Obehörigt spårbeträdande och kameraövervakning inom järnvägssektorn

En presentation över ämnet: "Obehörigt spårbeträdande och kameraövervakning inom järnvägssektorn"— Presentationens avskrift:

1 Obehörigt spårbeträdande och kameraövervakning inom järnvägssektorn
Jenny Gustafsson Brandt Mattias Blomberg

2 Obehörigt spårbeträdande Spårbeträdelseområde
”att utan behörighet vistas på eller inom spårområdet” Spårbeträdelseplats ”plats där människor obehörigt beträder spåren” Spårbeträdelseområde ”område där människor obehörigt beträder spåren” Järnvägen får endast korsas vid plankorsning eller på särskilt anvisad plats Beträdande av järnvägen på annan plats är obehörigt, om det inte är behörig personal

3 Trafiksäkerhetsfråga?
Trafikeringsfråga Arbetsmiljöfråga Planeringsfråga Trafiksäkerhetsfråga? Trafikeringsfråga: förseningar, ger kraftiga störningar av trafiken, minskar vår punktlighet, påverkar godstrafik och persontrafik Arbetsmiljö: ombordpersonal Planeringsfråga: fysiska planeringen av stationer mm Trafiksäkerhetsfråga: nej. Påverkar egentligen inte säkerheten för trafiken. Parallell till att promenera längs en motorväg – trafiksäkerhetsfråga, då bilisterna börjar veja. Tåget går på räls. Säkerhetsfråga: för tredje man – i förlängningen även en säkerhetsfråga för resenärer OM en urspårning skulle ske. Om det inte är en direkt trafiksäkerhetsfråga, är det då ett problem? Ja, det obehöriga spårbeträdandet dödar ungefär 100 personer varje år. Förra året hade vi en topp på knappt 130 – detta om vi räknar det statliga järnvägsnätet, tunnelbanan, Roslagsbanan och Saltsjöbanan. Detta är inte okej. Vad gör vi åt det? I målpropositionen står det att vi ska minska antalet dödade och skadade.. Det står inte hur de har dödats eller skadats, dvs genom olycka.. Alltså är det vårt ansvar att tillsammans med övriga aktörer arbeta för att nå målet. är även intressant att vi rapporterar olika, på vägsidan redovisas alla döda i hela vägnätet, på järnvägssidan redovisar vi döda på det statliga järnvägsnätet… tidigare redovisade vi i SR, men ej längre

4 Att förebygga obehörigt spårbeträdande genom samhällsplanering
Vid nybyggnation: tas människornas rörelsemönster i tillräcklig beaktning? Hur beaktas samhällsfunktioner i stationens närhet? Trygghetsaspekterna? Vi kan aldrig få våra resenärer att gå 200 meter åt ”fel” håll, för att korsa järnvägen på ett rätt sätt, om de egentligen ska 200 meter åt andra hållet… Vi har svårt att få människor att gå en omväg. Både på väg och järnvägssidan är det viktigt att beakta rörelsemönster. Vi får helt enkelt utgå ifrån det faktum att Människan är lat av naturen. Öppna trygga passager, inbjudande för både kvinnor och män!

5

6 Tillhåll för ungdomar, som av ”misstag” är på spåret
Gömsle för suicida.

7 Det måste vara lätt att göra rätt! Och svårt att göra fel…
Hur kan vi göra det? Tydlig skyltning, var finns passagen? Tunnelbanan är duktig på att skylta Rent snyggt. Var finns toaletterna? – har man varit på puben en fredagkväll är det viktigt att veta var toaletterna finns…

8 Vilken åtgärd ska vi välja?
Geografi Var Historik Preventiva åtgärder skapas i förhållande tillavsikten med att uppehålla sig på/invid spåret Vilken typ av problem har vi? : storstad, landsbygd Var: plattform, banan Historik – tidigare kända problem ”hot spots” Åtgärden måste väljas mot bakgrund av det specifika förhållande som råder på just denna plats TÅGFREKVENS SKILLNAD MELLAN STORSTAD OCH LANDSBYGD. Biljettvisering för att komma upp på plattform i storstadsregioner. Skalskyddet här är avsett för att stoppa friåkare, men det får även positiva effekter för obehöriga spårbeträdare, men samtidigt gör detta att vi inte kan öppna och göra passager där människor vill gå… Landsbygd har ofta en lång plattform och upp/nedgång i ena änden och i andra änden är det stopp. Här går det att göra en plattformsövergång med bommar etc.

9 Spänningssökaren Utmanar risken för att få en ”kick” eller imponera på kamrater Vandalen Har ett uppsåt med att befinna sig på/kring spåren Chansaren Gör bedömningen att ”just nu är det riskfritt” Omedvetna Gör som ”alla andra” Suicidbenägna Söker sig medvetet till spårområdet för att ta sitt liv Vilka är de obehöriga spårbeträdarna? Detta är en listning över olika grupper som vi kan se! MEN jag vill nog ändå påstå att den vanligaste är den som bara vill ta sig till andra sidan Spänningsökaren Är medveten om riskerna med och det olagliga i att beträda spårområden. Utmanar risken för att få en ”kick” eller imponera på kamrater. Till denna grupp hör bland annat: ”chicken-race”, ”vagnklättrare” ”tjuvåkare” Vandalen Är medveten om riskerna med och det olagligai att beträda spårområden. Har ett uppsåt med att befinna sig på/kring spåren Till denna grupp hör bland annat: ”klottrare”, ”stängselforcerare” ”vandaler”av tåg, byggnader och spåranläggningar. Chansaren Är medveten om riskerna med att beträda spårområden. Gör bedömningen att ”just nu är det riskfritt” Till denna grupp hör bland annat: ”plankare” ”genare” de som inte känner sig trygga att gå på anvisad övergång. Omedvetna Är omedveten om riskerna med och det olagliga i att beträda spårområden. Gör som ”alla andra” Till denna grupp hör bland annat: de som ”följer strömmen” de som är ouppmärksamma på skyltar och markeringar barn Suicidbenägna Söker sig medvetet till spårområdet för att ta sitt liv. Ovanstående grupper kräver olika typer av åtgärder. För dem som vill ta sig till andra sidan måste vi göra över/undergångar på rätt ställen – det ska vara lätt att göra rätt. För övriga grupper är det lite svårare, då de har för avsikt att uppehålla sig på/invid spåret. För dem som har uppsåt att vandalisera och hänga på bangården kan kameror, detekterande lampor, svår forcerade alternativ till dagens elefantöron. etc vara lämpligt För spännigsökarna gäller samma sak Vad gäller de suicida är det svårare. Vi tror att ”talande” kameror, kopplade till en trygghetscentral kan vara en bra lösning. Detta fungerar endast på de ”hot spots” vi känner till då vi inte kan ha kameror utplacerade på måfå

10 AB Storstockholms Lokaltrafik Upplands Väsbys kommun Stockholmståg
Trafikverket A-Train AB AB Storstockholms Lokaltrafik Upplands Väsbys kommun Stockholmståg Upplands Lokaltrafik SJ AB Trafik Hur skapar vi hållbara åtgärder? Alla inblandade aktörer måste vara med. Därför startade Banverket ”Pilotprojekt Upplands Väsby” Näringsidkare, industrier, arbetsgivare, affärer etc. har ej varit med i projektet och det är en brist! Upplands Väsby – lärdomar Projektet har resulterat i delprojekt med olika förslag till åtgärder Problemområden är identifierade och förslag till åtgärder håller på att arbetas fram och om möjligt verifieras Enkätundersökning till samtliga 8:e klassare i hela kommunen Undersökningen visade: att de ungdomar som bor i järnvägens direkta närhet har en riskmedvetenhet – de uppehåller sig inte på/invid spåret att de ungdomar som bor en bit ifrån järnvägen inte har samma riskmedvetenhet, utan svarar i enkäten att de på fritiden emellanåt uppehåller sig på/invid järnvägen Varför 8:e klassare? De är en påverkbar grupp. Varken barn eller vuxna, grupptrycket fortfarande stort. De rör sig själva ute om kvällar. De är även valda för att vi ska kunna följa upp samma grupp en gång till när de går i 9:an. Vad kan vi dra för lärdom av detta? Vi måste bli bättre på skolinformationen på skolor som inte ligger i direkt närhet till järnvägen samt informera HÖGRE UPP I ÅLDRARNA! Tre stegs raket. Enkäten Skolinformation till mindre grupper Föräldramöte Följdes upp med en riktad skolinformation Effekterna är en kraftig minskning av det obehöriga spårbeträdandet. Detta kan bland annat verifieras av förarupplevelser.

11 Ett exempel på en lösning

12 Kalhäll Tidningar ligger så man inte ska förstöra sina kläder när man kliver in på spåret…

13 Rydaholm En kille som lite snyggt viker undan ”elefantörat” för att ta sig ner till spåret…

14

15 IRIS Tidigare flera olika tekniker och system för videoövervakning, nu finns en standard framtagen = Kameratjänsten IRIS. Tidigare var varje kamerainstallation geografiskt separerad från övriga installationerna. För att få ett bättre utnyttjande kopplas alla kameror i samma nät men tillgången till kamerorna definieras på rollnivå. Efterfrågan på att övervaka järnvägsanläggningen med kameror har ökat markant

16 IRIS Sammankopplingen gör att flera roller/personer kan dra nytta av den information som en kamera kan leverera. Trafikinformatörer kan få en uppfattning om hur det ser ut på en station som ligger långt bort. Förbättra leveransen av trafikinformation till resenärer, varna för passerande tåg eller om personer står för nära plattformskanten. Vid en krissituation så kan trafikverket få bättre överblick över en given situation.

17 IRIS

18 IRIS Trafikverket har en nationell plattform för kameraövervakning. ICT levererar som en tjänst. Iris är ett helhetskoncept, där tjänsten inkluderar allt från kamera, kommunikation, videomanagementsystem, service till underhåll. Kamerorna kan vara både fasta och rörliga. Tjänsten kompletteras också med avancerad teknik som kan känna av vilken typ av föremål som rör sig och larmar inte i onödan på exempelvis djur. Iris är ett helhetskoncept, där tjänsten inkluderar allt från kamera, kommunikation, videomanagementsystem, service till underhåll. Kamerorna kan vara både fasta och rörliga. Som kund kan du känna dig trygg över att du har en driftsäker övervakningstjänst som passar dina behov. Med vår dygnet-runtövervakning säkerställer Trafikverket att tjänsten fungerar problemfritt för dig. Iris är ett kostnadseffektivt sätt att skydda anställda samt övervaka egendom, som ersätter eller kompletterar bemannad bevakning –dygnet runt, året runt.

19 IRIS Iris är en övervakningstjänst från Trafikverket som kan fylla en mängd behov och anpassas helt utifrån vad du som kund behöver. Iris är en övervakningstjänst från Trafikverket som kan fylla en mängd behov och anpassas helt utifrån vad du som kund behöver. Det kan handla om ett område som ofta utsätts för skadegörelse och stölder, skydd för personal eller övervakning av trafik på vägar och i tunnlar. Er lösning kan anpassas så att bilder skickas till en övervakningscentral eller att det automatiskt skickas larm till en larmcentral. Rörelsedetekteringen kan också starta en inspelning av kamerans bilder. Inspelningen förenklar arbetet vid utredningar och uppföljningar av t.ex. olyckor, stölder fordonsflöden eller annat.

20 Suicid försök har stoppats Klottrare gripna
IRIS Suicid försök har stoppats Klottrare gripna Spårledningsfel har varit möjliga att verifiera Exempel från verkligheten: Suicid: Trafikinformatör såg vad som höll på att ske och informerade trafikledare och väktare kallades till platsen Klottare: Trafikinformatör ser vad som sker och kallar på polis som griper personen på plats. Spårledningsfel: Trafikledare får indikation på spårledningsfel och via kameror kan verifiera att en tågoperatör har kopplat loss en vagn och lämnat på platsen utan att informera. Tack vare denna information så behövdes inte en tekniker åka till platsen för att konstatera att det inte var fel på spårledningen utan att det faktiskt står en vagn på platsen.

21 Pilotprojekt Falkenberg
Det tekniska systemet för spårbeträdelseskyddet baseras på CCTV (kamera) teknik från SAAB Bofors Dynamics som har använts länge inom det militära och nu gjort tillgänglig för den civila marknaden. Kameratekniken heter Stereo Video Analytics och består av två CCTV-kameror som kopplas samman till en enhet. Till skillnad från konventionell kamera teknik kan denna enhet bedöma volymen i kamerans synfält. Detta gör att systemet kan bedöma det exakta avståndet till varje objekt i kamerans synfält samt dess storlek. Stereo Video Analytics tekniken är okänsligt för element såsom skuggor, regn, snö och dimma som i andra system skapar falsklarm. Varje falsklarm beräknas kosta 10 kr. det är i snitt 10 falsklarm per dag och kamera. Det blir snabbt stora pengar…

22 Pilotprojekt Falkenberg
Stereo Video Analytics systemet fungerar i Trafikverkets videoplattform utan anpassningar och kan driftsättas omgående. Utrustningen som monteras på spårområdet är färdigpaketerat för montering. Driftsättning av ett system tar ca 3 timmar på spårområdet och detta kan effektiviseras ytterligare. Intelligens i systemet sitter centralt i Trafikverkets centrala IT-miljö.

23

24 BVM 1309 Beställning av övervakning - IRIS
Vad ska övervakas och var. En beskrivning av bakgrunden till varför objektet bör övervakas. Omfattning, ska övervakningen ske dygnet runt eller under delar av dygnet? Har objektet behov av dokumentering (inspelning) av övervakningen? Allmänt En kortare beskrivning av vad som ska övervakas och var. . Syfte En beskrivning av bakgrunden till varför objektet bör övervakas. Har objektet historik av sabotage eller annan kriminell handling? Har objektet skärskilt skyddsvärde? Har objektet övervakning i dagsläget som behöver utökas eller kompletteras? En förutsättningslös beskrivning av objektet möjlig gör bästa möjliga grund för att fatta beslut om lämpliga åtgärder. Omfattning Ska övervakningen ske dygnet runt eller under delar av dygnet? Har objektet behov av dokumentering (inspelning) av övervakningen? Särskilda förutsättningar Ligger objektet eller delar av objektet i Banverkets spårmiljö eller innanför säkerhetszonen vid spår, så bör detta tas i beaktning, då det kan begränsa arbetstider och påverka teknikval. Närmaste teknikhus eller teknikutrymme med tillgång till Gemini kan även påverka teknikval för övervakning. Finns andra intressenter som vill ha del av informationen av övervakningen. . Kartor och ritningar över objektet Kartor En eller flera översiktskartor över ett större område än det område som innefattar objektet. Kartorna bör ge en bra överblick över närliggande område och bör innehålla en kompassros för att undvika missförstånd vid diskussioner angående området runt objektet. Ritningar En eller flera relevanta detaljritningar över väsentliga delar av objektet bör skickas med.