Statens beredning för medicinsk utvärdering

En presentation över ämnet: "Statens beredning för medicinsk utvärdering"— Presentationens avskrift:

1 Statens beredning för medicinsk utvärdering

2 Evidensbaserad omvårdnad Susanna Axelsson SBU

3 Statens beredning för medicinsk utvärdering
Myndighet under Socialdepartementet sedan 1992 Direktör Nina Rehnqvist Tyrgatan 7, Stockholm

4 SBU:s styrelse Ordförande professor Kerstin Hagenfeldt
Beslutar om projekt Står bakom slutsatserna i rapporterna.

5 SBU:s styrelse Eva Fernvall Markstedt Förbundsordförande, Vårdförbundet   Margaretha Spjuth Sektionschef, Sveriges Kommuner och Landsting

6 SBU:s råd Ordförande professor Peter Aspelin
Beslutar om personer till projektgrupper Följer arbetet i projektgrupperna Granskar rapporterna.

7 SBU:s råd Giggi Udén Professor,  Avdelning för omvårdnad, hälsa och samhälle, Malmö högskola 

8 Alertrådet Lena Gunningberg, Med dr, Omvårdnad, Akademiska sjukhuset

9 SBU:s uppgift att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur (ett samlat) medicinskt, ekonomiskt, socialt och etiskt perspektiv.

10 SBU:s uppdrag Att genom systematiska litteraturgranskningar bidra till
bästa möjliga hälso- och sjukvård för befolkningen. bästa möjliga utnyttjande av hälso- och sjukvårdens resurser.

11 SBU:s verksamhetsområden
Kunskapssammanställning Systematiska litteraturgenomgångar (gula rapporter) Konferensrapporter m m (vita rapporter) Tidig bedömning av nya medicinska metoder (Alert-rapporter) Kunskapsspridning Marknadsföring Information Utbildning Hemsida

12 SBU Ingen kontrollfunktion Ingen egen forskning Inte anslagsgivande.

13 Kriterier för nya SBU-projekt
Stor betydelse för liv och hälsa Berör många – vanligt hälsoproblem Stor praxisvariation Oklarhet om evidens Stora ekonomiska konsekvenser Viktig etisk betydelse Stor betydelse för organisation eller personal Kontroversiellt eller uppmärksammat Tillräckligt vetenskapligt underlag.

14 Utvärdering av metoder?
Det vetenskapliga underlaget Systematisk litteratursökning Systematisk litteraturgranskning Syntes – Rapport.

15 Systematiska översikter
Alla relevanta kliniska studier som undersöker en frågeställning värderas och sammanfattas.

16 Studiers bevisvärde Högt bevisvärde Medelhögt bevisvärde
SBU:s slutsatser baseras på studier med högt eller medelhögt bevisvärde Lågt bevisvärde

17 Gradering av evidensstyrka för slutsatser
1 Starkt vetenskapligt underlag 2 Måttligt starkt vetenskapligt underlag 3 Begränsat vetenskapligt underlag 4 Otillräckligt vetenskapligt underlag Minst 2 studier med högt bevisvärde eller god systematisk översikt 1 studie med högt bevisvärde + minst 2 studier med medelhögt bevisvärde Minst 2 studier med medelhögt bevisvärde Annat underlag: Vad?

18 Vad är evidens? (vetenskapliga bevis eller belägg)
Befintlig kunskap – bästa tillgängliga, vetenskapliga underlag om nytta, risker och kostnader för olika åtgärder.

19 En rekommendation baseras inte enbart på evidensen
Rekommendationer Evidensgrad 1 2 3 4 1 2 3 4 Lokala prioriteringar Vårdprogram Verksamhetsuppföljningar Faktorer som påverkar graden av rekommendation

20 För att evidensen ska tillämpas krävs samarbete
Landstingen Vårdprogram Strukturförändringar Prioriteringar Uppföljning SoS Riktlinjer Föreskrifter LV Rekommendationer SBU EBM-underlag

21 Från slutsats till förändring av praxis – depressionsrapporten
”Vid årstidsrelaterade depressions-tillstånd har ljusterapi inte en säkerställd större effekt än placebo.” Resultat: ljusterapienheter ifrågasatta och har fått mindre resurser i flera landsting. ”Det finns inga säkerställda skillnader i effekt mellan olika antidepressiva medel.” Resultat: Konsensus bland läkemedels- kommittéerna att rekommendera samma förstahandspreparat.

22 Evidensbaserad vård och mötet med patienten
Patientens Berättelse, behov, symtom, fynd, preferenser, upplevelse Vetenskapligt underlag Metoder för prevention, diagnos och behandling Vårdgivarens Personlighet Skicklighet Preferenser Omgivande kontext t ex ekonomi

23 Evidensbaserad sjukvård
Baseras på klinisk forskning som identifieras och sammanställs och implementeras i vården.

24 EBM och klinisk forskning växelverkar
Utan klinisk forskning – ingen EBM Utan EBM – ingen miljö för klinisk forskning.

25 Evidence does not make decisions – people do

26 Evidensbaserad omvårdnad
Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning

27 PUNK Primärvårdens Utveckling Nationell Kvalitet
Riksföreningen för distriktssköterskor har sedan 1994 utvecklat PUNK-handboken med verktyg för att stödja systematiskt kontinuerligt förbättringsarbete, utifrån gällande regelverk bästa evidens.

28 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård
Vården ska bygga på evidensbaserad kunskap, möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt och främja hälsoutvecklingen i befolkningen.

29 Evidensbaserad omvårdnad och SBU
Behandling av personer med schizofreni, 1999 Avancerad hemsjukvård och hemrehabilitering, 1999 Behandling av astma och KOL, 2000 Blodpropp, 2003

30 Omvårdnad vid schizofreni
Omvårdnadsinsatser kan utformas så att plågsamma hallucinationer minskar.

31 Omvårdnad vid schizofreni
Massiva stöd-, informations- och utbildningsinsatser bör sättas in vid förstagångsinsjuknandet för att undvika negativa behandlingserfarenheter då sådana kan påverka fortsatta vårdepisoder negativt.

32 Avancerad hemsjukvård
Patienters och anhörigas tillfredsställelse med hemsjukvård var genomgående större än tillfredställelsen med sluten vård. Vad gäller vårdkvaliteten sågs inga säkra skillnader.

33 Avancerad hemsjukvård
Hemsjukvård gav en högre livskvalitet för det sjuka barnet och dess föräldrar.

34 Hemrehabilitering Hemrehabilitering efter stroke är vare sig bättre eller sämre än alternativa behandlingsformer.

35 Hemrehabilitering Vårdtiden på sjukhus efter ortopedisk kirurgi kan minskas (40–50 procent) när det finns sjukvård och rehabilitering i hemmet.

36 Omvårdnad vid astma och KOL
Vårdprogram med hembesök av sjuksköterska har ingen påvisad effekt på överlevnad, hälsorelaterad livskvalitet eller sjukhusinläggningar vid svår KOL (2)

37 Omvårdnad vid venös tromboembolism
Bristfälligt vetenskapligt underlag för att värdera om tidig mobilisering och rörelseträning i samband med kirurgi förhindrar uppkomst av trombos.

38 Omvårdnad vid venös tromboembolism
Tidig mobilisering och kompression- behandling vid djup ventrombos ökar inte incidensen av nya lungembolier jämfört med strikt immobilisering (3).

39 Omvårdnad vid venös tromboembolism
Graderade kompressionsstrumpor minskar utvecklingen av posttrombotiskt syndrom under två års tid efter proximal djup ventrombos (3).

40 Evidensbaserad omvårdnad Arbete pågår på SBU
Demenssjukdomar     Projektgrupp: Ove Almkvist, Kenneth Asplund, Kaj Blennow, Sirkka-Liisa Ekman, Knut Engedal, Elisabet Englund, Sture Eriksson, Johan Fastbom, Laura Fratiglioni, Lars Gustafson, Aki Johansson, Ingvar Karlsson, Mona Kihlgren, Lena Kilander, Jan Marcusson, Astrid Norberg, Magnus Sjögren, Eva von Strauss, Sten Thelander, Hedda Torres-Eklund, Lars-Olof Wahlund, Gunhild Waldemar, Anders Wallin, Anders Wimo, Olof Edhag, Kickan Håkanson, Anders Norlund       Publiceras hösten 2005 

41 Evidensbaserad omvårdnad Arbete pågår på SBU
SBU-projektet Demenssjukdomar Planerat innehåll: Epidemiologi, nosologi, riskfaktorer Diagnostik Behandling Läkemedel Omvårdnad, psykosocialt omhändertagande Alternativa behandlingar Hälsoekonomi Etik Juridik Etnicitet

42 Evidensbaserad omvårdnad Arbete pågår på SBU
Typ av intervention: 2.2.a Fysisk miljö: Dagvård, avlastning, demensboenden, sjukhem 2.2.b Vårdideologi (inkl transkulturella aspekter). Här diskuterade vi Reality orientation (vid mild demens), Validation (vid svår demens), Reminiscensteorin, musik, dans, taktil massage, integritetsbefrämjande omvårdnad, sinnesträning, fysisk aktivitet, Kommunikation och bemötande i vid bemärkelse 2.2.c Vårdarkompetens 2.2.c.a Anhörigvårdare: utbildning, stöd, t ex kristerapi, hjälp till coping, demensteam etc. Åtgärder som har mått på caregiver stress som outcome. 2.2.c.b Professionell vårdare: utbildning, handledning etc 2.2.d Patientperspektiv: 2.2.d.a Minnesträning: Primär-/sekundär-/tertiärprevention 2.2.d.b Krisbearbetning, coping-strategier

43 Hur går vi vidare? Brist på omvårdnadsforskning
Vilka frågeställningar? Vilka utfallsmått?

44 Sammanfattning Evidensbaserad omvårdnad är omvårdnad grundad på bästa tillgängliga evidens. Brist på omvårdnadsforskning! Kvantitativ och kvalitativ forskning behövs.

45