Tvärvillkor – Djurskydd Mirjam Håkansson Djurskyddsinspektör/Lantmästare 036-15 61 19 (mirjam.hakansson@sjv.se) Enheten för häst, fjäderfä och vilt EG-direktivens.

En presentation över ämnet: "Tvärvillkor – Djurskydd Mirjam Håkansson Djurskyddsinspektör/Lantmästare 036-15 61 19 (mirjam.hakansson@sjv.se) Enheten för häst, fjäderfä och vilt EG-direktivens."— Presentationens avskrift:

1 Tvärvillkor – Djurskydd Mirjam Håkansson Djurskyddsinspektör/Lantmästare Enheten för häst, fjäderfä och vilt EG-direktivens minimiregler TRE direktiv Animaliedirektivet (alla ”produktionsdjur”) Kalvdirektivet (kalvar - instängda för uppfödning) Grisdirektivet Sedan 1 januari 2008 …inte längre nationella djurskyddsregler. Nu endast de djurskyddsregler som är gemensamma för medlemsstaterna, d.s.v. EG-direktiven Det finns TRE djurskyddsdirektiv som utgör tvärvillkor. 1. Animaliedirektivet: Gäller alla djur som hålls eller föds upp för produktion av livsmedel, skinn, ull päls eller liknande. Djur som hålls för t.ex. deltagande i tävlingar eller idrottsevenemang omfattas inte. Det innebär att vissa hästar omfattas av direktivet medans andra inte gör det. 2. Klavdirektivet: Omfattar kalvar (nötkreatur – högst 6 mån) som hålls instängda för uppfödning eller gödning. 3. Grisdirektivet gäller för avels- och slaktgrisproduktion.

2 Tvärvillkor – Djurskydd Allmänt – Tillsyn och skötsel
Det viktigaste för djurens välbefinnande är SKÖTAREN. Begreppen tillsyn / skötsel hänger ihop… -Vad innebär begreppen konkret? Att man okulärt ser till sina djur Att förstå vad man ser (”djuröga”) Att man agerar utifrån vad man ser (”handlingsplikt”) För tillsyn krävs: Tillräckligt med personal i förhållande till djurshållningsform / djurantal etc. Att det är fysikaliskt möjligt att se djuren (tillräckligt ljust). Tillräcklig kompetens hos den som ”ser” djuren. (tillräckligt med ”djurögon”) Tillräckligt med resurser i både tid och pengar för att kunna åtgärda. Bristande tillsynen/ skötsel kan alltså bero på att man av någon anledning inte sett eller förstått ett problem eller agerat för att rätta till problemet? -Hur återspeglas bristande tillsyn i djurhållningen? - osynligt: hur ofta tillsyn sker - dålig hygien, dåligt hull, sjuka/skadade djur om inte får vård, förväxta klöva, trasig inredning, slitna golv, överbeläggning etc. Rådgivaren: Titta på djurhållningen. Var ärliga och tala om för lantbrukaren vad ni ser, och FRÅGA. Det ni ser ser kontrollanten. Ställ hjälpande frågor: Tex. Vad tror du det beror på att djuren har svårt att hålla sig rena. Inte stjälpande frågor: Te.x Varför håller du inte dina djur rena? Varför strör du inte mer? Etc. Tvärvillkor – Djurskydd Allmänt – Tillsyn och skötsel Vad är tillsyn? Vad beror problemet på? Hur återspeglas bristande tillsyn?

3 Tvärvillkor – Djurskydd Allmänt – Tillsyn och skötsel
Animaliedirektivet Inspektion minst en gång om dagen Inspektion så att varje lidande förhindras Belysning för inspektion (när som helst) Sjuka/skadade djur vård utan dröjsmål veterinär kontakt snarast möjligt (vid behov) Sjukbox med ströbädd (vid behov) Kraven på tillsyn finns uttryckta i animaliedirektivet och skiljer sig inte särskilt mycket mot de svenska bestämmelserna. Exempel ”daglig tillsyn”: Skillnad mellan tillsyn i stall - betesdjur Kommentar belysning: Belysning bör enligt svensk standard kunna ge en belysningsstyrka på ca 75 lux, vilket motsvarar ca 2-4 W (lysrör) per m2 golvarea. Behandlingsutrymmen 200 lux (7,5 – 10 W/m2) 14 § Djur som behöver särskild vård ska kunna tas omhand lösgående i ett närbeläget utrymme och ska där vid behov kunna hysas individuellt. Utrymmet ska ha ett klimat som djuren är vana vid. För utegångsdjur och för djur som under den kalla årstiden hålls i stallar med utomhusliknande klimat ska det även finnas behandlingsplatser som kan värmas upp eller på annat sätt vara anpassade så att djurens behov av termisk komfort tillgodoses. För mjölkkor ska sådant utrymme som avses i första stycket vara utformat och anpassat så att mjölkning kan ske i utrymmet. Första stycket gäller inte fjäderfästallar där sjuka eller skadade djur omedelbart avlivas.

4 Tvärvillkor – Djurskydd Allmänt - rörelsefrihet
Alla djur som vi har i fångenskap har naturligtvis begränsad rörelsefrihet. Aldrig begränsa så att djuren lider eller tar skada. (fysiskt eller psykiskt) De ska också i viss mån också få sina fysiologiska och etologiska behov tillgodosedda. - Tex. lägga- resa sig utan svårigheter, ligga samtidigt, bra liggkomfort, röra sig på ett bra sätt, kunna klia sig, kontakt med andra djur, - Ställer krav på halksäkra golv, lämpligt liggunderlag, rätt inställning på bindslen m.m. Djurbeläggningen i boxen etc. Hur ser man problemen? Tryck /skav skador på hud, klövar etc, djur som står när andra ligger, långa eller avbrutna läggnings-/resningsförsök, steriotypier (svårt). AD: ”Den rörelsefrihet som ett visst djur har, med hänsyn till djurarten och i enlighet med beprövad erfarenhet och vetenskaplig kunskap, får inte begränsas på ett sådant sätt att det medför onödigt lidande eller onödig skada. Om ett djur ständigt eller vanligtvis är fastbundet, fastkedjat eller fasthållet skall djuret ha ett utrymme som är anpassat till dess fysiologiska och etologiska behov, i enlighet med beprövad erfarenhet och vetenskaplig kunskap”. Kommentar: Bindslen - klia och slicka sig på bakdelen eller ligga i sina olika viloställningar. Ett för kort bindsle kan försvåra för djuren att utföra ett naturligt resnings- och läggningsbeteende samt ett naturligt foderintag. Bindslen ska vara rörliga i höjdled så att djurens rörelsefrihet inte begränsas av deras storlek. Infästningen bör inte ligga för nära golvet så att det finns risk för att djuren trasslar in sig i skänklarna. Tjudrade utomhus – kräver extra tillsyn. Får och getter får hållas tjudrade utomhus men detta är mycket tveksamt ur djurskyddssynpunkt då det innebär stora risker för att djuren trasslar in sig och fastnar och att de inte får tillräcklig rörelsefrihet eller skydd mot väder och vind. Hästar på bete får endast tillfälligtvis hållas bundna och ska då ha särskild tillsyn. Tvärvillkor – Djurskydd Allmänt - rörelsefrihet Vad är rörelsefrihet? Hur begränsad får rörelsefriheten vara? Har djuren problem?

5 Tvärvillkor – Djurskydd Allmänt - rörelsefrihet
Animaliedirektivet Får inte begränsas på ett sådant sätt att det medför onödigt lidande eller onödig skada. Bundna djur ska ha ett utrymme som är anpassat till dess fysiologiska och etologiska behov. AD: Den rörelsefrihet som ett visst djur har, med hänsyn till djurarten och i enlighet med beprövad erfarenhet och vetenskaplig kunskap, får inte begränsas på ett sådant sätt att det medför onödigt lidande eller onödig skada. Om ett djur ständigt eller vanligtvis är fastbundet, fastkedjat eller fasthållet skall djuret ha ett utrymme som är anpassat till dess fysiologiska och etologiska behov, i enlighet med beprövad erfarenhet och vetenskaplig kunskap.

6 Tvärvillkor – Djurskydd Allmänt: Utrymmen - inomhus
Djurutrymmena ska självklart fungera för djuren i alla avseenden men också för lantbrukaren. Tyvärr ser det inte alltid ut så. Lantbrukaren tar ofta för liten hänsyn till sig själv och att utrymmena FAKTISKT också är en arbetsplats som han / hon ska trivas i och inte minst tjäna pengar i. Det kan aldrig vara lönsamt att bygga en lösning som inte fungerar för både djuren och djurägaren. Inga eller få personalgångar i lösdrifter. ”klättra över inredning” återvändsgränder i långa avdelningar (kan ju resultera i försämrad tillsyn) -Manuell hantering bära vatten, foder, strö, m.m. handskrapa i vändlägen, tvärgångar etc (kan ge t.ex. skitiga djur) Dåliga lösningar = tidstjuvar Rådgivaren: Föreslå ombyggnad vid behov! Stalluft och stallklimat – åtekommer om det längre fram. Tvärvillkor – Djurskydd Allmänt: Utrymmen - inomhus Planlösning Utforming Inredning Stalluft och stallklimat Inredning Grundläggande är att all inredningen inte ska kunna skada djuren eller göra så att de fastnar. Den ska så klart kunna rengöras utan allt för stora åthävor. RÄTT inredning till rätt djur (skaderisk) och att denna är HEL. Inte ovanligt med provisoriska utrymmen som tenderar att bli permanenta efter en tid. (Varning för SJ-pall, balsnören och ”man tager vad man haver-inredning” Bra att ha ordentliga extra grindar som kan flyttas. Bra också att I TID skapa plats som kan användas vid behov (logen, maskinhallen etc.) Varning för: För klena dimensioner (virke, rör, skivor eller ospontat till som djuren kan sparka igenom) Virke med stora flisor (vanligt vid brått), rostiga rör Stalluft Ordentlig ventilation = Ger bra luft. Bra indikator för luftväxling är RF och CO2. Även ammoniak. Värme behövs i många fall för att klara luftkvaliteten fukten (fukt i spädkalvsutr. i kostallar). Dammhalter är svår att bedöma pg.a. små partiklar (störst problem med gris och fjäderfä). Djuren klarar ofta låga temperaturer (förutsatt foder, befjädring, hälsa) Skadliga nivåer – Tillämpa de svenska bestämmelserna Luftflöden (SS ) Ljus Lämpligt ljus (dagsljus eller artificiellt ljus) aldrig i ständigt mörker eller ständigt ljus = ljust under djurens aktiva tid /mörker när sova

7 Tvärvillkor – Djurskydd Allmänt: Utrymmen - utomhus
Animaliedirektivet: ”Djur som inte förvaras i byggnader skall såvitt det är nödvändigt och möjligt , ges skydd mot dåligt väder, rovdjur samt hälsorisker”. Behövs det ligghall för att klara detta? Inget omedelbart krav på ligghall men…. Vad inryms i nödvändigt? Avsaknad av t.ex. ren och torr liggplats. Blöta djur är temperaturkänsliga (särskilt får) Värmeisolerande förmågan försämras och djuren kan frysa och fara illa = hälsorisk! Vad inryms i möjligt? Ekonomi, platsen, etc Om nödvändigt men inte möjligt – hur klara kravet på tillsyn och skötsel som förhindrar varje djurlidande? Svårt att se sådan lösning! Kanske måste djurhållningen ändras drastiskt eller upphöra?! Rådgivning: Ligghall för att säkert slippa avdrag Rovdjursskydd. - Rovdjursstängsel kan behövas i områden där rovdjur är vanligt förekommande. Gömmor för fjäderfä (tillåtet att ta in djuren enl. de svenska bestämmelserna)

8 Tvärvillkor – Djurskydd Allmänt: Automatisk / mekanisk utrustning
Viktiga för djurskyddet Ventilationssystem Värmesystem Utfodringssystem Vattningssystem Utgödslingssystem Mjölkningssystem Här är några exempel som generellt sett måste anses viktiga ur djurskyddssynpunkt. Beroende på i vilket sammanhang (djurhållningssystem) dessa används kan de vara mer eller mindre väsentlig. Används de i ett sammanhang där djurens välbefinnande bygger på att de verkligen måste fungera, ska de inspekteras minst dagligen. Många driftsstörningar kan förebyggas Viktigt med mer genomgående service och förebyggande underhåll (viktigt också ur brandsäkerhetssynpunkt) (serviceman rekommenderas) Också viktigt att de inställningar och justeringar som apparaturen kräver ses över regelbundet (serviceman). Rådgivning: Vilka rutiner har lantbrukaren? – föreslå rutiner om det saknas. Det bör finnas bra och tydliga drifts- och skötselinstruktioner (helst samlade i EN pärm eller i pärmar samlade på ETT ställe). Att tänka på är att dessa ska finnas lätt tillgängliga (felet kanske uppstår när lantbrukaren inte är hemma) Telefonnummer till respektive serviceman eller support ska självklart finnas i aktuell pärm. Att ha ordning och reda skapar en hög säkerhet + stärker trovärdigheten vid en kontroll.

9 Tvärvillkor – Djurskydd Allmänt: Larmsystem
Bara vid mekanisk ventilation Avdelningar med kalvar Grisavdelningar (vissa undantag finns) Fjäderfäavd. med mer än 2000 fåglar Ventilationen utgör kanske den mest väsentliga funktionen i ett djurstall. Slutar den att fungera kan det gå riktigt illa och det kan gå riktigt fort. I Sverige har vi därför krav på att det dels ska finnas nödventilation men också att det finnas larm i vissa stallar som har mekanisk ventilation (Obs! Fläktar) Fjäderfästallar med > 2000 djur Grisstallar (undantag: < 30 suggplatser; < 150 platser växande) Stallavdelningar med kalvar. - De svenska larmbestämmelserna införlivar animaliedirektivets krav på larm när det gäller gris och fjäderfä ”När djurens hälsa och välbefinnande är beroende av ett artificiellt ventilationssystem skall ett lämpligt reservsystem ordnas för att garantera tillräcklig förnyelse av luften för att skydda djurens hälsa och välbefinnande vid ett eventuellt fel på systemet, och ett larmsystem skall finnas som varnar om systemet upphör att fungera. Larmsystemet skall testas regelbundet”. När det gäller larmkravet i stallar med kalvar så bygger det på kalvdirektivet. I kalvdirektivet lämnas inget utrymme att undanta vissa typer av stallar med kalvar från larmkravet, tillskillnad från animaliedirektivet. Därför gäller larmkravet t.ex. även i vanliga mjölkkostallar som det finns kalvar i. Bestämmelsen om larm i avdelningar med kalvar har gällt fullt ut sedan 1 jan 2004 och har så vitt vi förstått låg efterlevnad. Bestämmelsen upplevs av många som omotiverad och är därför svår att motivera.

10 Tvärvillkor - Djurskydd
Vilka krav ställs då på larm? Ange funktionstraven – övertemp, strömavbrott, fel på larmet (jämför med direktivet). Hur bli varnad? ”Betryggande sätt” - från 2009 (telelarm, lampa, siren annat) 2009 Förklara ”övertemperatur” (inte bara sommaren). Rådgivning: Huvudregel - Larm när det finns fläktventilation. (Lätt att se om det är byggt för undertrycksventilation) Undantag – fläkt som inte ”behövs”. Ställ frågan - skulle stallet klara en fullgod ventilation utan fläkten? (är det ett undertryckssystem?) Varningssystem (Hur uppmärksammas). Vilken risk finns i avdelningen (dödsfall har förekommit) Djurtäthet Personal Avstånd till bostad – utgård Tillsynsfrekvens (hur ofta är jag i stallet)? Längsta tid utan tillsyn? Klarar sig djuren eller måste jag lita på att ventilationen fungerar? Typ av nödventilation Hur lång tid tar det innan djuren far illa? (de flesta lantbrukare vet detta – alt. stäng av ventilationen under uppsikt. Mät temp, CO2, RF, ammoniak). Kostnader 1000 – :- Rekommendation – separat larmcentral Om investering – kan man motivera andra larmfunktioner (som inte är krav) som kan kopplas till larmcentralen (kyltank, brandlarm, inbrottslarm, etc)? Larmfunktioner - kalvar Övertemperatur Strömavbrott* Fel på larmanordningen* Uppmärksamma på ett betryggande sätt (fr.o.m. 1 oktober 2009) * Ej om kalvarna hålls i samma stallavdelning som kor

11 Tvärvillkor - Djurskydd
Larmfunktioner - gris Strömavbrott Övertemperatur Fel på larmanordningen Fel på frånluftsfläktar för min.vent och gödselgasventilation. (fr.o.m. 1 oktober 2009) Uppmärksamma på ett betryggande sätt (fr.o.m. 1 oktober 2009)

12 Tvärvillkor – Djurskydd Larmsystem
Larmfunktioner - fjäderfä Strömavbrott Övertemperatur Fel på larmanordningen Uppmärksamma på ett betryggande sätt (fr.o.m. 1 oktober 2009)

13 Tvärvillkor – Djurskydd Allmänt: Foder, vatten och andra ämnen
Vad jag förstått sysslar många av er med produktionsrådgivning så ämnet foder och vatten tänker jag inte gå in närmare på. Djurskyddsbestämmelserna ställer inte några särskilt detaljerade krav vad gäller foder och vatten Några grundläggande bestämmelser finns dock som jag tänker nämna och som ni kanske ser är det inte mycket som skiljer de svenska reglerna från direktiven. Djuren ska ha: Hälsosamt foder och vattnen gödsel får inte förekomma i foder eller vatten rena foderplatser och vattenkoppar/vattenkar etc. Foder som inte innehåller mögel - vattenkoppar med ”bollar” kan vara svåra att rengöra - vatten i kar ska inte ”fyllas på” det ska bytas - Undvik ”naturligt” vatten. Kvaliteten kan variera med årstiden – Därför alltid beredskap för ”dricksvatten”.     Djuren ska också ha foder och vatten tillräckligt ofta och i tillräcklig mängd - Alltid bäst att djuren kan äta samtidigt – ordentligt med ätutrymme Fodret ska vara anpassat för djurens ålder och produktion. Råmjölk till kalvar och grovfoder till idisslare (grisar) är egentligen en självklarhet. (ATL: Undersökning, 50 % av grisar har magsår). Kommentar Använd lukt, syn och känsel vid bedömning av foder och vatten. Vissa företeelser kan vara svåra att kontrollera vid ett enstaka besök på gården, t.ex. antalet utfodringstillfällen per dag och råmjölkstilldelningen. Utgå då från vad som går att se vid kontrolltillfället, om allt tyder på att djuren är vid gott hull och får vad de behöver i form av näring, fibrer och vätska av god kvalitet bör ”Ja” markeras i kontrollprotokollet. När det gäller antalet ät- och drickplatser enligt ovan, framgår detta inte av direktivet. Jordbruksverket anser att de svenska bestämmelserna ska tillämpas vid bedömningen om direktivets krav enligt punkt 17 nedan, är uppfyllda. God hygien och kvalitet Rätt foder Ätplatsen Drickplatsen

14 Tvärvillkor – Djurskydd Kalvar – rörelsefrihet och utrymme
Ensambox Gemensambox Uppbindning inte tillåtet Kalvar ska förstås hållas i lösdrift och får inte bindas. (undantag vid grupphållning i samband med utfodring max 1 tim, ej i Sverige) Kalvexperterna säger att det i regel är bra att hålla kalvarna i ensambox åtminstone den första levnadsveckan. Dels har kalven inget större behov av social kontakt med andra kalvar den första tiden. (I naturen ligger de ofta gömda den första tiden). Dels är det viktigt att den får råmjölk (kan vara svårt att varasäker på med dagens mjölkkor som ibland har lågt ställda ljuver) Också bra ur smitt- och stressynpunkt. Det är dock tillåtet att hålla dem upp till 8 veckor i ensambox (ganska omotiverat så vida man inte har få kalvar = stor åldersspridning) I besättningar med < 6 kalvar – inget krav på grupphållning (kan vara svårt med tanke på åldersspridning) Boxmått (kalvdirektivet) Bredd = mankhöjd Längd = kroppslängd x 1,1 Boxmått (L100) Bredd = 1,00 m (max 60 kg) 1,10 m (max 90 kg) Längd = 1,20 m (max 60 kg) 1,40 m (max 90 kg)

15 Tvärvillkor – Djurskydd Kalvar – ensamboxen
Skiljeväggen – genombruten Ögonkontakt Direkt beröring (minst nos mot nos) Tät upp till minst 0,8 m från boxgolvet (svensk bestämmelse) Bestämmelserna om genombrutna skiljeväggar i ensamboxar syftar till att i någon mån tillgodose kalvarnas behov av social kontakt med varandra. Man kan tycka att detta borde kunna åstadkommas på annat sätt än att ha genombrutna skiljeväggar. Kontakt via boxfronten – räcker inte enligt direktivet eftersom skiljeväggen är särskilt angiven i lagtexten. Observera att de svenska bestämmelserna (innan direktivet kom) föreskrev att väggarna skulle vara täta. Smittsynpunkt Hygiensynpunkt Därför nationellt krav på tätt upp till 0,8 m. Hur göra? Säkerheten framför allt! (inga öppningar m.m. Som kalvar kan fastna i) Se upp för dosfräshål (avråder > mm hål) ”tomt” över 0,8 m = ok! Nedsågning till 0,8 m på del av boxväggen = ok! Bör i så fall läggas mot fronten Rör = ok, men se upp så att djuren inte kan fastna med huvud eller ben springan mellan rör och vägg Spaltöppningar / frästa spår = ok. (sitter de tätt ser djuren varandra bra).

16 Tvärvillkor – Djurskydd Kalvar – vatten och foder
Råmjölk snarast (inom 6 tim) Foder minst 2 ggr per dag Utfodras samtidigt Grovfoder från 2 veckor ålder (fri tillgång) Dricksvatten från 2 veckor ålder Dricksvatten, fri tillgång vid varmt väder Dessa bestämmelser skiljer sig inte nämnvärt jämfört med de svenska bestämmelserna. Friska småkalvarna som ännu inte börjat äta foder klarar sig utan vatten. Vatten – ett måste när kalvarna får grovfoder. Vid ca 14 veckor Grovfoder är viktigt för utveckling av vommen. Vatten behövs för att de ska äta ordentligt + upprätthålla vätskebalansen. Rådgivare: - Slå ett slag för vatten. Montera gärna vattennippel med avstängningskran i boxen. Ge kalvarna vatten efter ca en halvtimma från mjölkgivan. - Späd inte ut mjölken, eller ge vatten inom en halvtimma = mjölken ystar sig inte i löpmagen = kalven får diaré (typ). - Grovfoder även nödvändigt för att ge kalvarna tillräckligt mycket järn. Normal ”svensk” kalvutfodring ger detta.

17 Tvärvillkor – Djurskydd Grisar
Grupphållning Rörelsefrihet Strö Stympning Avvänjning Grupphållning (Bilden visar en holländsk sinsuggsavdelning) Grisar ska hållas i grupp (GD: ej krav om < 10 suggor på anläggningen) Man ska hålla dem så att de inte slåss (aggressioner p.g.a. Systemfel är inte OK) Håll samman grupper (nya djur = rangstrider, djur som tas bort = rangstrider) fördel också ur smittsynpunkt. Utfodra på ett säkert sätt Stängbara ätbås till suggor Tät främre del på ätbåsavskiljaren ger tryggare ätplats Ordentligt med ätplats (gäller f.f.a. Växande grisar) Utfodra inte slaktsvin för ofta (bättre ordentlig giva ett fåtal gånger än lite mat oftare) (ATL – magsår?) Får hålla individuellt OM dom slåss (lättare aggressioner är normalt) I box som de kan vända sig om i utan svårigheter. Rörelsefrihet Inte tillåtet att fixera i Sverige annat än i vissa särskilda fall (ska alltid vara nödvändigt) Grisdirektivet medger dock indirekt att fixering får ske en vecka innan beräknad grisning och fram till 4 veckor efter betäckning. Detta genom att grisarna så inte måste hållas i grupp. Vanligt i europa att suggan fixeras i grisningsboxen (= mindre boxarea än i Sverige) Lösgående grisar visar på bättre jämnare smågrisar, antalet avvanda ungefär samma. Fördel lösdrift alltså men boxen kostar mer. Grisar får aldrig bindas.

18 Tvärvillkor - Djurskydd
Strömedel Grisar ska ha ständig tillgång på material att sysselsätta sig med. (halm, hö, trä, sågspån, svampkompost, torv). Grisar kan lätt ledsna (variera strötyp, blanda olika mtrl, strö mindre och oftare) Suggor ska ha bobyggnadsmaterial (gäller även EU, förutsatt utgödslingssystemet). Detta material kan inte hanteras i med s.k. Vakuumutgödslingssystem. Man ska inte bygga vakuumutgödslingssystem i Sverige om man inte kan hantera strö, och i synnerhet inte i grisningsavdelningar. I så fall får man hantera bobyggnadsströet manuellt (typ skottkärra) Grisexperterna på Svenska Dhv menar att bobyggnadsmaterialet även skyddar smågrisarna deras första levnadsvecka. (beskriv)!! Har man ett sådant system i t.ex. en slktgrisavdelning och där har svårt att använda strö måste man kanske installera vattenutkastare i gödselrännorna. Det är också viktigt att golven är anpassade för att klara strömängderna (gäller alla typer av avdelningar). (kanske byta strömedel, mindre mängder oftare) Tänk på att reglerna anger att grisarna ska ha ständig tillgång. Det klarar man knappast genom att strö en gång per dag?! Svanskupering Ett stort problem i europa är svansbitning. Finns även i Sverige men är inte vanligt. All forskning visar på att avsaknad av sysslesättning (strö) förorsakar detta. Därför är det som sagt viktigt att kunna strö och att verkligen göra det och på rätt sätt. En vanlig lösning på problemet är att kupera grisarnas svansar. (= känsliga för beröring = färre bitningar) Detta är inte tillåtet i Sverige och inte enl. direktivet heller. Får enligt detta bara användas om inget annat hjälper. Borde alltså inte förekomma – men det gör det tyvärr. Avvänjning av smågrisar I Sverige krävs att grisarna är minst fyra veckor gamla. För tidigt anser många grisexperter Problem att flytta dem så tidigt. Minst 5 veckor rekommendera Enligt direktivet gäller också 4 veckor men det tillåts med 3 veckors avvänjningsålder i vissa fall. Om ni stöter på detta så bör ni råda lantbrukaren att ta kontakt med djurhälsovården för rådgivning. Detta är inte ok! Tvärvillkor - Djurskydd Grupphållning Rörelsefrihet Strö Stympning Avvänjning