycker du som arbetar inom skolan är det viktigaste att arbeta vidare med utifrån resultaten i Liv & Hälsa ung? Syftet med bilden: Diskussion Förslag på hur du kan presentera bilden/bakgrundsfakta: Diskutera föregående bild. Exempel på fördjupningsområden om man vill fortsätta att arbeta med detta: Den upplevda stressen, flickors psykiska hälsa/ohälsa, frukostvanor, fysisk aktivitet, tobak, alkohol, skolinflytande/demokrati osv. 27

28 Om du är nyfiken på fler resultat från undersökningen kan du gå in på:
Slutligen… Stort tack till er skola som möjliggjort undersökningen. Utan skolans hjälp hade vi inte fått denna värdefulla kunskap om hur våra ungdomar i Örebro län mår. Om du är nyfiken på fler resultat från undersökningen kan du gå in på: Syftet med bilden: Avslutning! Förslag på hur du kan presentera bilden/bakgrundsfakta: Kunskapen är viktig för att på bästa sätt förbättra förutsättningarna för en god hälsa för alla. Tack! Information till dig som presentatör: Frågor kring denna presentation besvaras av: Elin Löfwenhamn, Utredningssekreterare Samhällsmedicinska enheten ÖLL 28