ANKNYTNINGSTEORI Ett sätt att förstå hur barn lär sig relatera till andra människor Familjehemsdag i Västernorrland 21 november 2009 Ingegerd Gavelin.

En presentation över ämnet: "ANKNYTNINGSTEORI Ett sätt att förstå hur barn lär sig relatera till andra människor Familjehemsdag i Västernorrland 21 november 2009 Ingegerd Gavelin."— Presentationens avskrift:

1 ANKNYTNINGSTEORI Ett sätt att förstå hur barn lär sig relatera till andra människor Familjehemsdag i Västernorrland 21 november 2009 Ingegerd Gavelin

2 BOKTIPS Kay Karlsson: Anknytning - om att tolka samspelet mellan föräldrar och små barn

3 RISKFAKTORER OCH SKYDDSFAKTORER
En trygg anknytning är en stark skyddsfaktor En otrygg eller desorganiserad anknytning är en allvarlig riskfaktor En familj med många riskfaktorer, t ex missbruk, ”skapar” ofta otrygg anknytning

4 VI ÄR FLOCKDJUR VI BEHÖVER TRYGGHET OCH TRÖST NÄR VI ÄR I FARA
Vi behöver en trygg bas att utgå från Vi behöver en trygg hamn att återvända till Så vi vågar utforska världen Så vi kan skydda oss från fara

5 Det är när man är liten man lär sig att vara förälder
DW Winnicott

6 VAD LÄR JAG MIG I SAMSPEL
Vem jag är Att hantera och reglera mina känslor Att hantera min kropp Att läsa av och förstå andra

7 GOTT SAMSPEL ICKE-FUNGERANDE SAMSPEL Barnet drar in föräldern i lek och glädje Förälderns goda minnen väcks Barnet är huvudperson Föräldrar gör sig till huvudpersoner för barnet Betraktaren blir avspänd och smittas av glädjen Banden mellan barn och föräldrar är svaga Förälderns svåra minnen väcks. Föräldrarna märker inte när barnet har det svårt Basala regleringen fungerar inte – sömn, mat, lek Barnet inte huvudperson Föräldrarna inte barnets huvudperson Betraktaren blir orolig

8 BARNETS ANKNYTNING FÖRÄLDERN BINDER SIG ANKNYTNINGSMÖNSTER I BARNET
INRE ARBETSMODELLER PÅVERKAR ANDRA RELATIONER T O M TILL EGNA BARN! VARJE NY RELATION PRÖVAS MOT DENNA ERFARENHET

9 TRYGG ORGANISERAD ANKNYTNING
Söker närhet vid otrygghet Möter förutsägbarhet och lyhördhet Inre förvissning om att hamnen finns Lust och frihet att utforska Vid avbrott eller konflikt  föräldern reparerar

10 OTRYGG ORGANISERAD ANKNYTNING - KAN INTE LITA PÅ FÖRÄLDERN
UNDVIKANDE AMBIVALENT Märker att förälder värjer sig mot barnets behov Uttrycker inte sina behov Minimerar sina anknytningsstrategier - som andrahandsval Föräldern mer oförutsägbar, nyckfull Svårt att lära av Samspel på vuxnas villkor Maximerar sina strategier Gnällig, krävande, utbrott - också andrahandsval!

11 DESORGANISERAD ANKNYTNING Föräldern kan inte hjälpa barnet reglera sin stress
Inte ett mönster, strategier fungerar inte Bygger på rädsla, vilsenhet, förvirring Den som kan erbjuda tröst är den som väcker rädsla Självförstärkande: Ju mer behov av trygghet ju mer rädsla  RÄDSLA UTAN SLUT

12 FORTS. DESORGANISERAD ANKNYTNING
Föräldern har gett upp - eller Föräldern är hjälplös så att barnets negativa känslor inte får finnas – eller Föräldern misstolkar barnet pga eget trauma  Anpassning till vuxna, ”falskt själv” – eller Ger upp idén att få skydd, på sin vakt, litar inte på någon

13 VAD LÄR MAN SIG NÄR PAPPA SLÅR MAMMA?
Att aggression, våld och anknytning hör nära samman Att aggression och våld har ett värde i nära relationer I utsatta familjer: Ofta våld i generationer, ofta barnmisshandel, ofta slår även mamma. Ofta annat våld, död och olyckor i nätverket.

14 KONSEKVENSER FÖR BARNET
Svårt reglera sina känslor, särskilt negativa Även inåtvända reaktioner Oförenliga arbetsmodeller Kamratsvårigheter Relationssvårigheter Hälsoproblem Inlärningssvårigheter

15 Forts KONSEKVENSER FÖR BARNET
Äldre barn: Kontrollerande – omvårdande: Alltför lyhörd för föräldern (t ex medberoende) Kontrollerande – bestraffande: Tar över föräldrarollen Ung vuxen: Svårt i relationer, i arbetslivet och som förälder.

16 HJÄRNAN PÅVERKAS Hög beredskap för kamp / flykt
Vaksamhet, misstänksamhet Lättväckt aggression Tål stor belastning På kort sikt användbart På lång sikt förödande – isolering, missbruk, kriminalitet, fientlighet, våld

17 INRE ARBETSMODELLER STÄLLER TILL PROBLEM – SÄRSKILT I SVÅRA SITUATIONER NÄR ANKNYTNINGSMÖNSTRET BLIR TRIGGAT ANKNYTNINGSMÖNSTRET BLIR EN DEL AV BARNETS ”PERSONLIGHET”

18 VAD KAN MAN GÖRA I FAMILJEHEMMET?
ICDP – Vägledande samspel – Omtolka barnets beteende till behov Visa omsorg Visa världen Planera tillvaron

19 BARNETS KOMMUNIKATION
Avvisande – behöver bas, trygghet, triangulering Utprövande – behöver bekräftelse i att prova relationen Parentifierande – behöver hjälp att benämna vad som händer och känslor

20 Forts Barnets kommunikation
Desorganiserad – behov av omvårdnad, struktur, bekräftelse och benämning. Begreppsfattig – behov av förklaringar och mening, benämnande Funktionsförlust – behov av bekräftelse och paus.

21 SAMTAL I GRUPPER OBS! Sekretess! Inga namn, allt stannar i gruppen
Tänk på barn och vuxna du känner – vilka anknytningsmönster ser du? Vilka inre arbetsmodeller har de, och vilken betydelse har det i deras liv? Tror du sådana modeller kan ändras?

22 SAMMANFATTNING ANKNYTNING
En skyddande utvecklingskraft på biologisk grund Ett beteende som gör att jag kommer nära någon som kan hjälpa mig Anknytningspersonen behöver inte vara en verklig trygghet, man kan knyta an till någon som gör illa Trygghet att anknytningspersonen är nära Anknytningsbeteende hela livet igenom, särskilt i barndomen och i nöd Anknytningen är beroende av både barnets och anknytningspersonens förmåga

23 MINST 50% AV ALLA UTSATTA BARN KLARAR SIG I LIVET

24 BARNS OCH UNGDOMARS MOTSTÅNDSKRAFT
Självkänsla och självförtroende, positiv syn på sig själv Social kompetens Tillgång till inre eller yttre resurser, kompetens inom något område, t ex humor, skola, praktisk begåvning Åtminstone en viktig vuxen som står nära Goda relationer med omtänksamma vuxna Goda relationer till vänner

25 Låg grad av försvarsinställning och aggressivitet
Hög grad av samarbetsförmåga och känslomässig stabilitet Motivation att fungera i samhället Förmåga att fokusera Optimistisk inställning VIKTIGAST: Minst en kontinuerlig och känslomässig anknytning Erfarenhet av att behärska färdigheter

26 HUR GYNNAR MAN MOTSTÅNDSKRAFT?
Bekräfta barnet. Hjälpa barnet att se det som händer på andra sätt Hjälpa barnet sätta ord på egna styrkor Stärka barnets självbild Uppmuntra kontakter med viktiga vuxna Uppmuntra skolarbetet Uppmuntra förmåga till vänskap

27 Hjälpa barnet träna sig i problemlösning.
Hjälpa barnet uttrycka sina behov Prata med barnet om vad det behöver Prata med barnet om framtiden Stöd barnets sociala kompetens. Var en bra förebild – uppmuntra mycket!

28 JOHN BOWLBY OM PSYKOTERAPI:
Erbjuda en trygg bas med stöd, uppmuntran och medkänsla Följa med i utforskande och reflekterande Vara uppmärksam på hur patienten uppfattar terapeuten Hjälpa patienten att reflektera över sina känslor FAMILJEHEM ÄR VARDAGSTERAPI

29 BOKTIPS Kay Karlsson: Anknytning : om att tolka samspelet mellan föräldrar och små barn Anders Broberg m fl: Anknytningsteori Anknytning i praktiken

30 TACK FÖR OSS!