Få informationen att flöda i planeringsprocessen

En presentation över ämnet: "Få informationen att flöda i planeringsprocessen"— Presentationens avskrift:

1 Få informationen att flöda i planeringsprocessen
Katrineholm Sammanställning av noteringar gjorda på post-it-lappar under bikupediskussionerna I huvudsak rakt avskrivna men ibland putsade för att göras tydligare och så att meningarna skall bli fullständiga

2 Välkommen till en dag då vi skall låta tanken flöda fritt för att få informationen att flöda i planeringsprocessen

3

4 Program förmiddag 9.00 - 9.30 Samling med fika
Inledning (Karl-Gösta Harvenberg, Lantmäteriet) Processkartläggning av planprocessen (Anna Perols, Falu kommun) Diskussion kring informationsflödet i planprocessen 1A+1B Bensträckare Introduktion till standarden för ÖP och DP (Pål Karlsson, Boverket) Att sammanföra ÖP:er från olika kommuner i Göteborgsregionen. Nya standarden i praktiken. (Caroline Nowak, WSP) Diskussion kring användande av standarder idag. Hur ska man göra? 2A+2B Lunch

5 Program eftermiddag 12.15 - 13.15 Lunch
Vad har länsstyrelsen för synpunkter på plandata? (Torbjörg Sekse, länsstyrelsen Södermanland) Diskussion om den regionala nivåns roll i planprocessen 3A+3B Att fastighetsbilda utifrån detaljplanedata (Tomas Holm, Lantmäteriet) Diskussion kring fastighetsbildningens krav på kvalitet i planredovisningen 4A+4B Fika En exploatörs syn på planinformation (Ewa Collin, Nyköpings kommun) Diskussion omkring förutsättningar och krav för att genomföra exploatering samt vad som behöver återföras till planeringshjulet 5+6 Avslutning

6 Formerna för dagen Presentation Bikupediskussion
Redovisning på post-it-lappar (samlas in) Stickprovsredovisning muntligen Skriftliga synpunkterna sammanställs och skickas ut

7 Svar/Kommentarer/Frågor:
Fråga 1A: Hur fungerar informationsflödet i din kommun eller i en kommun som Du har kommit i kontakt med i jämförelse med Falu kommun? Svar/Kommentarer/Frågor: Lantmäteriet kan behöva vara med mer i planprocessen. Hur hanteras ”tyckare” som formellt inte är sakägare. Samrådsbeslut sker olika. Tjänstemanna eller politiskt. Olika beträffande upphandling. Kommunen upphandlar. Exploatör upphandlar och kommunen godkänner. Olika förutsättningar för stor eller liten kommun. Lätt att hoppa över formalia i liten kommun. Mycket energi går åt till kommunikation/möten i stor kommun. Anslås på den digitala anslagstavlan på kommunens hemsida, vid samråd m.m. Planmosaik i Geosecma internt inom kommunen. I framtiden även externt till allmänheten. Miljöbedömningar i tidigare skede. Behovsbedömning klar innan samråd. Mycket liknande processer i Söderköping, Katrineholm och Eskilstuna kommuner. MBK behovsbedömning görs i tidigare i ovanstående kommuner. Webgisen upplevs som långsam (Arc IMS) Stora skillnader i kommunernas egna processer beroende på storlek, organisation och system. Olika länsstyrelser har olika rutiner. Behovsbedömningen sker tidigare i processen.

8 Svar/Kommentarer/Frågor:
Fråga 1B (sid 1): Vad skulle Du vilja ändra på för att förbättra informationsflödet hos dig (till och från och inom)? Var finns bristerna? Svar/Kommentarer/Frågor: Ställa krav på konsulter beträffande format på planer. Höjdsättning av planer. Förprojektering. Ingen ansvarar. Beslut om samråd i politiskt forum! Ej tjänstemannaforum. Vem äger materialet. Grunddata – PLANAVDELNINGEN! Tydligt process- och beslutsdatum på plankartan. Antagande- och Lagakraftdatum. Flödesinfo. Grundkarta på landsbygden. Vilka gränser ska man förhålla sig till? Krångliga diariehanteringsprogram då ”rutiner” saknas. Fördel med personlig kontakt och närhet till varandra. Enkelt att ha kontakt mellan plankontoret och Lantmäteriet om man sitter nära varandra. Avsaknad av förprojekteringskompetens i kommunen. Konsulter är inte insatta i projekten på samma sätt. Problem med den interna hanteringen av geografiska data. Pusselarbete. Expediering av beslut bör ske genom mail/digitalt mellan/inom organisationer. Förbättrad information på webben Arbeta med en uppdaterad grundkarta.

9 Svar/Kommentarer/Frågor:
Fråga 1B (sid 2): Vad skulle Du vilja ändra på för att förbättra informationsflödet hos dig (till och från och inom)? Var finns bristerna? Svar/Kommentarer/Frågor: Tydligare ingångar med kontaktpersoner. Infoflödet mellan plan och karta kan förbättras. Plangränser bör skickas digitalt mellan organisationer. Ställa krav på konsulter avseende att leverera plangränser digitalt. Lantmäteriet vill vara med tidigare i processen. Tydlighet (processkartläggning) för alla handläggare. Standardisering mot konsulter (och internt). GIS-strategi för att hindra spretiga programvaror. En lantmätare på plats i kommunen. Arbeta mer digitalt. Undvika att skicka pappershandlingar.

10 Svar/Kommentarer/Frågor:
Fråga 2A (sid 1): I vilken utsträckning arbetar Du i dag efter en standard för ÖP/DP? Är denna standard väl anpassad för ett digitalt flöde? Svar/Kommentarer/Frågor: PilotGIS-standard för ÖP. Arbete pågår för fullt i Eskilstuna. DP-standard utifrån ”Gröna boken”. Koppla ytor – meningslöst? PilotGIS-standard för ÖP. Mappstrukturen upplevs som krånglig men det går att hitta info. Bättre program önskas för digitala detaljplaner. Digitala filer går inte att läsa i databasen. DP-standarden ”Gröna boken” inte anpassad för digitalt flöde. Svårt att spara i databaser. DP-standarden ”Gröna boken” + lite egna beteckningar. Använder Nova Point Samhällsplanering + trädstruktur. Ibland blir det egna planbestämmelser för anpassning. DP delvis enligt ”Gröna boken”. Bra med en ÖP-standard. Viktigt med lång tidsperiod för genomförande.

11 Svar/Kommentarer/Frågor:
Fråga 2A (sid 2): I vilken utsträckning arbetar Du i dag efter en standard för ÖP/DP? Är denna standard väl anpassad för ett digitalt flöde? Svar/Kommentarer/Frågor: Risk med standarder att de ger en illusion om samstämmighet. Balansen ligger troligen i alla fall i olika tolkningar. Men ändå ett bra mål att försöka nå en bra gemensam standard. T.ex. Skånes länsstyrelse är drivande. Sörmlands nästan frånvarande. Vi saknar standarder för att t.ex. hantera gränsområden mellan kommuner. Arbetar digitalt med standarder i Geosecma. Därefter övergång till Supermap.

12 Svar/Kommentarer/Frågor:
Fråga 2B: Vad skulle det innebära för dig om det fanns en nationell standard för ÖP/DP som alla följer? Skulle Du följa den? Svar/Kommentarer/Frågor: Man blir ofta hårt styrd men det finns mycket att vinna genom enklare samarbete över kommungränser och på regional nivå. Standarden skulle kanske kunna ge utrymme för egna beteckningar som går att anpassa till just den egna kommunen. Det skulle underlätta vid jobbyte. Det skulle bli enklare vid kontakter med konsulter. Alla skulle veta vad som gäller. Styrkor och svagheter med en nationell standard: - Det är lätt att arbeta i olika kommuner. - Lätt mellan leverantör och beställare. - Det bör finnas en flexibilitet. Annars…….. - Det bör finnas en inbyggd anpassningsbarhet. Annars…… Databas behövs för lagring av ÖP/DP. Det finns ingen samordning på kommunen. PilotGIS-erfarenheter? Tidsperspektiv? När kommer riks- och regionaldata att ändra struktur. Det blir mindre tolkningsmån för utomstående. Nja! Egna initiativ kan dö ut. Flexibel och effektiv arbetssituation ger en önskesits med standarder! Skulle förenkla digital överföring mellan kommuner + kontakten mellan kommunen och konsulter.

13 Svar/Kommentarer/Frågor:
Fråga 3A: Får Du som arbetar med planer tillgång till regionalt underlagsmaterial i den omfattning och med den kvalitet som behövs? Fråga 3B: Finns det behov av att se över och förbättra informationsflödet från kommunen till länsstyrelsen? Svar/Kommentarer/Frågor: Självklart vore det bra med mer regionalt underlagsmaterial och bättre metadata. Det behövs mer samordning kommunerna emellan och även mot Länsstyrelsen. Kommunen vill gärna få signal om när det kommer något nytt/ändras något, förslagsvis genom e-post till GIS-samordnare. Aktuell information om när Länsstyrelsen håller på med revideringar och om hur långt arbetet har kommit. Den information vi har tillgänglig finns i ÖP & regionala miljömål. Ibland saknar vi underlag för en del riksintressen. Fornlämningar, Natura2000-områden finns, men information tillbaka från länsstyrelsen är något bristfällig, gamla koordinatsystem. Bättre objektbeskrivning önskas. Det skall vara lättare att uppdatera egna databaser med data från länsstyrelsen. T.ex. kommunala naturreservat bör (skall) skickas till länsstyrelsen. Vi tycker tillgången är OK. Förbättra informationen om vad som finns för planeringsunderlag och när det uppdateras. Kvalitet och aktualitet i underlagsmaterialet är ibland bristfällig och ej användarvänligt. Kvaliteten duger på översiktsnivå men måste kunna förstoras på kommunnivå. Länsstyrelsen i Östergötland levererar i RT90 men kommunerna har gått över till SWEREF99.

14 Svar/Kommentarer/Frågor:
Fråga 4A: I vilket skede i planprocessen sker samråd med Lantmäteriet? Finns det behov av en förändring? Svar/Kommentarer/Frågor: I samband med samråd kommer Lantmäteriet in. Lantmäteriet borde finnas med i framtagande av grundkarta. Det finns stort behov av att samarbeta med Lantmäteriet. Tidig genomgång vid upprättande av grundkarta och fastighetsförteckning. Vem som bär kostnader tydliggörs tidigt. Startmöte Lantmäteriet/plan. Samråd Lantmäteriet/plan. Utställning Lantmäteriet/plan. Plan bör bjuda in Lantmäteriet vid tidigt startmöte då projektgruppen bildas. Det är sällan Lantmäteriet är med. Inbjudan till projektgruppen sker tidigt (Eskilstuna) men närvaron är dålig. Samråd är då svaren kommer. Tidigt – redan från projektstart i stället (startmöte med projektgruppen). Berör Lantmäteriet: - Primärkarta - Fastighetsförteckning - Plangränser skickas digitalt till Lantmäteriet. - Samråd varannan månad med Lantmäteriet.

15 Svar/Kommentarer/Frågor:
Fråga 4B: I vilket skede i planprocessen sker en kvalitetssäkring av fastighetsinformationen som är underlag till planen? Finns det behov av en förändring? Svar/Kommentarer/Frågor: Sker inte detta på Lantmäteriet? Kostnader som måste tas ut initialt. Beskrivning av kvalitetskrav på geometrisk noggrannhet på grundkarta behövs. Länsstyrelsens ansvar! Information om den geometriska noggrannheten på grundkarta behöver följa med vid leverans. Landsbygdsplaner!?

16 Svar/Kommentarer/Frågor:
Fråga 5: Har den som bygger det underlag som behövs när byggnationen skall planeras och genomföras? Händer det att större insatser borde gjorts i ett tidigt skede av processen som skulle gett vinster i slutskedet? Svar/Kommentarer/Frågor: Behovsbedömning bör göras i ett tidigt skede. Analysera konsekvenser för planen innan planavtal tecknas. Stora insatser bör göras tidigt både berörande ledningar och fastigheter. Mer detaljerat underlag behövs. Planer skall uppdateras oftare. Skilj mellan inmätt & digitaliserad information. Former för samråd med länsstyrelsen i ett tidigt skede. Behovsbedömning som grund i ett tidigt skede. Med nya PBL och krav på planbesked ges möjlighet?

17 Svar/Kommentarer/Frågor:
Fråga 6: I vilken utsträckning förs den information som skapas under planeringsprocessen tillbaka till ”grunddata” så att den kan vara underlag till nästa varv i processhjulet. Svar/Kommentarer/Frågor: En förutsättning för att grunddata ska återföras är att man har en teknisk plattform som underlättar detta. GIS-strategi – genomtänkt plan. I största möjliga mån försöker man behålla grunddata som underlag. Delvis förs nytt data tillbaka till grunddata, delvis sker det inte. Sker främst i samband med bostadsrelaterade aspekter. Vore toppen men återkopplingen är nästintill noll! Tyvärr… Grunddata, ex. byggnader som inte redovisas i mätt läge utan flygläge (takliv), kan innebära problem för byggnadskonstruktörer. Vore bra om det fanns ett lagkrav på inmätning av nya byggnader. Det förs tillbaka alldeles för lite info till grunddata. Standardiserat format dokumentation för koder, attribut och koordinatsystem underlättar återföringen. Det bör vara krav på dokumentation innan ett bygge godkänns.