Produktkalkylering Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering

En presentation över ämnet: "Produktkalkylering Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering"— Presentationens avskrift:

1 Produktkalkylering Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering
Kap 19 Bidragskalkylering

2 Kalkylering Förädlingsprocessen Kapitalkostnader Kalkyler
Kalkylmetoder

3 Förädlingsprocessen → Förädling → ← ← Kostnader Intäkter
Resurser Produkter → Förädling → ← ← Kostnader Intäkter Tillverkningsföretag anskaffning råvaror ⇨förädling ⇨ försäljning Handelsföretag anskaffning produkter ⇨ försäljning Tjänsteföretag tjänsteproduktion ⇨ försäljning Projektföretag projektgenomförande ⇨ försäljning

4 Förädlingsprocessen Kalkylering handlar om kostnads- och intäktsberäkning längs hela förädlingskedjan Förädlingsvärde = Intäkter – Kostnader för köpta produkter Mkr % av TI Intäkter Kostnader för köpta produkter Förädlingsvärdet Löner (inkl sociala avgifter) Avskrivningar Rörelseresultat Räntekostnader Resultat före skatt Skatt Resultat efter skatt

5 Kapitalkostnader Avskrivningar = anläggningstillgångarnas värdeminskning Räntekostnader = företagets kapitalbindning, lånat kapital Kapitalkostnader = Avskrivningar + Räntekostnader (anläggningstillgångar åldras, pengar lånas för anskaffning) Kalkylmässig avskrivning bör baseras på återanskaffnings- värdet. Utgår man istället från anskaffningsvärdet beaktas inflationseffekterna genom en justering av kalkylräntan

6 Kalkyler Förkalkyler görs upp före beslut och uppskattar värden på kostnader och intäkter Efterkalkyler görs upp i efterhand när besluten har genomförts och som analyserar faktiska kostnader och intäkter Kalkylobjekt Företaget Produkt Marknad Projekt

7 Kalkylmetoder Självkostnadskalkylering
fullständig kostnadsfördelning, självkostnaden beräknas för samtliga kostnader till dess att produkten är levererad och betald (sär- och samkostnader) Bidragskalkylering ofullständig kostnadsfördelning, endast särkostnaderna för produkten beräknas

8 Kalkylmetoder Självkostnadskalkylering
Resultat = Intäkter – Självkostnad (prissättning på lång sikt, långsiktiga lönsamhetsbedömningar) Bidragskalkylering Resultat = Totalt täckningsbidrag – Samkostnad (kortsiktiga prisbeslut, kortsiktiga lönsamhetsbedömningar)

9 Självkostnadskalkylering
Periodkalkylering (processkalkylering) Genomsnittskalkyl Normalkalkyl Ekvivalentkalkyl Restkalkyl Orderkalkylering (påläggskalkylering) Påläggskalkyl ABC-kalkylering (aktivitetsbaserad kalkylering)

10 Kalkylering Självkostnadskalkylering ABC-kalkylering Kostnadsbärare
Kostnadsslag (t.ex. löner, material hyror, räntor Kostnadsställen (ofta avdelningar) Kostnadsbärare (de produkter eller tjänster som före -taget producerar Direkta kostnader Indirekta kostnader (omkostnader) Självkostnadskalkylering Kostnadsslag (t.ex. löner, material hyror, räntor Aktiviteter Kostnadsbärare (de produkter eller tjänster som före -taget producerar Direkta kostnader ABC-kalkylering

11 Periodkalkylering Genomsnittskalkyl (Divisionskalkyl) Normalkalkyl
Kostnad/st = Totala kostnader/Tillverkad volym Normalkalkyl Kostnad/st = FK/normal volym + RK/verklig volym Ekvivalentkalkyl Gemensam resursförbrukning fördelas på produkterna genom s k ekvivalenttal Restkalkyl Täckningsbidraget från en biprodukt reducerar självkostnaden för huvudprodukten

12 Periodkalkylering Verklig volym: 5 000, 80% av normal
Normal volym = 5 000/0,8 = 6 250 Mtrl Lön Rörliga TO Fasta TO Fasta AffO Självkostnad Genomsnittskalkyl = /5 000 = 14,10 kr/st Normalkalkyl = / /6 250 = 13,20 kr/st

13 Periodkalkylering Ekvivalentkalkyl
Tre företag A, B och C med 10, 20 resp 30 anställda skall investera kr i En bastu där medarbetarna i företag B antas utnyttja anläggningen dubbelt så mycket som övriga anställda Företag Antal Ekv.tal Ekv.mängd Ekv.mängd(%) Kostn.andel A , ,5% B , % C , ,5%

14 Periodkalkylering Restkalkyl
Ett företag producerar 2 milj kg sill under en period. Vid produktionen förekommer en biprodukt som säljs som fodermedel för 2 milj kr. Kostnaden för huvudprodukten var 14 milj kr. Beräkna tillverkningskostnaden per kg sill. Tillverkningskostnad totalt milj kr - Täckningsbidrag biprodukt milj kr Tilllverkn. kostn. huvudprodukt milj kr vilket innebär / = 6 kr/kg

15 Orderkalkylering Direkta kostnader kan hänföras till kalkylobjektet
Indirekta kostnader (omkostnader, gemensamma kostnader, overheadkostnader) påförs kalkylobjektet via följande fördelningsnycklar: Materialomkostnadspålägg (MO) Totala MO/Totala dM % Tillverkningsomkostnadspålägg (TO) Totala TO/Totala dL % Affärsomkostnadspålägg (AffO) Totala AffO/Totala tillverkningskostnad %

16 Orderkalkylering Omkostnadspålägg
AB Hemslöjden har budgeterat följande kostnader för det kommande året: Direkt material kr Direkt lön kr TO kr AO kr FO kr Vilka pålägg behövs för att täcka de indirekta kostnaderna? TO-pålägg / = 0,75 = 75% AO-pålägg / = 0,2 = 20% FO-pålägg / = 0,125 = 12,5%

17 Orderkalkylering Påläggskalkyl
Upprätta en självkostnadskalkyl för produkten ljusstake som per styck har följande direkta kostnader: Direkt material 50 kr Direkt lön 20 kr dM 50 MO-pålägg 0 dL 20 TO-pålägg 15 (75% av dL) TK 85 AO-pålägg 17 (20% av TK) FO-pålägg 10,63 (12,5% av TK) Självkostnad 112,63 Självkostnad för en ljusstake är 112,63 kr

18 ABC-kalkylering Redovisa de indirekta kostnaderna som aktiviteter istället för kostnadsställen Identifiera kostnadsdrivarna (orsakerna) för varje aktivitet Fördela kostnaden för aktiviteter med kostnadsdrivare som fördelningsnyckel

19 Bidragskalkylering Bidragsmetoden är: enkel och snabb
ger enkel kostnadsfördelning, inga fördelningsnycklar behöver användas Är lämplig vid kortsiktiga problem/beslut ger upplysning om lägsta tänkbara pris möjliggör flexibel prissättning

20 Bidragskalkylering Bruttovinst = Försäljningspris – Varukostnad
Handelsföretag Varukostnad = Fakturakostnad + Hemtagningskostnad Bruttovinst = Försäljningspris – Varukostnad Tjänsteföretag Lönekostnad + Projektspecifika särkostnader = Särkostnader för projektet Tillverkningsföretag Ledig kapacitet En produkt är på kort sikt lönsam att tillverka och sälja om täckningsbidraget är positivt Lägsta acceptabla pris täcker precis produktens särkostnader En gemensam trång sektion Välj den produkt som ger störst TTB Den produkt är mest lönsam som ger störst täckningsbidrag per enhet av den trånga sektionen (begränsande faktor)

21 Bidragskalkylering Handelsbolag Totala intäkter 110 Mkr
Rörelsekostnader Mkr Varuförbrukningskostnader Mkr Beräkna: Bruttovinst – 54 = 56 Mkr Resultat – 34 = 22 Mkr Bruttovinstmarginal /110 =50,9 % Resultatmarginal /110 = 20 %

22 Bidragskalkylering Tillverkningsföretag
Företaget tillverkar två artiklar A och B av samma material. A drar 2 kg material per enhet och B 4 kg per enhet. Materialet kalkyleras till 10 kr kg. Övriga särkostnader för A uppgår till 25 kr och för B 20 kr per st. Pris (kr) Maximalt antal (st) A B Beräkna det totala täckningsbidraget för A och B förutsatt att det endast finns 40 ton material? A B Pris dM Övriga särkostnader TB/st TB/enhet (trång sektion) /2 = 17, /4 = 12,50 Välj A. Man kan sälja A vilket kräver 30 ton. Resterande 10 ton används för att göra /4 = B TTB = * * 50 = kr