Kommunernas engagemang i enskilda vägar

En presentation över ämnet: "Kommunernas engagemang i enskilda vägar"— Presentationens avskrift:

1 Kommunernas engagemang i enskilda vägar
– frivilligt men betydelsefullt km statlig väg km kommunal väg km enskild väg

2 Kommunsammanslagningarna på
En titt i backspegeln Lagstiftning sedan 1907. Ändrad 1939, 1973 och senast 1997. Kommunsammanslagningarna på 60- och 70 talen

3 Bidragssystemet Bidrag sedan början av 1900-talet. Dagens system infördes 1985, med syfte att främja följande mål: Boende i glesbygd ska underlättas. Vägtransporter ska underlättas i områden där kostnaderna för dessa transporter hämmar utvecklingen av näringslivet. Allmänheten ska ha tillgång till områden för rekreations- och fritidsaktiviteter. Det vägkapital som är nedlagt i det enskilda statsbidragsvägnätet ska säkras. Trafiksäkerhet och miljöintressen ska beaktas och tas tillvara. För att vara berättigad till statligt bidrag ska vägen: inte vara av obetydlig längd osv.

4 Bidragssystemet

5 Sverige som helhet Ej svar Ger bidrag eller sköter vägar
Ger ingen form av bidrag

6 Enkät - 157 kommuner Inget bidrag – 13 procent
Komplettering till statligt bidrag – 68 procent Bidrag till väg utan statligt bidrag – 55 procent Skötsel av enskild väg – 29 procent Sköter vinterväghållning – 4 procent

7 Kommuner som inte ger bidrag
21 kommuner har valt att inte alls engagera sig i enskilda vägar Exempel: Österåker - åtar sig ingen skötsel Botkyrka - avvecklade bidraget men noterar bibehållen standard Älvsbyn - avvecklade bidraget fick tyst acceptans Knivsta - avvecklade bidraget liksom alla andra icke lagstadgade kommunala utgifter

8 Kommuner som ger bidrag
Kommunalt engagemang en rättvisefråga för de flesta kommuner. Fyra huvudkriterier: Längre enskilda vägar med permanentboende som får statsbidrag. Vägar med permanentboende på landsbygden som är kortare än m. Enskilda vägar som ligger inom tätorter och oftast har reglerats av byggnadsplan med enskilt huvudmannaskap. Enskilda vägar som är viktiga för det rörliga friluftslivet.

9 Kommuner som ger bidrag
106 kommuner ger bidrag till statsbidragsberättigade vägar. Väglängd: km Kommunalt bidrag: 0, ,30 kr/meter väg Kommunal kostnad: 35 000 - ca 4,5 miljoner kr. Medelbidrag: 3 kr/meter väg 86 kommuner ger bidrag till icke statsbidragsberättigade vägar. Väglängd: km Kommunalt bidrag: 0,20 – 25,20 kr/meter väg Kommunal kostnad: 1 000 - ca 3.4 miljoner kr Medelbidrag: 4,20 kr/meter väg

10 Kommuner som ger bidrag
Arvika - särskilt bidrag till skogsbilvägar Borlänge - permanentboendes årsavgift Kristianstad - skickar påminnelse Ludvika - faktiskt nedlagda kostnader Orsa - ett särskilt skogsbolag Tyresö - direkt till permanentboende Växjö - samordnande vägförsamling

11 Kommuner som sköter enskilda vägar
+ Service. Äldre kan bo kvar. + Likvärdig standard för alla. + Enklare administration mot Vägverket. + Kommunen har kompetensen. + Upphandlingar görs i konkurrens - Höga kostnader. - Mindre självbestämmande. - Mindre engagemang från invånarna. - Ställer samma krav som på allmänna vägar.

12 Kommuner som sköter enskilda vägar
46 kommuner sköter enskilda vägar. Väglängd: km, Kostnad: 1, kr/meter väg Kommunernas kostnader: miljoner kr/år. Medelkostnad: 12,10 kr/meter väg. Exempel: Borlänge - sköter vägar med och utan statsbidrag Gotland - sköter nästan samtliga enskilda vägar Tingsryd - har politiska vägråd

13 Kommuner som sköter enskilda vägar
Beslut sedan kommunsammanslagningarna Lättaste sättet att få ett enhetligt system. Statsbidraget täckte kostnaderna för skötseln Idag täcker inte bidraget de egentliga kostnaderna. Efter 30 år tar invånarna den kommunala skötseln för självklar. Särskilt familjer som flyttar ut på landet tar för givet att kommunen sköter vägarna.

14 Kommuner som sköter vinterväghållningen
7 kommuner sköter enbart vinterväghållningen. Väglängd: km Kostnad: 0,40 – 5,60 kr/meter väg Kommunernas Kostnader: miljoner kr/år. Medelkostnad: 2,80 kr/meter väg.

15 Andra kommunala bidragsformer
Bidrag ges till Belysning. Beläggning. Skötsel av grönområden. Lån till upprustning av vägar. Lekplatser. Finplanerad/grovplanerad platsmark. Administration. Redskap. Grusning. Hög turistbelastning. Enskild färja. Vägar som har buss i linjetrafik. Förrättning.

16 Utveckling åt olika håll
Vissa kommuner håller på att se över bidragssystemet, oftast med motiv att minska bidragen eller att upphöra med dem helt. Vissa kommuner vill minska sin skötsel av de enskilda vägarna, eller överföra all skötsel till de egentliga väghållarna. Vissa kommuner vill ta över huvudmannaskapet för de enskilda vägarna, medan andra hellre vill försöka väcka sovande föreningar till liv.

17 Vem ska vara huvudman? Helsingborg - ändrar planerna till kommunalt huvudmannaskap Lerum - 40 års arbete för att kunna ta över Munkedal - vill föra över huvudmannaskapet till vägföreningar Ängelholm - särskilda kriterier för övertagande Örnsköldsvik - utreder återlämnande av skötseln Sundsvall - vill återinföra enskild skötsel

18 Väcka eller låta sova? Justera andelstal genom lantmäteriförrättning (1998) Innan 2004 års utgång. Andelstal fortfarande oförändrade 2006, speciellt de sovande. Om föreningen är sovande har kommunen tre alternativ: att fortsätta med frivilliga driftåtaganden att ta över hela ansvaret för vägen att väcka föreningen till liv.

19 Väcka eller låta sova? Skellefteå - inte råd att väcka 406 sovande föreningar Knivsta - väckte genom att sluta ploga Arvika - väcker vid större ombyggnader Borlänge - låter föreningarna fortsätta sova Umeå - tydligt politiskt mandat och samtida upprustning underlättar väckning Degerfors - låter förening fortsätta sova Falun - såväl väckt som avvecklat föreningar Tingsryd - allt färre kontaktpersoner i sina föreningar

20 Hur hantera brist på funktionärer?
Viktigaste framtida stötestenen i ett framtida system: Sköts av personer med egen verksamhet och varit en naturlig del av det ordinarie jobbet. Yngre har inte samma förutsättningar eller vilja att sköta vägarna. För tillfället tycks tillgången på entreprenörer i allmänhet vara god. Bristen på personer som vill engagera sig i styrelser mm är däremot påtaglig.

21 Så hanteras väghållningen vid nyexploatering
Botkyrka - beslutat om kommunalt huvudmannaskap vid nyexploatering Knivsta - numera enskilt huvudmannaskap i de flesta planerna Skellefteå - trycker på vikten av tydlighet vid överlämnande Sundsvall - antagit plan där hela området är kvartersmark Vellinge - enskilt huvudmannaskap är tradition Degerfors - enskilt huvudmannaskap vid fritidsboende Österåker - stor andel planer med enskilt huvudmannaskap

22 Låta föreningen försvåra för allmän trafik?
Ett fåtal vill stänga vägen för allmän trafik. I något fall har kommunen tagit över driften eller ökat bidragets storlek. I flera fall har frågan fallit, då bidraget dras in om vägen stängs. Ansökan om parkeringsförbud längs vägar. Tendensen tycks bli allt vanligare – föreningarna försöker muta in sina egna områden allt mer. Väghållaren bestämmer själv om motorfordonstrafik ska tillåtas. Gäller inte för mark som är redovisad som allmän plats i detaljplan. Ett större andelstal kan övervägas vid trafikintensiva anläggningar.