POSTOPERTIVA SÅRINFEKTIONER

En presentation över ämnet: "POSTOPERTIVA SÅRINFEKTIONER"— Presentationens avskrift:

1 POSTOPERTIVA SÅRINFEKTIONER
Annsofi Mattsson Operationssjuksköterska Urologoperation USÖ Vem är jag…. Operationssjuksköterska sedan 1992 Hygienombud Arbetar sedan hösten -11 med operationssjuksköterskestudenter.

2 HISTORIA Teori om orsak = metod att bota / förebygga.
Lister ( 1827 – 1912 ) Pasteur ( 1822 – 1895 ) Brewer ( 1861 – 1939 ) Antibiotika ( 1970 –tal ) Var föruttnelse och stank från sår har beskrivits sedan långt tillbaka. Beroende på för den tidens aktuella teori om orsak har allt från besvärjelser till renlighet prövats för att förebygga och bota. Lister introducerade hygieniska åtgärder vid operationer, desinfektion av hud, suturmaterial och började använda handskar. Detta dock utan större genomslags kraft. Listers teori fick dock upprättelse då Pasteur upptäckte bakteriernas betydelse för förruttnelseprocessen och sjukdom. Georg Emerson Brewer rapporterade stora framgångar när han moderniserade sin aseptiska teknik och sina autoklaver. Infektionsfrekvensen sjönk från 39 % ( ) till 3,2 % ( ) för ”rena” ingrepp. Man förstod alltså tidigt att anledning till post op sår inf. Var att bakterier kontaminerade vävnaden under under operationen. Den goda effekten av förebyggande hygieniska åtgärder liksom den goda effekten av antibiotikaprofyoax som infördes på 1970-talet gav stöd till denna teori

3 Postoperativa sårinfektoner
En av de vanligaste VRI Incidens mellan 5 -20% Förlängd vårdtid, ökad dödlighet, ökad kostnad samt PERSONLIGT LIDANDE Post op sårinf. Är en av de vanligaste Vårdrelaterade infektionerna med en incidens som ungefär är mellan % av alla VRI. En postoperativ sårinf debuterar inom 30 dagar, vid implantat kirurgi inom 1 år Jämför man med UVI som är mer vanligt förekommande leder postop sårinf till 7 dygn längre vårdtid och ger en betydligt högre kostnad jmf mot UVI som bara ger 1 dygn längre vårdtid. .Men Det personliga lidandet kan ju inte kostnadsberäknas, här kan det ju handla om smärta, missprydande ärr, …. Det finns inget heltäckande nationellt registreringssytem för post op sårinf. En annan svårighet att se frekvensen av dessa infektoner är att infektktionen ofta debuterar då pat. Lämnat sjukhuset .

4 Definitioner WHO: ”Pus visible to the naked eye”
Ljungqvist: ” Var som tömmer sig spontant eller efter incicion” CDC : Ytlig: ”varbildning synlig för ögat, begränsad till hud och underhud” Djup: ” Inflammation eller varbildning under facia” Det finns flera olika definitioner på hur man bedömer en sårinfektion. Detta beror nog till stor del på att det är en till viss del objektiv bedömning där det inte går att få det helt svart / vitt.

5 SPRIT Sprita händerna! Vad ska vi då göra?
Jo, vi ska sprita våra händer: Före patientkontakt Efter patientkontakt Före vi tar på handskar Efter vi tagit av handskar.

6 Basala hygienrutiner Följsamheten till Basala hygien rutiner i Alla vård och undersökningssituationer och av all vård personal är den enskilt viktigaste åtgärden att förhindra VRI. 2007 gav Socialstyrelsen ut en författning gällande basala hygienrutiner och den gäller för ALLA som arbetar inom hälso och sjukvård. SKL Tog initiativ till en satsning för ökand medvetenhet om risker i vården och förbättra säkerhetskulturen 2008.

7 Åtgärder för att förebygga Postoperativa sårinfektioner.
Åtta stycken åtgärdspaket togs fram. Alla åtgärder bygger på den senaste vetenskapliga evidensen. I åtgärdspaketet för att minska postoperativa sårinfektioner har man utarbetat 4 viktiga åtgärder: Rökstopp Korrekt metod vid huddesinfektion och håravkortning Register för sårinfektioner samt Korrekt antibiotikaprofylax

8 Antibiotika När Var och Hur ?!
Antibiotikaprofylax: Olika rutiner för olika typer av ingrepp Lämplig antibiotikakoncentrationer i såväl serum som vävnadsvätska. Teurapeutiskt syfte: Redan infekterad vävnad Antibiotika minskar antalet bakterier i operationsområdet och förhindrar spridning av bakterier i vävnaderna. Rena ingrepp är infektionsfrekvensen lägre än 2 % och där rekommenderas inte profylax. Undantag hjärt-kärl kirurgi, implantatkirurgi men även patienter med nedsatt immunförsvar. Vid rena – kontaminerade och kontaminerade ingrepp finns det dokumenterat att antibiotikaprofylax minskar antalet postop sårinf. Ex. Kolorectalkirurgi % utan 5-10% med. Det krävs att antibiotikakoncentrationen är lämplig i serum och vävnad vid tidpunkt för hudincision och så länge ingreppet pågår. Om det anses finnas en infektion innan op.start ges antibiotika i terapeutiskt syfte.

9 Hur! Kort halveringstid = i.v 1 tim preop
Optid över tre tim eller stor blodförlust ny dos. Hög biotillgänglighet och lång halveringstid = peroralt minst två tim preop. Olika antibiotika ges på olika sätt. Viktigt med kommunikation mellan avdelningarna för att få en bra samordning kring patienten. Som ssk bra att ha kunskap om detta för att kunna vara med och ge patienten bästa möjliga vård. En fokuserad kirurg har ofta mycket att tänka på.

10 Individen Diabetes Obesitas Rökare Pågående infektion Äldre Sjukdom
Malnutrition Faktorer som påverkar förutom hur vi beter oss i vårt patientnära arbete, följer BHR. Samt den kirurgiska tekniken är patientfaktorer. En del av dessa faktorer kan vi optimera inför och under det kirurgiska ingreppet. Kontroll av B-glucos! – hålla mellan 4,5 – 6 mmol speciellt för hjärt patienter. Syresättning av patienten över 95% ERAS förbättrad återhämtning efter kirurgi.

11 Värme Bevara kroppstemperaturen = Förbättrad sårläkning
Minskad risk för postoperativa sårinfektioner Redan vid 2 grader lägre kroppstemp ökar risken för postop sårinf. Immunförsvaret påverkas negativt och sårläkningsprocessen blir långsammare. Monitorera patienter där op. Tiden är längre än 45 min.

12 Omläggning operationssår
Förstärk Steril metod 1:a dygnet

13 ALLAS ANSVAR Det är allas ansvar som jobbar med patienten att arbeta så att risker för postoperativa sårinfektioner minimeras. Inte bara för den enskilda patientens skull utan även för samhällsekonomins skull. Våra patienter är som mest sårbara i vår vård, utsatta på operationsbordet, eller i en säng på IVA UVA och oförmögna att kunna ta hand om sej själva. Vi måste förstå att vi alla är en länk i kedjan och en kedja blir svag om någon länk brister, den kan till och med gå av. Ingen vill väl vara den bristande länken?