Nationell riskbedömning

En presentation över ämnet: "Nationell riskbedömning"— Presentationens avskrift:

1 Nationell riskbedömning
Johanna Enberg 1

2 Nationell riskbedömning
EU:s rådslutsatser i april 2011 Rapporten Ett första steg mot en nationell riskbedömning i november 2011 Regeringsuppdrag att redovisa en nationell riskbedömning till 15 mars 2013

3 EU:s rådslutsatser om riskbedömning – april 2011
Enhetliga nationella riskbedömningar bidrar till en samsyn gällande risker i EU. Samsynen underlättar samarbetet när det gäller att förebygga och minska gemensamma och gränsöverskridande risker. Ger underlag till att prioritera beredskapen inför de allvarligaste riskerna i syfte att förebygga katastrofer. Kommissionen ska sammanställa resultatet av medlemsstaternas riskbedömningar under 2012.

4 Ett första steg mot en nationell riskbedömning
Rapporten klar i november 2011. Riskerna som presenteras har en låg sannolikhet och kan få stora konsekvenser. Risker som är viktiga i ett nationellt perspektiv och för EU:s övergripande bild. Ett urval av risker som 46 myndigheter har identifierat i risk- och sårbarhetsanalyserna 2010.

5 Nationell riskidentifiering – de 24 riskerna
översvämningar ras och skred stormar jordbävningar och vulkanutbrott solstormar värmebölja skogsbränder angrepp av skadeinsekter smittsamma sjukdomar resistenta bakterier och resistens mot antiviraler störningar i försörjning av läkemedel risker med nukleära och radiologiska ämnen risker med kemiska ämnen dammbrott störningar i livsmedels- och dricksvattenförsörjningen omfattande bränder i byggnader och tunnlar störningar i elektroniska kommunikationer störningar i energiförsörjningen störningar i betalningssystemen oljeutsläpp avbrott i transporter och stora transportolyckor terrorism cyberattacker risk för instabilitet i samhället och social oro

6 Nationell riskbedömning
MSB ska i samverkan med berörda myndigheter fortsätta arbetet med en nationell riskbedömning, med utgångspunkt i rådslutsatserna om riskbedömning i Europeiska unionen (8068/11). MSB ska redovisa arbetet till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 15 mars 2013.

7 Deltagande aktörer 35 centrala myndigheter 21 länsstyrelser
16 kommuner 3 landsting 4 branschorganisationer

8 Risk- och sårbarhetsanalys
Myndigheter ska göra risk- och sårbarhetsanalyser (2002) Ett 50-tal myndigheter rapporterar till MSB och regeringen Kommuner och landsting ska göra risk- och sårbarhetsanalyser (2006) Kommunerna rapporterar till länsstyrelserna

9 Risk- och sårbarhetsanalys
Analysen ska utgöra en grund för det förebyggande och förberedande krisberedskapsarbetet Ska ge kunskap om vad som måste skyddas, vad som kan hända, vilken förmåga vi har att hantera olika händelser och vilka konsekvenser olika händelser får

10 Steg 1: Vad ska skyddas?

11 Vad ska skyddas? Människors liv och hälsa Samhällets funktionalitet
Demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter Ekonomiska värden och miljön Nationell suveränitet

12 Steg 2: Riskidentifiering

13 Riskidentifiering Workshop om riskidentifiering och urval.
Genomgång av 200 olika händelser från myndigheternas risk- och sårbarhetsanalyser och från andra länders nationella riskbedömningar.

14 Steg 3: Urval

15 Elva nationella händelser
Störningar i GPS Skolskjutning Drivmedelsbrist leder till transportstörningar inom livsmedelssektorn Pandemi Utsläpp i dricksvattentäkt Dammbrott Brand i stort kryssningsfartyg Värmebölja  Kärnkrafthaveri Terrorist detonerar bomb i tunnelbanan Våldsamma upplopp i flera städer

16 Steg 4: Scenarioutveckling

17 Steg 5: Analys

18 Analys genom workshop Störningar i GPS datum: 11–12 september
En skolskjutning i en svensk skola datum: 25 september Drivmedelsbrist leder till transportstörningar inom livsmedelssektorn datum: 2 oktober

19 Analys på annat sätt Pandemi Utsläpp i dricksvattentäkt Dammbrott
Brand i stort kryssningsfartyg Värmebölja

20 Analys vid senare tillfälle
Kärnkrafthaveri Terrorist detonerar bomb i tunnelbanan Våldsamma upplopp i flera städer

21 Hur kan en nationell riskbedömning användas?
Vi har i Sverige hittills arbetat med risk- och sårbarhetsanalyser ur ett lokalt, regionalt och centralt myndighetsperspektiv. Vi har en tradition av att bygga vår beredskap på aktörernas verksamhet och utifrån deras ansvar. Med en nationell riskbedömning kan vi också bättre förstå vilka brister som finns och hur vi kan göra prioriteringar på alla nivåer i samhället.