Information om MSB:s skogsbrandsdepåer

En presentation över ämnet: "Information om MSB:s skogsbrandsdepåer"— Presentationens avskrift:

1 Information om MSB:s skogsbrandsdepåer
Här följer information om MSB:s skogsbrandsdepåer.

2 Depåerna - en förstärkningsresurs
En resurs vid skogsbränder när regionens egna resurser inte räcker till Stödresursen består enbart av materiel, ingen personal Kostnadsfritt för kommunerna att använda depå vid insats Depåerna är tänkta som en extra resurs vid skogsbränder, när regionens egna resurser inte räcker till, exempelvis vid riktigt stora eller långvariga skogsbränder. Stödresursen utgörs enbart av materiel, det följer inte med någon stödpersonal när en kommun lånar depån. Det är kostnadsfritt för en kommun att använda depån. Transporten av utrustningen till skadeplats ordnas dock av kommunen själv.

3 Depåerna rustades upp 2013 Tidigare depåer är utbytta till nya containers med uppdaterad utrustning Önskemål från kommunerna om innehållet i depåerna har beaktats MSB:s tidigare skogsbrandsdepåer har varit i behov av en rejäl uppfräschning. Mycket av materielen har varit gammal och omodern. Depåerna har dessutom sett olika ut på olika ställen. Under 2013 byttes samtliga depåer ut. Nya containers köptes in och packades med både ny och till viss del återanvänd utrustning. Inför nystarten med depåerna fick samtliga skogsbrandsdepåer tycka till och ha synpunkter på vilken utrustningen vi ska köpa in. MSB har beaktat alla synpunkter och i största mån försökt tillgodose dem.

4 12 skogsbrandsdepåer i landet
Boden Skellefteå Dorotea Östersund Sundsvall Söderhamn Ludvika Bengtsfors Strängnäs Vetlanda Högsby Ljungby Efter stormen Gudrun med mycket stormfälld skog, vilken hade kunnat ge stora konsekvenser om det blivit en torr sommar med skogsbränder, placerades flera skogsbrandsdepåer i södra Sverige. I samband med uppdateringen av depåerna, gjordes en viss omflyttning av depåerna för att få en bättre spridning på resurserna. Nu finns depåer i: Boden, Skellefteå, Dorotea, Östersund, Sundsvall, Söderhamn, Ludvika, Bengtsfors, Strängnäs, Vetlanda, Högsby, Ljungby. Dessutom finns 2 reservdepåer i MSB:s centrallager i Ljung. Fråga som kan dyka upp på denna bild är vad som flyttats/tagits bort: Jönköping, Borås och Lessebo tas bort. Strängnäs har tillkommit, depån i Sveg har flyttats till Östersund, och depån i Ånge till Sundsvall.

5 MSB nationella förstärkningsresurser:
Förutom för skogsbrand har MSB förstärkningsresurser också för: Kemikalieolyckor Oljehändelser Översvämning Evakuering med ambulansflyg På samma sätt som för skogsbrand har MSB förstärkningsresurser också för kemikalieolyckor och oljehändelser. Vid sådana insatser följer det också med stödpersonal vid en insats. För översvämning finns barriärer och högkapacitetspumpar. Det finns också en särskild flygresurs för evakuering av patienter med ambulansflyg.

6 Kommunerna ska själva, så långt det är möjligt, klara att hantera sina risker
Beredskap ska finnas för de risker som finns För händelser kommunen inte klarar själv, ska samverkan inom regionen ske Om även regionens resurser är uttömda, finns MSB:s resurser att tillgå MSB:s resurser finns som just en förstärkningsresurs när inte övriga resurser räcker till. Grunden är att kommunerna själva, så långt det är möjligt, ska klara att hantera sina risker. Riskanalyser ska göras och sedan ska beredskapen planeras så att kommunen har utrustning och kompetens för att hantera riskerna. Drabbas en kommun exempelvis av översvämning varje år, behöver det finnas en egen beredskap för detta. Då kan inte kommunen förlita sig på de statliga resurserna finns varje gång. För större eller mer komplexa händelser som kommunen inte klarar av att hantera själv, ska i första hand samverkan ske inom regionen. Om en händelse är alltför komplex, alltför stor eller långdragen för att inte heller regionens samlade resurser ska räcka till, finns MSB:s förstärkningsresurser som en extra back-up. Fråga som kan dyka upp på denna bild är vad som menas med ”region”: Det finns ingen exakt definition av vad ”regionen” är. Tanken är att kommunerna i möjligaste mån först och främst tar hjälp av varandra, om hjälp finns att få inom rimligt avstånd och rimlig tid. I lagen om skydd mot olyckor står också i 3 kap 7 § att Kommunerna ska ta tillvara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för räddningstjänst.

7 De nya skogsbrandsdepåerna
QR-kod på utsidan, länk till information Två containers per depå Öppningsbar långsida Utrustning i trådbackar Varje depå består nu av två containers. De har öppningsbar långsida och all utrustning packas i trådbackar, vilket gör att det blir både mer lättmanövrerat och lättöverskådligt än tidigare. Varje container märks på utsidan med en så kallad QR-kod, se märket på powerpointen. Genom att scanna in QR-koden med mobiltelefon öppnas en webbsida med information om depån. Det gör att man kan stå i skogen och få detaljerad information om utrustningen vid behov.

8 Slang Ø 19 mm, formstabil, 100 m Ø 25 mm, 2.300 m Ø 42 mm, 11.400 m
Merparten har blågul rand och är MSB-märkt. Viss del av den gamla slangen återanvänds även i de nya depåerna, men stora delar av den är ny. Mängderna slang är: Ø 19 mm, formstabil, 100 m Ø 25 mm, m Ø 42 mm, m Ø 76 mm, m För att de lättare ska gå att urskilja har de nya slangarna en invävd blågul rand och är MSB-märkta.

9 Motorsprutor, motorsågar mm
2 motorsprutor, klass 2 4 mindre pumpar Motorsågar Vattenspridare Grenrör, strålrör Elverk för belysning, mm I depåerna ingår 2 motorsprutor, klass 2 samt 4 mindre pumpar. Det finns också några motorsågar, vattenspridare, en rad olika grenrör, strålrör, elverk för belysning mm. Enklare handverktyg som spadar och hackor som fanns med tidigare har rensats ur.

10 Några nyheter för testning
Skuminjektor för att sänka släckvattnets ytspänning, 0,1-0,3% inblandning Ryggspruta Några förslag MSB fått fick när vi frågade skogsbrandsdepåerna vilken utrustning våra containers bör innehålla, var skuminjektorer och ryggsprutor. Skuminjektor och ryggspruta finns nu i varje depå. Skuminjektorn, behöver 0,1-0,3% inblandning av skumvätska. Skummet sänker släckvattnets ytspänning så att det lättare tränger ner i marken.

11 Sexhjuling Registrerad som terräng-fordon, dvs får enbart framföras i terräng, får korsa allmän väg Slangupprullare monterad på flaket I varje depå finns också en sexhjuling. Sexhjulingen är registrerad som terrängfordon och får alltså bara framföras i terräng. Ett önskemål från kommunerna har också varit att depåerna ska ha slangupprullare. En sådan är nu monterad på sexhjulingens flak.

12 Tänk på att det behövs ”körkort” för motorsåg och terränghjuling
Körkort krävs från Övergångstid Terränghjuling: Förarintyg krävs Dispens med B-körkort utfärdat före Kommunen som lånar skogsbrandsdepån är själv arbetsmiljöansvarig vid användandet. Tänk på att det kan behövas särskild utbildning för att köra motorsåg och terränghjuling. Från och med krävs det körkort för att använda motorsåg. En övergångstid för detta krav finns dock till 2015. För sexhjulingarna krävs förarintyg enligt Transportstyrelsens regler. Detta gäller dock inte om man har B-körkort som är utfärdat före år 2000. Oavsett formella krav på förarintyg eller inte, rekommenderar MSB att de som kör sexhjulingarna ska genomgå utbildning för detta.

13 Kommunen som ansvarar för skogsbrandsdepån
Lagerhållning, inventering, service Lämnar stöd till kommunen som begärt resursen med information och ev leverans Kommunen som ansvarar för att hålla skogsbrandsdepån, ska ha två kontaktpersoner gentemot MSB utsedda. Kommunen ansvarar för lagerhållning av depån, att göra en årlig inventering samt att utföra service på motorsprutor och sexhjulingar. När resursen larmas ut ska också stöd lämnas vid utlämnandet av depån. Exempelvis ska kort information om vad som gäller vid användandet lämnas. Eventuellt ges också stöd med själva uttransporten av depån till skadeplats.

14 Hur resurserna larmas ut
Räddningsledaren eller Länsstyrelsen begär resurserna via MSB:s TiB MSB larmar närmaste depåkommun Vem som transporterar materielen till skadeplats görs upp av begärande kommun och kommunen som har depån När resurserna i regionen inte räcker till kan räddningsledaren eller länsstyrelsen begära ut resurser via MSB:s Tjänsteman i Beredskap, TiB. Anledningen att MSB gärna vill att utlarmningen sker via länsstyrelsen är att en regional koordinering av resurser säkerställs innan de statliga resurserna begärs ut. Detta är särskilt viktigt exempelvis för översvämningssituationer, då det är troligt att flera kommuner i samma område är drabbade samtidigt och att stöder behövs på flera ställen. MSB behöver då hjälp från Länsstyrelsen med att koordinera resursbehovet och att prioritera var resurserna ska sättas in. MSB larmar ut depån som ligger närmast. Vem som transporterar materielen till skadeplats görs upp mellan kommunen som behöver hjälpen och den kommun som har depån. Ibland kan depåkommunen köra ut grejorna mot ersättning, ibland är det bättre att kommunen som behöver depån själv hämtar. Det avgörs från fall till fall och av kommunerna själva.

15 När resurserna är färdiganvända
Kommunen som använt dem: Meddelar MSB:s TiB Tvättar, torkar, rullar slang Inventerar materielen och packar containrarna MSB hämtar containrarna och genomför återställning MSB genomför utvärdering När en depå använts vid en släckinsats och utrustningen är färdiganvänd, ska MSB:s TiB meddelas. Kommunen som använt utrustningen ansvarar för att tvätta, torka och rulla ihop slang. Detta har inte MSB möjlighet att göra. Materielen i containern inventeras och containrarna packas. MSB hämtar sedan containrarna som körs till centrallagret i Ljung där de kollas igenom och görs i ordning. När en depå varit i bruk genomförs en utvärdering av MSB. Erfarenheter samlas in om hur saker och ting fungerat, alltifrån utlarmning, information och hur utrustningen fungerat så att kunskap samlas in och depåhanteringen successivt kan förbättras.

16 Mer information om MSB:s förstärkningsresurser
Där finns också en broschyr att beställa om resurserna. Information om MSB:s samtliga förstärkningsresurser hittar man på direktlänken msb.se/forstarkningsresurser. Det finns också en gratisbroschyr att beställa om resurserna. Information om hur man beställer broschyren, hittar man via samma länk.

17 Slutord Till sist: Det är alltså inte tänkt att MSB:s förstärkningsresurser ska ersätta kommunernas egen grundberedskap, utan är en resurs som finns att tillgå när inte regionens egna resurser räcker till. Men när de behövs ska de begäras ut, de är till för att användas. När regionens egna resurser inte räcker till, kan MSB:s förstärkningsresurser begäras.