Hälsa ur olika perspektiv

En presentation över ämnet: "Hälsa ur olika perspektiv"— Presentationens avskrift:

1 Hälsa ur olika perspektiv
Matvanor och kostsituationer i olika länder

2 Kost och folkhälsa KOST FÖR SPECIELLA GRUPPER Gravida Barn Ungdomar
Äldre Idrottare Invandrare Vegetarianer Personer med celiaki/laktos-intollerans PREVENTION (förebyggande) Hälsoläget i Sverige Folkhälsoarbete i U-land/I-land Kostens roll i prevention av: -övervikt -hjärt-kärlsjukdomar - högt blodtryck - diabetes - vissa former av cancer

3 Hälsoläget i Sverige Att mäta hälsa: Dödstal Sjukdomars förekomst
Sjukskrivning Nedsatt funktion

4 Folkhälsans utveckling
I början av 1900-talet var infektionssjukdomar den dominerande dödsorsaken i Sverige (tuberkulos) Idag svarar hjärt-kärlsjukdomar och cancer för 75% av alla dödsfall Rörelseorganens sjukdomar (reumatism) och psykisk ohälsa (stress) orsakar flest förtidspensioneringar

5 ”Att ha en kropp som fungerar bra”
Fysisk hälsa ”Att ha en kropp som fungerar bra” Vårda kroppen mot sjukdom Sömn och vila Fritid och hälsa Mat och hälsa - Övervikt, bantning och självsvält

6 Psykisk hälsa ”Att känna välmående” Stress Kamp/flykt
Stress och prestation (känsla av kontroll, självförtroende, avsaknad av rädsla, glädje)

7 ”Att ha bra relationer”
Social hälsa ”Att ha bra relationer” Den sociala relationen Att bli sedd Att bli bekräftad Att bli korrigerad och få gränser Kroppsspråket Uppväxt och boendemiljön Arbetsmiljön

8 Medellivslängden ökar
Sedan 1900 har medellivslängden för män ökat med ca 20 år och för kvinnor med 25 år Kvinnorna lever längre än män men skillnaderna minskar Det finns både sociala och regionala skillnader i livslängd Trots att livslängden ökar- så ökar inte antal år med full hälsa

9 Levnadsvanor i Sverige
Levnadsvanor= hälsorelaterade beteenden som t e x alkoholvanor, rökning, matvanor, fysisk aktivitet etc.

10 Alkoholvanor och rökning
Den totala alkoholkonsumtionen har ökat de senaste åren (från 1996) Andelen hög- konsumenter är högst bland unga (16-29 år) Det finns ett tydligt samband mellan den totala alkoholkonsumtionen i befolkningen. Andelen hög-konsumenter och personer som får problem p g a alkoholen Folkhälsoinstitutet beräknar att ca 4000 svenskar avlider varje år av sjukdomar som är relaterade till alkohol Rökning mångdubblar risken för flera sjukdomar som hjärt- kärl sjukdom och cancer

11 Fysisk aktivitet Utlandsfödda svenskar motionerar mindre än svenskfödda Ungdomar motionerar mindre Ur ett hälsomässigt perspektiv är bara 20% av befolkningen tillräckligt fysiskt aktiva Ohälsosamma levnadsvanor är vanligar bland lågutbildade Män har fler ohälsosamma levnadsvanor än kvinnor, ffa i form av övervikt och låg fysisk aktivitet

12 Matvanor Förändringar i matvanor har skett under åren
Idag äter vi i Sverige mer pasta, ris, grönsaker och sötsaker och mindre ost, matfett på bröd, grädde och socker

13 Vad styr våra matvanor? 2. PSYKOLOGISKA FAKTORER
EVOLUTIONS BIOLOGISKA FAKTORER d v s preferens (förkärlek) för söt smak ex. nyfödda föredrar söt smak istället för beskt samt neofobi (rädsla för att äta något som man tidigare inte har smakat) Barn föds med neofobi 2. PSYKOLOGISKA FAKTORER Inlärda preferenser och aversioner (motvilja) Mat som belöning och trygghet: Amning, vi lär oss koppla en fysiologisk tillfredsställelse med en psykologisk tillfredsställelse Barn belönas med mat, sötsaker Emotionell stämning 3. SOCIALA FAKTORER Mat som symbolvärde d v s social status, religion, traditioner Mat som trend Kön/genus: Män äter mer bröd, potatis, kött, mjölk, fil, oftare öl till maten Kvinnor äter fler huvudmåltider, fler småmål, fler måltider i hemmet, mer frukt och grönt, oftare vatten till maten

14 Vad styr våra matvanor? 4. GEOGRAFISKA FAKTORER OCH SAMHÄLLSFAKTORER
Skillnader i matvanor i olika delar av landet Skillnad mellan glesbygd och storstad ex. utbud i butiker Politik ex. prissättning, produktutveckling 5. FYSIOLOGISKA FAKTORER ex. sjukdomar som allergier, diabetes 6. KUNSKAP OCH INFORMATION ex. utbildning, medial information, statliga rekommendationer

15 Folkhälsoarbete i U-land
Generella riskgrupper: Foster Barn <3 år Kvinnor före och under graviditet Kvinnor under amning

16 Folkhälsoarbete i U-land
Viktiga frågor: Jämlikhet mellan könen Amning Protein (näringsämne; finns i b l a kött, fisk, ägg) Järn (mineral som transporterar syre från lungorna ut i kroppen) Ger stor död, Vitamin A (vitamin som finns i mjölkprodukter, fet fisk, margarin och behövs för syn, hud, slemhinnor och tillväxten) Jod (mineral som behövs för hjärnans utveckling)

17 Folkhälsoarbete i U-land
Jämlikhetsfrågor: Diskriminering av kvinnor är en huvudorsak till malnutrition (felaktig tillgodogörelse av näringsämnen) Kvinnor har (oftast) huvudansvaret för barns näringsintag under den första tiden för barnet Undernärda flickor ger undernärda mödrar Ett måste att höja kvinnors och flickors status

18 Folkhälsoarbete i U-land
Varför är det svårt att tillgodose barns näringsbehov? Äter för sällan Låg energi och näringskoncentration Äter för lite vid måltiderna Äter lite eftersom de är sjuka

19 Folkhälsoarbete i U-land
Vad kan man göra för att minska risken för undernäring för små barn? Amning upp till minst 2 års ålder Fler måltider Ökad fetthalt Egen tallrik Servera barnen först Behandla sjukdomar Behandla mask, parasiter etc.

20 Folkhälsoarbete i I-land
Utgångspunkter för folkhälsa: Hälsa- angeläget mål Bättre att förebygga än att behandla i efterhand Påverkas i högre grad av samhällsförändringen än av medicinska framsteg

21 Forts. Folkhälsoarbete i I-land
Reformer som haft stor betydelse för den svenska folkhälsan: Allmän skolutbildning Arbetarskydd (facktillhörighet, lagar) Mödravård

22 Mat från olika kulturer
Religionens betydelse för livsmedelsval Hälsoaspekter - Kan vara svårt att hålla kvar mattraditionen i ett nytt land - Övergång till västerlänsk kost innebär generellt att konsumtionen av mjölkprodukter, kött, fett och socker ökar medan konsumtionen av grönsaker, frukt och spannmål minskar Konsekvenser: - Övervikt (hjärt-kärlsjukdomar, diabetes (typ2) - Coloncancer - Försämrad tandhälsa p g a mer söta produkter, sämre tandhygien

23 Mat för barn och ungdom Förändrade matvanor
Ökat användande av lättprodukter Ökat småätande Mer mat/måltider utanför hemmet Minskat intag av standardmjölk och ägg Detta tillsammans med välfärdssamhällets livsstil har lett till b la ökad förekomst av anorexi och ökad förekomst av fetma

24 Forts. Mat för barn och ungdom
Växande barn och ungdomar har större behov av: Energi för tillväxt och fysiska aktivitet Protein (15-20 E%) för tillväxt (normalt 10-15E%) Kalcium för skelettuppbyggnad Järn för pubertetutveckling

25 Mat för äldre Definition av ”äldre” Alla över 65 år Medellivslängd
Kvinnor= 82 år Män= 77,5 år Antal individer över 80 år har ökat med personer sedan 1990. Av dessa är det 4,5% av befolkningen År 2025 kommer det att vara 7 %.

26 Kroppsliga förändringar
Minskad mängd kroppsvatten Ökad mängd kroppsfett Minskad mängd muskelmassa Stelhet i muskler och leder Försämrat minne Minskad lungkapacitet Minskad hjärtkapacitet Minskad njurfunktion (ca 50% av en 30-årings)

27 Förändringar i munhåla
Smaken försämras Dysgusti= minskad smakupplevelse Hyposmi= nedsatt luktförmåga Minskad saliv Tuggproblem (vid tandlossning eller protes) vilket kan leda till att man sväljer stora bitar→gastrit (=inflammation i magsäcken)

28 Vilka problem har äldre med maten?
Dålig tugg- sväljförmåga Dålig aptit p g a ffa läkemedel Rädd för inkontinens Smak- lukt förändringar Funktionella problem (handikapp)

29 Uppgift; Vad är hälsa? G-uppgift
Vad är hälsa för dig? Beskriv ur perspektiven fysisk, psykisk och social hälsa 2. Hur ser folkhälsans utvecklig ut i Sverige? Vilka är de viktigaste frågorna i U-länder när det gäller folkhälsoarbete?

30 Uppgift; Vad är hälsa? MVG-uppgift
Vad är hälsa för dig? Beskriv ur perspektiven fysisk, psykisk och social hälsa Tror du att ditt sätt att se på hälsa förändrats med din ålder/livsstil/ relationer/ intressen? Om ja: Hur? Motivera! Om nej: Varför inte? Motivera! 3. Vad styr dina matvanor och din livsstil? Behöver du ändra dina vanor för en bättre livsstil/ välbefinnande? Vilka skulle fördelarna bli med en ändring? Motivera ditt svar och diskutera sambanden mellan livsstil, matvanor och välbefinnande med stöd av litteraturen!