Kön, makt och statistik (SOU 2007:108)

En presentation över ämnet: "Kön, makt och statistik (SOU 2007:108)"— Presentationens avskrift:

1 Kön, makt och statistik (SOU 2007:108)
Stafettpinnen Konferens 17 januari 2013 Delegationen för jämställdhet i arbetslivet

2 Tidigare elitstudier i Sverige
Maktutredningen 1989 (SOU 1990:44) 2001: ”Kön och den sociala reproduktionen av eliter” (Riksbankens Jubileumsfond, Göteborgs universitet) SOU 2007:108 (även regionalt och lokalt) Pågående projekt: ”Bygga maktbas” (Ragnar Söderbergs stiftelse, Uppsala universitet)

3 Syften Kartlägga kvinnors och mäns fördelning över maktpositioner
Diskutera hur en sådan kartläggning kan underlättas i framtiden

4 Undersökta områden Näringsliv Politik Offentlig förvaltning
Organisationsliv Massmedier Kultur Vetenskap

5 Resultat Generellt sett är skillnaden mellan kvinnors och mäns tillgång till makt på en övergripande nationell nivå subtil men systematisk. Det finns dock stora variationer mellan olika områden, olika nivåer och olika typer av positioner. På sina håll är skillnaden dramatisk.

6 Andel kvinnor på maktpositioner

7 Vilka mönster fann vi? Jämställdhet på de synligaste politiskt influerade maktpositionerna på riksplanet. En tredjedel kvinnor där man strävar efter jämställdhet men inte granskas. Massiv mansdominans på lokal och regional nivå – och i akademier och storföretag med kollegial rekrytering och låg omsättning på ledamöter – men också i kultur och dagspress.

8 Kvinnor och män har olika sorts makt
Kvinnor är chefer i mindre företag och organisationer – i vård, omsorg, skola Män är högre chefer – i byggnad, tillverkning, it, affärsverk, finans Män är vd och ordförande, kvinnor är ledamöter

9 Rikspolitiken mest jämställd
Men kommunala och regionala toppchefer är män Partier till vänster mer jämställda än de borgerliga – särskilt på distriktsnivå och i ungdomsförbunden. Särskilt m och kd har många män i ledningen.

10 Könsarbetsdelning bland chefer
Flest kvinnor i rikspolitiken – och på politiskt influerade positioner på andra områden: public service-medier, statliga forskningsråd, statliga företag Flest män i det privata näringslivet och i dagspressen – och kommersiella etermedier och privata forskningsstiftelser

11 Vald eller utsedd? Kvinnor är oftare valda och bestämmer oftare över offentliga resurser Män är oftare utsedda (av högre chefer eller av varandra) och bestämmer över privata resurser och symboliska värden (nobelpriset!)

12 I offentlig förvaltning finns också fler kvinnor på toppen
Men kommunchefer och regionchefer är män I försvaret finns kvinnor främst bland civila Kvinnor finns bland höga domare men 80 % av tingsrättsdomarna är män Tvärtom bland åklagarna: 52 % kvinnor bland kammaråklagarna, men främst män som högre åklagare

13 Kultur På riksnivå finns könsbalans bland museichefer och teaterchefer
På länsnivå leds teater, musik och museer nästan bara av män Bibliotekscheferna är kvinnor Musikliv och opera har flest manliga chefer

14 Vetenskap Tills nyligen styrde män universitet och kvinnor de nya högskolorna. Nu är de flesta rektorerna vid de stora universiteten kvinnor (2012). Mellancheferna (dekanerna) är män. Fler kvinnor studerar, men efter doktorsexamen tar männen över. Från 17 % kv professorer 2007 till 23 % 2012.

15 Regionala skillnader – fler kvinnor i storstädernas topp och längs kusten, färre i traditionella områden som Småland och Västerbotten 40-60 %-regeln: alltid kvinnor som är 40 %, männen 60 %

16 Varför så få kvinnor på toppen?
Enligt kvinnorna på toppen: Rekrytering sker ofta genom informella nätverk, kvinnor förbigås, många män vill inte samarbeta med kvinnliga chefer Enligt männen på toppen: Kvinnor söker inte dessa poster tillräckligt ofta. Kvinnor har också ofta omsorgsuppgifter som hindrar dem att satsa helt på jobbet.

17 Jämställdhet och mångfald tycks kräva:
Representativ ambition Genomskinlig rekryteringsprocess Synliga positioner Att positionen inte är unik (för då blir det en man)

18 Jämställdhet – en tidsfråga?
Delvis kanske kvinnor klättrar. Men frapperande att den motsatta tendensen är så vanlig: fler kvinnor utnämns på toppen där de syns. Däremot är det svårt bli chef lokalt – som tingsrättsdomare, kommunchef, länsteaterchef eller chefredaktör. Viktigt med synliga föregångare – motverkar stereotypiska idéer. Ett argument för kvotering?

19 Om materialproblem: Folk- och Bostadsräkningarna har slopats sedan länge. SIS Ägarservice ger inte längre ut sin kartläggning av näringslivschefer (finns dock som betaltjänst på nätet). Statskalendern ges inte längre ut som förut. Motsvarande uppgifter finns inte komplett på nätet. Medieguiden ges heller inte ut längre. Företagens hemsidor är ofta utmärkta men saknar ibland viktig information. Ännu mer så andra organisationer.

20 Att göra: Förbättra statistiken. Den bör vara överskådlig, tillgänglig och jämförbar (gärna internationellt). Redovisa den årligen. Kartlägg mellancheferna (rekryteringsbasen), t ex affärsområdeschefer, dekaner, prefekter. För upp den lokala makten på dagordningen. Pressen är särskilt viktig eftersom mediernas makt ökar hela tiden. (Enligt 2001 års toppchefer har medierna störst makt.) Utnyttja generationsskiftet när 40-talisterna går i pension! Agera internationellt!

21 Anita Göransson Professor i genus, organisation och ekonomisk förändring, Linköpings universitet, och gästprofessor vid Uppsala universitet