Karriäruppföljning 2011 Sara Nyberg Per-Anders Östling.

En presentation över ämnet: "Karriäruppföljning 2011 Sara Nyberg Per-Anders Östling."— Presentationens avskrift:

1 Karriäruppföljning 2011 Sara Nyberg Per-Anders Östling

2 Karriäruppföljningen - fakta •Samtliga examinerade inklusive internationella alumner 2-3 år efter att de avslutat sin utbildning •Arbete efter examen, -vilken form av arbete de utför idag, -arbetsgivare, anställningsform, yrkesområde, -arbetsuppgifter, om alumnen uppnått en arbetsledande funktion, -inkomst, arbete utomlands m.m. •Alumnernas syn på utbildningen, om alumnerna studerat utomlands eller inte, hur stor relevans utbildningen har till respondentens dagliga arbete etc.

3 Karriäruppföljningen - fakta •94 procent har haft en anställning sedan de examinerades •Bäst möjligheter på arbetsmarknaden har civilingenjörer och arkitekter -samtliga haft en anställning. •94 procent av högskoleingenjörerna har haft en anställning •”Sämst” möjligheter har teknologie kandidat (85 procent) och teknologie master (89 procent) •56 procent fick arbete innan de tagit ut sin examen •21 procent fick arbete inom 3 månader efter examen •9 procent fick arbete mellan 3 till 6 månader efter examen

4 Karriäruppföljningen - fakta •Alumnerna fick framför allt anställning via egen kontakt med arbetsgivaren, sitt personliga nätverk, examensarbetet och platsannons •3 procent arbetslösa -äldre studenter och personer som är födda utom Sverige •Tillsvidareanställda -82 procent av de som har ett arbete är tillsvidareanställda -89 procent av civilingenjörerna har en tillsvidareanställning -83 procent av högskoleingenjörerna har en tillsvidareanställning

5 Hur man använder resultatet •Vad alumnerna efterfrågar och deras syn på utbildningen •Vad som saknas i utbildningarna •Vad som efterfrågas i arbetslivet •Utbildningens relevans i arbetslivet •Utbildningens brister •Utbildningens styrkor •Om utbildningen uppfyller utbildningsmålen •Inom vilka branscher alumnerna hamnar •Underlag för information och rekrytering •Resultat på programnivå •Skolrapporter

6 Karriäruppföljningen •15 procent bedriver forskarstudier •25 procent av de utlandsfödda/internationella alumnerna bedriver forskarstudier •45 procent av de som tagit ut en teknologie masterexamen bedriver forskarstudier •Betyg anses inte vara särdeles viktigt vid tjänstetillsättning. Endast 28 procent tycker att de var betydelsefulla, framför allt internationella/utlandsfödda alumner har denna uppfattning •74 procent anser att tidigare arbetslivserfarenhet var av betydelse när de fick sitt nuvarande arbete •27 procent framhåller att studier utomlands var av betydelse som merit när de fick sitt nuvarande arbete

7 Karriäruppföljningen •Konsult och forskningsintensiv industri dominerar (33 procent respektive 23 procent), 11 procent infraservice, 10 procent forskning och undervisning •Var tionde examinerad har uppnått en chefsposition, 45 procent får styra andra i arbetet som projektledare och handledare. Män har bättre möjligheter än kvinnor •14 procent av de utlandsfödda/internationella alumnerna har uppnått en chefsposition, mer än de med inhemsk bakgrund •Civilingenjörer har bäst chanser att få projektledande, handledande eller chefspositioner •Alumnerna är relativt rörliga på arbetsmarknaden, var tredje har bytt anställning en gång, 14 procent två gånger och sju procent tre gånger eller fler

8 Karriäruppföljningen •Endast fyra procent har eget företagande eller delägande i fåmannaföretag som sin huvudsakliga sysselsättning. 13 procent har emellertid startat ett eget företag •Stort intresse för att jobba utomlands, men få gör det i praktiken. Framför allt de internationella studenterna/utlandsfödda som arbetar utomlands •67 procent fick det arbete som de tänkte sig när de tog examen

9 Karriäruppföljningen – vad behövs •En klar majoritet (71 procent) anser att KTH- utbildningen är relevant i det dagliga arbetet, vilket tyder på att de examinerade faktiskt får ett arbete där deras kompetens från utbildningen efterfrågas •En klar majoritet (83 procent) anser att KTH- utbildningen når upp till kompetenskravet i sitt nuvarande arbete •Viktigt i arbetslivet är att självständigt lösa problem, arbeta i team och att tänka kritiskt •Av mindre betydelse är till exempel att leda andra, att stimulera till entreprenörskap, att göra ekonomiska bedömningar m.m.

10 Karriäruppföljningen - Nöjda •Alumnerna är särskilt nöjda med utbildningen -vad beträffande att självständigt lösa problem, -skriftliga och muntliga presentationer -att arbeta i team och samarbeta med andra, -att följa kunskapsutvecklingen inom huvudområdet för utbildningen, -att utveckla kunskaper inom ämnesvetenskapliga metoder och kritiskt tänkande

11 Karriäruppföljningen – Mindre nöjda •Alumnerna är mindre nöjda med utbildningen när det gäller att -leda andra, -att planera, -budgetera och leda projekt, -att göra ekonomiska bedömningar, -att göra bedömningar med hänsyn till hållbar utveckling, - att göra bedömningar med hänsyn till etiska aspekter, -att förklara för lekmän/icke specialister samt att stimulera till entreprenörskap

12 Karriäruppföljningen – arbetslivsanknytning •Alumnerna är förhållandevis nöjda med kopplingen till arbetslivet •Studenterna önskar mer praktiskt arbete, framför allt mer eller obligatorisk praktik •Hälften av alumnerna är nöjda med inslaget av projektarbeten/fallstudier med näringslivet. En stor andel arkitekter och civilingenjörer är emellertid missnöjda eller menar att det inte förekom alls. Högskoleingenjörerna är däremot nöjda •Studenterna vill ha bättre kontakt med arbetsmarknaden under utbildningen. Äldre studenter är mer kritiska än yngre

13 Karriäruppföljningen - arbetslivsanknytning •Särskilt nöjda med kontakterna med arbetsmarknaden under pågående utbildning är de som studerat Materialdesign och Samhällsbyggnad. •Mest kritiska är de som studerat Arkitektur, Bioteknik, Mekatronik och industriell IT och högskoleingenjörsprogrammet i Medieteknik samt Datateknik och elektronik

14 Karriäruppföljningen - saknar I en fråga uppmanades respondenterna att själva beskriva om de anser att något saknades i KTH-utbildningen. I sina svar önskar alumnerna framför allt att utbildningen borde innehålla -mer praktik, studiebesök, föreläsare från näringslivet, kontakt med näringslivet och större ”verklighetsförankring”. •Studenterna efterfrågar också mer utbildning i ledarskap, entreprenörskap, projektledning, förhandlingsteknik, juridik (avtal, patent med mera), presentationsteknik, statistik, skriftlig och muntlig framställning

15 Karriäruppföljningen •För att bättre kunna förbereda sig för arbetslivet vill alumnerna ha mer praktik, mer kontakt med arbetslivet, mer studiebesök, mer föreläsare från näringslivet, fler projekt i samarbete med näringslivet, mer kontakt med näringslivet, fler företagsbesök, fler projektarbeten, fler studiebesök och hjälp med att få sommarpraktik/ sommarjobb hos företag •Praktiken ses som en möjlighet att bygga upp ett värdefullt kontaktnät, att få viktig arbetslivserfarenhet och att få se hur det man lärt sig i teorin appliceras i praktiken

16 Karriäruppföljningen •Alumnerna anser att den svenska arbetsmarknaden erbjuder många jobb, dock inte de internationella studenterna. De tidigare studenterna har emellertid en mer positiv syn på detta än tidigare •Framför allt de internationella studenterna anser att utbildningen är gångbar på den internationella arbetsmarknaden •En knapp majoritet anser att man får bättre kvalificerade arbeten med en KTH examen