HMK-Geodesi Workshop 18 oktober :30 – 15:30

En presentation över ämnet: "HMK-Geodesi Workshop 18 oktober :30 – 15:30"— Presentationens avskrift:

1 HMK-Geodesi Workshop 18 oktober 2013 09:30 – 15:30
2:026 GAMLA BIBLIOTEKET (Samling vid receptionen) Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4 Stockholm

2 HMK Agenda 09:30 – 10:20 Introduktion och presentationer
- en handbok i mät- och kartfrågor Agenda 09:30 – 10:20 Introduktion och presentationer Inledande om arbetet med HMK Geodesi så långt. (Anders) HMK-Introduktion (Clas-Göran) 10:20 – 10:30 RTK-kapitlet och ”Tabeller för metodval” (Johan S) 10:30 – 11:00 Diskussionspunkt 1 11:00 – 11:20 Statisk GNSS-mätning (Johan V) 11:20 – 11:50 Diskussionspunkt 2 11:50 – 12:00 Kort summering 12:00 – 13:00 Lunch 13:00 – 13:20 Beräkningsstrategier för statisk mätning (Martin L) 13:20 – 13:50 Diskussionspunkt 3 13:50 – 14:15 RUFRIS i praktiken (Maria U/Krister H) 14:15 – 15:00 Diskussionspunkt 4 15:00 – 15:30 Sammanfattning Lotta Hammarlund, HMK-Geodesi, Stockholm

3 HMK-Geodesi Dagens workshop
- en handbok i mät- och kartfrågor HMK-Geodesi Dagens workshop Anders Alfredsson Lantmäteriet HMK-Geodesi, , Stockholm

4 Dagens syfte Materialet är just nu i ett tidigt skede, syftet med dagen är att: Känna av om vi är på rätt väg. Få in synpunkter och kommentarer kring arbetet i stort. Fokus ligger på utformning av fortsatt arbete snarare än detaljer. Titta på framtida delar av HMK-Geodesi. De siffror som nu finns i materialet ska i de flesta fall bekräftas. 4

5 Dagens upplägg Presentationer av arbetet så långt knyts ihop med diskussioner. Fyra diskussionspunkter RTK-kapitlet Statisk mätning Beräkningsstrategier RUFRIS i praktiken Kommentarer och synpunkter som inte hinns med under diskussionerna kan ni gärna skicka till mig senare på: 5

6 HMK-Geodesi Vad har hänt sedan sist?
- en handbok i mät- och kartfrågor HMK-Geodesi Vad har hänt sedan sist? Anders Alfredsson Lantmäteriet HMK-Geodesi, , Stockholm

7 Översikt Tittat på kommentarer och synpunkter från workshopen den 17 juni. Börjat skriva kapitel. Omprioritering av resurser Dan Norin upptagen med utlandsjobb Johan Sunna mer tid på HMK Christina Lilje jobbar med beräkningstester 7

8 Resultat från workshop 2013-06-17
Toleransdokumentet går nu under arbetsnamnet ”Tabeller för metodval” Samlade checklistor Avsnitt om planering finns nu med i dispositionen 8

9 Det vi arbetat med… Begränsat skrivandet till GNSS-modulen
RTK Statisk GNSS-mätning Viss omstrukturering av disposition Påbörjat tester av olika beräkningsstrategier Litteraturstudier kring beräkningsstrategier och statisk mätning Skissat på ”Tabeller för metodval” Presenteras i detalj senare idag… 9

10 Strukturen Upphandlingsunderlag Handbok Kärndokument
GNSS -RTK -Statisk mätning -Dynamisk mätning -DGNSS -PPP Tabeller för metodval -Olika mätmetoder -Hänvisningar Konventionell mätteknik Handbok Upphandlingsunderlag

11 Tidsplan 2013 Få klart ”ett spår” genom dokumentationen – GNSS-modulen Kärndokument Kapitel inom GNSS-modul Tabeller för metodval Riktad granskning under november/december 2014 Bygga på i djup- och sidled Avstämning i form av workshop Börja sprida budskapet 11

12 Nästa workshop? Separat workshop under våren?
I samband med Kartdagarna, mars? Fundera under dagen, frågan tas upp på nytt under sammanfattningen i eftermiddag. 12

13 HMK generellt - med viss tonvikt på HMK-Introduktion
- en handbok i mät- och kartfrågor HMK generellt - med viss tonvikt på HMK-Introduktion Vad händer? Clas-Göran Persson Lantmäteriet/KTH Revideringen av HMK (Handbok i Mät – och Kartfrågor) har kommit igång på allvar. Handboksserien ska ge bl a stöd till beställare av mät-, kart – och geodatainsamlingstjänster. Syftet är att underlätta upphandling och kommunikation mellan beställare och utförare samt bidra till ökad enhetlighet, samordning och kostnadseffektivitet. Handboken tas fram i samverkan mellan Lantmäteriet, Trafikverket och kommuner. HMK-Geodesi, , Stockholm

14 Bakgrund HMK HMK – Handbok till Mätningskungörelsen – gavs ut Teknikbeskrivningar samt stöd för kvalitetskontroll och upp-handling av mättjänster 9 delar HMK-Geodesi, Stommätning HMK-Geodesi, Detaljmätning HMK-Geodesi, Markering HMK-Geodesi, GPS HMK-Fotogrammetri HMK-Digitalisering HMK-Databaser HMK-Kartografi HMK-Juridik Teknikutveckling m.m. har gjort handböckerna delvis eller helt inaktuella Mätningskungörelsen är upphävd Ny vägledning behövs! 14

15 Vad ska HMK vara? Vi vill att HMK ska vara en handbok för en ny tid
där nya människor i nya roller ska använda nya metoder och ny teknik i nya tillämpningar och nya branscher vilket innebär nya möjligheter men ställer nya krav

16 HMK:s främsta syfte? Vi vill att HMK ska
underlätta upphandling och kommunikation mellan beställare och utförare bidra till samordning, enhetlighet och kostnadseffektivitet En större produktstandardisering åstadkoms genom ”Standardnivåer” Att användas i ett beställar-/utförarperspektiv, men ska även passa för verksamhet i egen regi Lägga grunden för enhetliga beställningar enhetliga kvalitetsmärkta leveranser samverkan avseende insamling av grundläggande geodata

17 Fyra standardnivåer 0. Global kartläggning
Nationell/regional kartläggning för översiktlig planering av miljö, risker, infrastruktur m.m. Kommunal kartläggning av tätort för detaljplanering och dokumentation Projektinriktad kartläggning för projektering och byggande av infrastruktur, bebyggelse m.m. Fyra standardnivåer, baserade på olika användningsområden för geo-data, är definierade. Standardnivåerna ska hjälpa beställaren att hitta en korrekt kravbild, där slutproduktens kvalitet blir den önskade oav-sett vilken utrustning eller programvara som används 17

18 ”Blå kravrutor” Blå rutor av typ Rekommendation och Krav; placeras i regel först, före förklaringen Krav = Ska; Rekommendation = Bör Princip: ”Man behöver inte följa HMK, men om man gör det så ska man göra si eller så”; ska-formen enklare att hantera i upp- handlingsunderlag Rutornas ID är numret på det avsnitt de ingår i Kraven formuleras i löptexten (blå rutor) men kan hänvisa till checklistor (utförande) och/eller toleranser (kontroll) i bilagor 18

19 Exempel: Kravrutor

20 HMK-arbetet 2013- Tre projekt som kan följas på HMK-Geodatainsamling 2013: - Först ett ”pilotkapitel” om Bilddata utifrån arbets- dokumenten Sedan Laserdata enligt samma koncept - Ortofoto, Höjddata och Fotogrammetrisk detalj- mätning 2014 Uppstart av HMK-Geodesi Uppstart av HMK-Introduktion Tre projekt Introduktion -Lagar, regler, principer - Kvalitetsfrågor - Standardnivåer/Användningsområden Ordlista och förkortningar Geodatainsamling Bilddata Laserdata - Luftburen laserskanning - Fordonsburen insamling Höjddata ”Kartdata” - Fotogrammetrisk detaljmätning Geodesi Referenssystem Geodetisk mätning 20

21 HMK - Introduktion Innehåller de generella HMK-gemensamma delarna
En första rapportversion finns från Den be- höver dock uppdateras i samband med att HMK- Bilddata lanseras, under (nov/dec?) 2013 Arbetet med en HMK-ordlista ingår – även där finns ett embryo från 2012 Är för tillfället ett enmansuppdrag (= CGP), men Thomas Lithén (TLi) ansluter vid årsskiftet Beräknas vara slutfört sommaren 2014 21 21

22 Hänt på sistone En ny ”HMK-general” har rekryterats: Anders Grönlund, Geodatasamordnare i Lantmäteriet Hemsidan har upp- daterats. Framför allt har de dokument som hittills har producerats lyfts fram i förgrunden – för lättare åtkomst (Aktuella HMK-dokument) En ny rapportserie med ”Tekniska rapporter” har startats upp inom ramen för HMK. Ett exjobb om mätosäkerheten vid fotogrammterisk detaljmätning har beställts och genomförts och ska nu analyseras En studieresa till Norge och analys av deras standard ”Kontroll av geodata” har genomförts (Teknisk rapport 2013:1) 22 22

23 Kontroll av geodata Har funnits i Norge i ett 5-tal år och ska nu ses över Innehåller toleranser för mätosäkerhet samt syste- matiska och grova fel – men även för kontroll av fullständighet (för många eller för få objekt) och felklassificering (fel objekttyp) Ger anvisningar för hur stora stickprov som bör tas Harmonierar väl med HMKs synsätt; de tillägg som behöver göras är välkomna Ett gemensamt synsätt på dessa frågor inom Norden vore välkommet; enda problemet är terminologin – framför allt användningen av termen ”tolerans” 23 23

24 Quality Control is the process where we check if
Derived Quality is in accordance with Specified Quality, as defined in the Data Product Specification Specified Quality (theoretical quality measures) Derived Quality (empirical quality measures) Quality Control (tolerances) This is the case if the differences between empirical quality measures and theoretical quality measures do not exceed the tolerances

25 Kvalitetskontroll är processen att kolla om
erhållen kvalitet överensstämmer med specificerad kvalitet enligt dataproduktspecifikationen Specificerad kvalitet (teoretiska kvalitetsmått) Erhållen kvalitet (empiriska kvalitetsmått) Kvalitetskontroll (toleranser) Så är fallet om skillnaderna mellan de empiriska kvalitetsmåtten och de teoretiska kvalitetsmåtten inte överskrider toleranserna

26 Vad vi vill åstadkomma tillsammans
Vi vill gärna – genom samarbete – åstadkomma ett gemensamt koncept för datakvalitet och kvalitetskontroll i Norden/Skandi-navien Vi vill också försöka sprida detta koncept globalt genom vår medverkan i internationellt standardiseringsarbete, t.ex. inom ISO Vi bedömer att detta främst kräver språkliga/terminologiska anpassningar

27 HMKs traditionella kontrollfilosofi
Toleranser kopplas till metod – inte direkt till användar-/beställarkraven; krav ger metod, metod ger toleranser Varje steg i mätprocessen kontrolleras – inte bara slutresultatet; Utförarens egenkontroll respektive Beställarens kontroll av leverans Filosofin håller på att ses över – det finns i dag en glidning mot slutkontroll av produkten och ett ökat kontrollansvar för utföraren av processen fram dit 27 27

28 Modifierad kontrollfilosofi - ur ett beställarperspektiv
Typ av kontroll Beställar- engagemang Slutkontroll Kontinuerlig kontroll Stort Litet Trend 28 28

29 Några relaterade initiativ
HMK arbetar för enhetlig och standardiserad in-samling och kontroll av geodata i form av hand-böcker på internet Svensk geoprocess arbetar för enhetliga geodata genom att ta fram gemensamma, nationella data-produktspecifikationer (ISO 19131) för datautbyte och beskriva hur samverkan avseende insamling, lagring och tillhandahållande ska gå till Geodata.se arbetar för att göra det enkelt att hitta, förstå och använda geodata, bl.a. genom att utveckla infrastrukturen och driva geodataportalen x

30 Tack för att ni lyssnat!!! ” www.lantmäteriet.se/hmk
Har du frågor eller idéer runt det aktuella HMK-arbetet är du välkommen att Kontakta oss via-post i samarbete med Trafikverket och kommuner

31 HMK RTK-kapitlet Tabeller för metodval Johan Sunna Lantmäteriet
- en handbok i mät- och kartfrågor RTK-kapitlet Tabeller för metodval Johan Sunna Lantmäteriet HMK-Geodesi, , Stockholm

32 Modul: GNSS – RTK (arbetsdokument)
Förberedelser Satellitförhållandet Inställningar i mottagaren Genomförande Yttre parametrar att beakta under mätning Kvalitetsindikatorer att beakta Mätning Tabell för olika tillämpningar – detaljmätning, stommätning, utgångspunkt för vidare mätning etc. Förväntad mätosäkerhet Kontroll av mätningar Kontrollmetoder (kontrollpunkt, återbesök, ”känd” punkt) Korrelationstider Checklista

33 Innehåll/upplägg… Upplägget följer liknade struktur som befintliga LM-rapporter - Checklista för nätverks-RTK och kortmanualen. Tanken är att hela kedjan (förberedelser/genomförande/kontroller) ska förstärkas vid svåra mätförhållanden (väder, jonosfär, mätmiljö). Fortsatt arbete… Tabeller för olika tillämpningar (detalj,stommätning etc.) med rekommenderade mättider, antal initialiseringar etc. Anpassa kapitlet till att täcka flera tillämpningar (generalisera). Testa och analysera olika parametrar för att kunna ge än mer konkreta råd.

34 Tabeller för metodval Nivå 1: Övergripande som täcker in alla mätmetoder som beskrivs i de olika modulerna. Hänvisning till nivå 2 inom samma dokument. Nivå 2: Metodspecifika tabeller med hänvisningar direkt till tabeller/kapitel i de olika modulerna. Undvika att specificera mätningsmetodik (kontroller/medeltalsbildningar etc.) = kanske inte intressant ur ett beställarperspektiv?

35 Nivå 1 – Övergripande (förslag)

36 Nivå 2 – Metodspecifika tabeller (förslag)

37 Gruppindelning 1 2 3 4 Johan Sunna Christina Lilje Martin Lidberg
Lars Engberg John Backman Johan Vium Andersson Lennart Gimring Ulf Olsson Patric Jansson Ronny Andersson Lena Larsén Anders Grönlund Per Isaksson Sven-G Johansson Stefan Jernberg Krister Hedman Maria Uggla Anders Boberg Jonas Isaksson

38 RTK Kapitel och ”tabeller för metodval”
Diskussionspunkt 1 RTK Kapitel och ”tabeller för metodval” Frågeställningar RTK-kapitlet Innehåll, saknas något? Användbarhet? Detaljnivå? Tabeller för metodval Fungerar de ur upphandlingssynpunkt? HMK-Geodesi, Stockholm

39 HMK Statisk GNSS-mätning Johan Vium Andersson WSP
- en handbok i mät- och kartfrågor Statisk GNSS-mätning Johan Vium Andersson WSP HMK-Geodesi, , Stockholm

40 Statisk GNSS-mätning Johan Vium Andersson

41 Upplägg förstudie Intervjuer Litteratur och bakgrundsstudier
Myndigheter TrV Lantmäteriet Sjöfartsverket Försvaret Kommuner Konsulter Entreprenörer Universitet och högskolor Litteratur och bakgrundsstudier Hur tänkte man i gamla HMK? Hur gör man i andra länder?

42 Var används statisk GNSS-mätning idag?
Anslutningsnät Etablering av referensstationer SWEPOS Lokala referensstationer Stödinmätning Laserskanning Fotogrammetri Höjdanslutningar Sättnings- och rörelsemätning

43 Exempel på upphandlingstext
”anslutning ska ske mot 4 riksnätspunkter…” ”de närmaste riksnätspunkterna ska ingå i nätet…” ”koppling mot befintliga punkter i nätet” Aktiv realisering SWEPOS Fundamentalstationer 21st Förtätning 10–35-70km Passiv realisering RIX 95 (5km) RH 2000 (linjenät) Befintliga nät (50 – 500m) Nätherarki

44 Förberedelser Planera med icke-triviala baslinjer Simulering
Planering med kvadranter Simulering Sessionsindelning Vad är en session? Överbestämning vid statisk GNSS-mätning

45 Gamla tumregler Mätning och baslinjeberäkning
Avstånd påverkar resultatet L Observationstiden påverkar T Tumregel: Statisk mätning: 30min + 3 min/km Snabb statisk mätning: 10min + 1 min/km FGI i Finland har gjort en studie för att reda ut Förhållandet L,T och val av orbits Bilden är hämtad ur och presenterad med tillstånd från Hannu Koivula FGI ( )

46 Beräkning och redovisning
Baslinjebaserat Beräkning i sessioner? Många programvaror erbjuder automatik Avstånd Tid Utjämning Först sessioner och sen hela nätet eller… hela klabbet? Multistationsutjämning Beräkningstjänst? Fundamentalstationer PA-NRTK Nätherarki

47 Frågeställningar Hur jobbar ni med statisk mätning i er organisation? Vilket stöd behövs? Hur använder ni den äldre HMK-GPS? Hur ser framtiden ut för statisk GNSS-mätning?

48 Diskussionspunkt 2 Statisk GNSS-mätning
Frågeställningar Hur jobbar ni med statisk mätning i er organisation? Vilket stöd behövs? Hur använder ni den äldre HMK-GPS? Hur ser framtiden ut för statisk GNSS-mätning? HMK-Geodesi, Stockholm

49 Fazer Restaurang och Konferens Fleminggatan 18
HMK - en handbok i mät- och kartfrågor Lunch! Fazer Restaurang och Konferens Fleminggatan 18 HMK-Geodesi, , Stockholm

50 Tester av beräkningsstrategier
HMK - en handbok i mät- och kartfrågor Tester av beräkningsstrategier Martin Lidberg Lantmäteriet HMK-Geodesi, , Stockholm

51 Statisk mätning med GNSS
Beräkningsstrategier? Martin Lidberg

52 Från gamla HMK (används några andra riktlinjer idag?)
Utgår från problemställningen ”etablera ett anslutningsnät för kommunala eller infrastruktur-projekt” Ganska mycket är relevant idag OM man ska etablera ett statiskt mätt stomnät som ansluts på kända utgångspunkter

53 MEN: Räkna på L1 fix-lösning? (mest L1 mottagare då)
Jonosfärsfri linjärkombination? (stabilare skala, kanske med brus?, risk för att begränsningar i antenner ger större fel i höjd) Varianter där L1 & L2 används för ett hitta L1 fix (typ snabb-statisk mätning) Bara GPS eller GPS+GLONASS (Galileo och Beidou kommer men vi kan inte göra tester på det idag) Observationstider? Baslinjelängder? Anslutning med fast utjämning eller fri utjämning och inpassning med transformation? Vad tycker dagens beräkningsprogramvaror? Då bara höjden efterfrågas: Uppställning över punkten, eller excentriskt och avvägning, för bättre höjdbest, men också bättre förhållande för GNSS-mätning

54 …den provocerande (?) bomben!
KÄND PUNKT finns inte! SWEREF 99 bärs upp av ett antal (ca 20) fasta referensstationer Markerade punkter är hyffsade realiseringar av SWEREF 99, men de har en osäkerhet Undantaget (finns kanske fler?): anslutning av höjdnät till RH 2000 genom GPS-mätning mot höjdfixar i Riksavvägningen.

55 Det har hänt lite annat också de senaste 20 åren..
En internationell / global infrastruktur för GNSS noggrann satellitbandata & klockinformation från IGS Globala produkter med jonosfärsmodeller Inte direkt troposfärsmodeller, men i alla fall luttryckskartor/modeller (men inte vattenånga) En nationell infrastruktur med SWEPOS Stationer med observationsdata Potentiellt också modeller för atmosfär mm Kan generera ”virtuell RINEX” SWEPOS beräkningsautomat etc

56 Alltså… Först: Kolla på hur ett GNSS-stomnät, á la 1990-tal, bör analyseras idag! Potentiellt finns det förutsättningar för utveckling kring statisk mätning/GNSS-stomnät Inom ifrastrukturprojekten (projektanpassad SWEPOS, E45, västlänken, Stockholm, Sundsvall…) är en del gjort, och metoder etablerade En del möjligheter (?) är ännu oprövade! … men är det så klokt att basera HMK på SWEPOS? Eller är det precis detta som behövs???

57 Tester av beräkningsstrategier
Diskussionspunkt 3 Tester av beräkningsstrategier Frågeställningar Vilka strategier är intressanta att undersöka? Vilka strategier är inte av intresse? Hur ser ni på beräkningar gjorda med L1 respektive L1/L3? Hur kommer SWEPOS in? HMK-Geodesi, Stockholm

58 Maria Uggla och Krister Hedman
HMK - en handbok i mät- och kartfrågor RUFRIS i praktiken Maria Uggla och Krister Hedman Stockholms stad HMK-Geodesi, , Stockholm

59 Diskussionspunkt 4 RUFRIS i praktiken Frågeställningar
Beräkning av fri station. Använda både GNSS-mätta och kända punkter i bestämningen. Använda GNSS-mätta punkter i bestämningen och kontrollera mot de kända punkterna. HMK-Geodesi, Stockholm

60 HMK Sammanfattning HMK-Geodesi, 2013-10-18, Stockholm
- en handbok i mät- och kartfrågor Sammanfattning HMK-Geodesi, , Stockholm

61 Sammanfattning Vad tycker ni om dagen? Kommentarer att lyfta fram…
Nästa workshop?