Kursplanens kommentarmaterial om slöjdämnets syfte:

En presentation över ämnet: "Kursplanens kommentarmaterial om slöjdämnets syfte:"— Presentationens avskrift:

1 Kursplanens kommentarmaterial om slöjdämnets syfte:
”Skolämnet slöjds främsta värde ligger inte i dess omedelbara nytta - även om tillfredsställelsen i att kunna skapa, framställa och uttrycka sig med föremål inte ska underskattas. Det är inte heller görandet i sig som är det centrala. Inte ens materialkännedom och vana vid att hantera enkla redskap och verktyg är tillräckligt för att motivera slöjdens plats på schemat. Ämnets ställning bygger snarare på dess bidrag till en allsidig personlig utveckling och utvecklingen av förmågor som alla människor har användning av”

2 Lgr11 Ny läroplan, inklusive nya kursplaner
Lgr11 Ny läroplan, inklusive nya kursplaner. Gäller från läsåret 2011/12

3 Gävle 16 augusti -11 Arbetet med att ta fram ny läroplan och nya kursplaner Lgr11 och slöjdämnets kursplan Vad är nytt? Att bedöma och sätta betyg utifrån Lgr11 Gruppdiskussioner om hur vi som lärare kan förhålla oss till nya kursplanen – utmaningar, möjligheter och svårigheter Strategi för fortsatt planering av slöjdundervisning utifrån Lgr11

4 Skolverkets ämnesarbetsgrupper
Rekryterades av Skolverket 5-6 personer i varje ämnesgrupp 30% arbetstid i fyra månader Träffades en gång i veckan Arbetade utifrån givna och löpande nya direktiv

5 Ämnesarbetsgruppens ramar
Allt kursplaneinnehåll skall vara ämnesspecifikt Arbetet fokuserade ämnets kursplanetext. Kunskapskraven har Skolverket arbetat med centralt utifrån resp. kursplanetext Följa övergripande och mer detaljerade direktiv – såväl ursprungliga som nya Gemensamma direktiv för alla ämnen – passade olika bra för olika ämnen Många och kloka synpunkter från remissomgångarna – som ibland var svåra att realisera i förhållande till direktiven

6 Läroplan – kursplaner - kommentarmaterial
En sammanhållen läroplan för grundskolan (Lgr11). Innehållande övergripande läroplan och alla ämnens kursplaner, där kursplanerna i sin tur innefattar kunskapskrav i resp. ämne Kommentarmaterial till varje ämnes kursplanetext Implementeringsinsatser från Skolverket: - Konferenser - Information och material på webben - Ämnesfilmer - Ämnesvisa planeringsexempel - Bedömningsstöd – generellt och för vissa ämnen, bl a slöjd

7 Kursplanernas struktur
Inledning – motiv för ämnet i skolan Syfte inklusive långsiktiga mål Centralt innehåll Fyra kunskapsområden, angivna med innehåll för årskurserna 1-3, 4-6 resp. 7-9 Kunskapskrav - för betygsstegen A, C och E i slutet av årskurs 6 och 9 + separat Kommentarmaterial

8 Inledningstexten i slöjdämnets kursplan
”Att tillverka föremål och bearbeta material med hjälp av redskap är ett sätt för människan att tänka och uttrycka sig. Slöjdande är en form av skapande som innebär att finna konkreta lösningar inom hantverkstradition och design utifrån behov i olika situationer. Slöjd innebär manuellt och intellektuellt arbete i förening vilket utvecklar kreativitet, och stärker tilltron till förmågan att klara uppgifter i det dagliga livet. Dessa förmågor är betydelsefulla för både individers och samhällens utveckling”

9 Slöjdämnets fyra långsiktiga mål i kursplanen
Genom undervisningen i ämnet slöjd ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker, välja och motivera tillvägagångssätt i slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekter, analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp, tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck

10 Centralt innehåll (CI)
Anger vad som är väsentligt att arbeta med i undervisningen för att eleverna skall utvecklas i riktning mot de fyra långsiktiga målen CI anges uppdelat i fyra kunskapsområden, och med angivet innehåll för år 1-3, 4-6 och 7-9 i varje kunskapsområde CI utgör ett obligatoriskt innehåll i undervisningen Det är möjligt att lägga till ytterligare innehåll lokalt, men inte att avstå från delar av det angivna centrala innehållet

11 CI – innehåller olika exempel
Alla exempel är godtyckliga Anger varken förväntan eller att det som exemplifieras är viktigare än något annat Exempelvis: 1. (År 1-3) – ”Några slöjdmaterials ursprung, till exempel ull och svenska träslag” 2. (År 4-6) – ”Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild, till exempel i en loggbok”

12 Kunskapskrav (KK) - I de fyra långsiktiga målen anges de ämnesspecifika förmågor eleverna skall utveckla, - I det centrala innehållet anges vad eleverna skall arbeta med för att utveckla dessa förmågor. - Kunskapskraven beskriver de kunskaper och det ämnesinnehåll som eleverna skall behärska, och hur detta behärskande ser ut Kunnandet är formulerat som kunskapsprofiler, skrivna i löpande text. Dessutom samma text i ”matrisform” KK anges för betygsstegen E, C och A för årskurserna 6 och 9 (dessutom anges KK för godtagbara kunskaper i årskurs 3 i vissa ämnen, t ex svenska)

13 Grunderna för kunskapsprogression mellan de olika betygsstegen
Betyg E Betyg C Betyg A Analys Förståelse Fakta

14 Kommentarmaterialet om kunskapsformer och betyg
Att en elev behärskar fakta i form av minneskunskap är (- - -) inte enbart knutet till betyget E. På samma sätt leder en elevs förståelse och analysförmåga inte automatiskt till betygen C eller A. Av den anledningen finns de kunskapsformer som beskrivs i ämnets långsiktiga mål uttryckta på alla betygsnivåer.

15 Exempel på begreppsanvändning - ”nivåorden” för de olika betygsstegen
Betyg E Betyg C Betyg A Grundläggande Goda Mycket goda Pröva Pröva och ompröva Systematiskt pröva och ompröva Enkla omdömen Utvecklade omdömen Välutvecklade omdömen

16 Exempel ur kunskapskraven i slöjd för år 9
Betyg E Eleven kan ge enkla omdömen om arbetsprocessen… Betyg C Eleven kan ge utvecklade omdömen om arbetsprocessen… Betyg A Eleven kan ge välutvecklade omdömen om arbetsprocessen…

17 Kommentarmaterialet om värdeorden: ”enkla – utvecklade – välutvecklade”
I frasen eleven kan ge enkla omdömen … används värdeorden för att beskriva hur utvecklad förmåga att utvärdera något som eleven visar. Med enkla omdömen avses då att omdömena grundar sig på basala analyser, är övergripande till sin karaktär och har tydliga inslag av subjektiva värderingar. Mer utvecklade omdömen grundar sig på djupare analyser och de är mer specifika till sin karaktär. De kännetecknas också av att värderingarna är sakliga snarare än subjektiva.

18 Kommentarmaterial till kursplanen (KOM)
KOM är inte en del av läroplanen. Det utformas, beslutas och utges av Skolverket (Läroplanen antas med riksdagsbeslut) Syftet med KOM är att stärka och stödja lärare i arbetet med att omsätta kursplanerna i en undervisningspraktik KOM skall ge en bredare och djupare förståelse för de urval och ställningstaganden som ligger bakom kursplanetexten KOM skall inte vara styrande genom att ange ytterligare anvisningar utöver kursplanetexten

19 Lgr11 och implementerings- material från Skolverket
Lgr11 del 1 & 2 Finns på Skolverkets hemsida, har distribuerats till alla skolor Kursplanerna – ingår i Lgr11 Kommentarmaterial Diskussionsunderlag – planering av ett slöjdtema Finns på Skolverkets hemsida Ämnesfilm slöjd Bedömarstöd till de estetiska ämnena Under produktion, beräknas vara färdigt 2012

20 ”Tänk så här om delarna i kursplanen”
SYFTE - riktat till ”alla” Varför ämnet finns och vad det syftar till LÅNGSIKTIGA MÅL - riktade till läraren, men skall förstås vara kända av eleverna! Vad eleverna skall ges förutsättningar att lära CENTRALT INNEHÅLL - riktat till lärare och elever Obligatoriskt innehåll som undervisningen skall behandla KUNSKAPSKRAV - riktat till elever och lärare Vad eleverna skall kunna, hur kunnandet visar sig, och vad som skiljer kunnandet på olika betygsnivåer KOMMENTARMATERIAL - riktat till lärare En hjälp att tolka och förstå kursplanen, för att kunna omsätta den i en undervisning anpassad till lokala förutsättningar

21 Dags för kaffe?

22 Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker
”Vad är nytt” Obligatoriskt Centralt innehåll, uppdelat i fyra kunskapsområden Slöjdens material, redskap och hantverkstekniker Slöjdens arbetsprocesser Slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer Slöjden i samhället

23 Kommentarmaterialet om det centrala innehållet:
Varje kunskapsområde består av ett antal punkter. Dessa ska inte uppfattas som att de alltid ska väga lika tungt i undervisningen. Innehållspunkterna ska snarare uppfattas som byggstenar som kan kombineras på olika sätt. Det centrala innehållet är strukturerat så att det visar på en progression. Det innebär att innehållet vidgas och fördjupas upp genom årskurserna.

24 ”Vad är nytt” Processen
Kpl 2000 Slöjdprocessen -idéfas -planeringsfas -genomförandefas -värderingsfas Lgr 11 Arbetsprocessen -idéutveckling -överväganden -framställning -värdering

25 Kommentarmaterialet om slöjdprocessen – slöjdens arbetsprocesser:
Ett annat problem med begreppet slöjdprocessen var att det kunde uppfattas som ämnesspecifikt. I själva verket förekommer flera, inte nödvändigtvis ämnesspecifika, processer som samverkar när eleverna slöjdar i skolan. Det handlar dels om en kreativ process, dels om en produktionsprocess och slutligen om en tredje parallell process i form av en pedagogisk lärprocess. Dessa processer förekommer i alla skapande verksamheter och inte bara vid slöjdande eller i slöjdundervisning.

26 ”Vad är nytt” Slöjdmaterial (enligt centralt innehåll)
1-3: Metall, textil och trä. Materialens egenskaper och användningsområden 4-6: Metall, textil och trä. Materialens egenskaper, användningsområden och kombinationsmöjligheter 7-9: Metall, textil och trä, deras kombinations-möjligheter med varandra och med andra material, till exempel nyproducerade och återanvända material

27 Kommentarmaterialet om hantverkstekniker:
Styrande för urvalet av tekniker ska vara de fyra förmågor [de långsiktiga målen] som slöjdundervisningen syftar till att eleverna ska utveckla. Att lära sig en specifik hantverksteknik utgör inte ett mål i sig, utan syftar exempelvis till det långsiktiga målet att utveckla förmågan att formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker.

28 Kpl 2000 Lgr11 11 strävansmål 4 långsiktiga mål 5 uppnåendemål år 5
”Vad är nytt” Målen Lgr11 4 långsiktiga mål Kpl 2000 11 strävansmål 5 uppnåendemål år 5 5 uppnåendemål år 9

29 Kommentarmaterialet om de fyra långsiktiga målen:
Texten avslutas med ett antal långsiktiga mål som är uttryckta som ämnesspecifika förmågor. Dessa gäller för alla årskurser och ligger till grund för kunskapskraven. Målen sätter ingen begränsning för elevernas kunskapsutveckling – det går alltså inte att betrakta dem som något som slutgiltigt kan uppnås.

30 ”Vad är nytt” Kunskapskrav - betygskriterier
Lgr11 Kunskapsprofiler för elevers kunnande för betygen E, C och A i år 6 Kunskapsprofiler för elevers kunnande för betygen E, C och A i år 9 Kpl 2000 G = Uppnåendemål år 9 Avbockningsbara kriterier för VG Avbockningsbara kriterier för MVG

31 Kommer alla slöjdlärare att behöva förändra sin undervisning genom
Lgr11:s införande?

32 Utforskande av materialens, redskapens och verktygens möjligheter
”Vad är nytt” Delar i det centrala innehållet – nytt för vissa men inte för andra? År 1-3 Utforskande av materialens, redskapens och verktygens möjligheter Berättelser som inspirationskällor och förebilder för egna idéer och skapande Hur färg, form och material påverkar slöjdföremåls uttryck Slöjdföremåls funktion och betydelse som bruks- och prydnadsföremål

33 Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild
”Vad är nytt” Delar i det centrala innehållet – nytt för vissa men inte för andra? År 4-6 Två- och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar och hur de kan läsas, följas och kopplas till matematiska beräkningar Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild Hur symboler och färger används inom barn- och ungdomskulturer och vad de signalerar Slöjdverksamhetens betydelse för individen och samhället, historiskt och i nutid Resurshushållning, till exempel genom reparationer och återanvändning av material

34 Kommentarmaterialet:
Elevernas förmåga att analysera och värdera sitt slöjdarbete betonas mer. Detta ska inte uppfattas som att slöjdämnet ska teoretiseras, utan som att eleverna ska få större möjligheter att observera och reflektera över sin egen kunskapsutveckling.

35 Arbetsmiljö och ergonomi, till exempel ljudnivå och arbetsställningar
”Vad är nytt” Delar i det centrala innehållet – nytt för vissa men inte för andra? År 7-9 Arbetsmiljö och ergonomi, till exempel ljudnivå och arbetsställningar Undersökande av olika materials form, funktion och konstruktionsmöjligheter Arkitektur, konst och design som inspirationskällor och förebilder vid bearbetning av egna idéer Mode och trender, vad dessa uttryck signalerar och hur de påverkar individen Design, konsthantverk, hemslöjd och andra slöjdformer i det offentliga rummet

36 Att bedöma och sätta betyg utifrån Lgr11:s kunskapskrav och kunskapsprofiler

37 Ny betygsskala

38 Bedömning Formativ bedömning = bedömning för lärande
Summativ bedömning = bedömning av lärande ”Läkarundersökning resp. obduktion” (Dylan William)

39 Exempel på begreppsanvändning, och hur det presenteras i slöjdämnets kunskapsprofiler
Betyg E – årskurs 9 Betyg C – åk 9 Betyg A – åk 9 Eleven kan pröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion Eleven kan pröva och ompröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion Eleven kan systematiskt pröva och ompröva hur material och hantverkstekniker kan kombineras med hänsyn till föremålens form och funktion

40 Kommentarmaterialet om Progressionen i att ”Pröva - Pröva och ompröva - Systematiskt pröva och ompröva” Uttrycken används för att ange med vilken kvalitet eleven prövar något, till exempel hur olika material och hantverkstekniker kan kombineras i skapandet av olika föremål Att pröva och ompröva innebär ett reflekterande arbetssätt där eleven prövar till exempel olika materialkombinationer för att hitta det uttryck eller den funktion som önskas På de lägre nivåerna sker prövandet ostrukturerat och sökande. På den högsta nivån sker prövandet på ett mer utvecklat sätt efter någon form av princip eller struktur

41 Förtydligande från Skolverket om terminsbetyg
När betyg sätts innan ett ämne har avslutats, ska betygssättningen bygga på en bedömning av de kunskaper som eleven inhämtat i ämnet till och med den aktuella terminen. Vid bedömningen ska elevens kunskaper i årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 6 efter årskurs 6 ställas i relation till de kunskaper en elev ska ha uppnått vid betygstillfället i förhållande till kunskapskraven i årskurs 9.

42 ”Prognosbetyg” Betygen i år 7, 8 och första terminen i år 9 skall bygga på lärarens professionella bedömning av elevens dåvarande kunskaper i relation till kriterierna för år 9 – genom förväntad fortsatt kunskapsutveckling fram till slutet av år 9 Frågan läraren skall ställa sig vid betygssättning i år 7 och 8 är då: ”Vilket slutbetyg i år 9 är det rimligt att eleven kommer att uppnå med förväntad fortsatt kunskapsutveckling?” Inga krav på skriftligt formulerade lokala kriterier för år 7, 8 (9), utan lärarens bedömning/prognos i förhållande till kriterierna för slutbetyget, ligger till grund för terminsbetygen

43 Införandet av den nya betygsskalan
-Gamla kursplanen (kpl 2000), -Gamla betygsskalan (G, VG, MVG) Åk 8 -Nya kursplanen (Lgr11) -nya betygsskalan (A-E) Åk 6 och 7 -Inga betyg LÅ 2012/13 Åk 6-9 -Nya betygsskalan (A-E)

44 Frågeställningar att ta med till eftermiddagens diskussioner, och till det fortsatta planeringsarbetet

45 Ett ämne – som oftast undervisas av två lärare med utbildning
Väsentliga frågeställningar kring undervisning utifrån Lgr11 Slöjd - textil - trä & metall Ett ämne – som oftast undervisas av två lärare med utbildning i varsin av de tidigare slöjdarterna Hur ”fördela” det centrala innehållet? Hur erbjuda möjligheter att kombinera materialen (från år 4)? Vilka andra material, och hur kommer de in i undervisningen (år 7-9)? Hur hantera frågan om elevernas möjlighet att välja ”slöjdart”?

46 Från vilket år skall slöjdämnet införas på schemat?
Väsentliga frågeställningar kring undervisning utifrån Lgr11 Slöjdundervisningens organisation Från vilket år skall slöjdämnet införas på schemat? Vilka arbetsformer eller undervisningsupplägg ger förutsättningar för vilket lärande/utveckling av vilka av de fyra långsiktiga målen? Exempelvis: - Individuellt – grupp, - egna idéer – givna uppgifter, - uppgifternas utformning; fokus på produkt, material, teknik, kreativitet, problemlösning, reflektion, analys, eller något annat?

47 ”Berättelser som inspirationskälla för slöjdarbete”
Väsentliga frågeställningar kring undervisning utifrån Lgr11 Hur skall det som ev. är nytt introduceras i undervisningen? Exempelvis ”Berättelser som inspirationskälla för slöjdarbete” ”Dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild” ”Hur symboler och färger används inom barn- och ungdomskulturer och vad de signalerar” ”Två och tredimensionella skisser, modeller, mönster och arbetsbeskrivningar” ”Koppling till matematiska beräkningar” ”Resurshushållning”

48 Diskussionsfrågor till eftermiddagen
1. Centralt innehåll år 1-3, 4-6 & 7-9 Vad är nytt och hur kan det konkretiseras i vår undervisning? 2. De fyra långsiktiga målen (sist i syftestexten) Hur relaterar de fyra målen till det centrala innehållet, och till vår nuvarande slöjdundervisning? 3. Bedömning och betygssättning Hur kan kunskapsprofilerna kommuniceras till eleverna och utnyttjas för lärande (formativ bedömning) innan det är dags för betygssättning? 4. Lgr11 - kursplan Slöjd Vad uppfattar vi som positivt respektive negativt i Lgr11:s slöjdkursplan jämfört med nuvarande?

49 Förslag på strategi vid lokal pedagogisk planering av slöjdundervisningen
Organisation Årskurs, textil/trä- och metall/slöjd, tidsåtgång, när Mål och innehåll – kopplingar till läroplanen Syfte, långsiktiga mål, centralt innehåll, kunskapskrav, progression Upplägg Motivation, inspiration, arbetsform, redovisning, dokumentation Utvärdering och bedömning Synliggöra lärandet, dokumentation för IUP, bedömning och betyg

50 Fyra uppmaningar från mig!
De fyra långsiktiga målen i fokus Utnyttja kursplanens kommentarmaterial Involvera eleverna i kursplanens mål, innehåll och kunskapskrav Utveckla undervisningen i rimlig takt, och gör det tillsammans!