Folkhälsonämndens uppdrag inför Mål och budget 2014-2016 KSAU Karlskoga 2013-04-29.

En presentation över ämnet: "Folkhälsonämndens uppdrag inför Mål och budget 2014-2016 KSAU Karlskoga 2013-04-29."— Presentationens avskrift:

1 Folkhälsonämndens uppdrag inför Mål och budget 2014-2016 KSAU Karlskoga 2013-04-29

2 Ett sjunde fullmäktigemål Folkhälsonämnden föreslår ett sjunde fullmäktigemål med formulering: - Karlskogas barn och unga ska ha jämlika uppväxtvillkor och skälig levnadsstandard som krävs för fysisk, psykisk och social utveckling Folkhälsonämnden bidrar till att minska effekterna av ekonomisk utsatthet hos barn. Detta genom sitt uppdrag att söka och ta fram verktyg för att i samverkan bidra till förebyggande och främjande insatser för att minska effekterna av ekonomisk utsatthet och utanförskap. MÅL och styrmått Det är viktigt att skilja på reella åtgärder för att minska andelen utsatta barn och åtgärderna för att minska effekterna av ekonomisk utsatthet.

3 Ekonomiskt utsatta barn Det är vanligare med ekonomisk utsatthet hos personer med: -Låg utbildning -Utländsk bakgrund -Ensamstående De socioekonomiska skillnaderna ökar i Sverige. Det är därför särskilt viktigt att ha ett mål om ekonomisk utsatthet. Exempel på styrmått: -Barnfattigdomsindex -Antal ferieplatser -Integration -Ungdomsarbetslöshet -Fritidsaktiviteter I Barnkonventionens artikel:27 står det att alla barn ska ha rätt till en rimlig levnadsstandard, utifrån varje lands förhållanden och förutsättningar. Detta betyder att inget barn ska hamna i utanförskap på grund av bristande resurser.

4 Folkhälsonämnden uppskattar tydligheten avseende vad det innebär att beröras och samordna mått så att målen uppnås. Vem berörs och vem samordnar? Samordnande nämnd/-er ansvarar för att • samordna arbetet med målet inom kommunen • sammanställa vad berörda nämnder gör för att bidra till måluppfyllelsen • följa upp arbetet och göra en samlad analys • bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet. Berörd nämnd ansvarar för att • arbeta aktivt för att bidra till att målet uppnås • samverka med övriga berörda nämnder • upprätta verksamhetsplaner med aktiviteter för att uppnå målen • följa upp verksamhetsplanen och redovisa resultatet för nämnden • återrapportera efterfrågade resultat till kommunfullmäktige. MÅL och styrmått

5 Folkhälsonämnden föreslår därför: Att nämndens uppdrag även räknas in att beröra folkhälsonämnden i fullmäktige mål 6, Karlskoga är känd som en framstående utbildningsort. Mått 6.1: Andel godkända i samtliga ämnen i åk 9 (procent). Mått 6.4: Betygspoäng i genomsnitt efter avslutad gymnasieutbildning (betygspoäng). För fullmäktigemål 6 ser folkhälsonämnden att man med ett god samverkan kring folkhälso- och barnrättsfrågor, kan bidra till måluppfyllelse.

6 Tillsammans med Barn- och utbildningsnämnden redovisa en handlingsplan för hur matsituationen i grundskolan kan förbättras (få nöjdare elever). Se bilaga 2 Folkhälsonämndens handlingsplan för nöjdare matgäster i grundskolan • Tillsammans med Socialnämnden redovisa en handlingsplan för hur möjligheterna att välja mellan olika maträtter kan öka inom äldreomsorgen. Se bilaga 3 Folkhälsonämndens handlingsplan för val av maträtter för äldre. • Arbeta fram en handlingsplan för framtagande av nyckeltal för jämförelse av kostnader inom kost och städ. Se bilaga 4 Folkhälsonämndens handlingsplan för jämförelser inom nämndens verksamheter. • Lokalutredningen: Förtydliga avgående kostnader inom ramen för lokalutredningen. Använd tidigare utskickad mall. Se bilaga 5 Lokalutredningen, effekter för Folkhälsonämnden. FOLKHÄLSONÄMNDENS SPECIFIKA UPPDRAG utifrån nämndgenomgångar

7 Vad vill nämnden uppnå/vilka nämndmål vill nämnden koppla till de olika fullmäktigemålen med utgångspunkt i fullmäktigemålen och de preliminära ekonomiska ramarna? Folkhälsonämnden har lämnat synpunkter: Bilaga 1 Folkhälsonämndens förslag KF mål 2014-2016 Bilaga 1.1 Ungdomarnas bidrag till Folkhälsonämndens förslag KF mål 2014-2016

8 Folkhälsonämnden anhåller om: Ramar för drift och investeringar Folkhälsonämnden har beslutat om en projektplan för heltidsprojektet utifrån åren 2013 – 2015. Där är det tydligt i uppstarten av projektet att kostnader som exempelvis fortbildning och omställningskostnader kommer att uppstå i projektets senare del. Eftersom nuvarande treårsbudget slutar vid utgången av 2013 kommer ett eventuellt överskott att halveras till nästkommande treårsbudget. Detta gör att folkhälsonämnden anhåller om att: – Den del av driftramen som är tilldelad för heltidsprojektet ska i sin helhet följa hela projekttiden 2013 - 2015.

9 Ramar för drift och investeringar Folkhälsonämnden påtalar: Folkhälsonämnden ska beskriva konsekvenser av en neddragning av driftramen med 22 tkr. En neddragning av 22 tkr av de preliminära ramarna skulle innebära att den del som avser lönebidrag inom kostverksamhetens driftram sänks med 22 tkr till 160 tkr. Det gör att kostnaden ökar för köpande förvaltning med 22 tkr. Resterande delar av Folkhälsonämndens driftram är dels avtalsbunden till Örebro läns landsting för kommunens folkhälsoarbete som är landstingets motkrav för att anslå pengar till kommunerna. Dels riktade medel till ung medborgardialog samt för det pågående heltidsprojektet.

10 Folkhälsonämndens andel av kostnader: Kostnader för drift och investeringar

11 Fördelning av kostnader I 2013 års budget är kostnaderna i Folkhälsonämnden fördelade på lön/övrigt enligt nedan: Totala kostnader 133 250 tkr Personalkostnader77 389 tkr(58,09 %) Råvarukostnader26 793 tkr(20,11 %) Måltidstransportkostnader2 558 tkr (1,92 %) Hyreskostnader6 793 tkr(5,1 %) Städ/förbrukningsmaterial1 507 tkr(1,13 %)

12 Kostnader för drift och investeringar Folkhälsonämnden anhåller om: Råvarukostnader 1 % ökning av råvarukostnaderna ger en kostnadsökning om 268 tkr (beräknat på 2013 års budgeterade råvarukostnader). År 2012 var den genomsnittliga kostnadsökningen på råvara 7,2 %. Skulle det bli en 3 % kostnadsökning 2013 innebär detta 804 tkr som är i det närmaste omöjligt att spara ihop under löpande budgetår. Folkhälsonämnden anhåller om: – Att få justera portionspriset med 2 % avseende den del av priset som utgör råvarukostnaden.

13 Kostnader för drift och investeringar Lönekostnader Sedan införandet av tre-årsbudget och central löneöknings hantering har folkhälsonämnden själv sparat in sina löneökningar. 2012 beslutade fullmäktige att folkhälsonämnden kunde justera upp kostnaderna motsvarande löneökningen. Inför 2014 – 2016 föreslås folkhälsonämnden kunna justera arbetskraftskostnaderna motsvarande löneökningen. Folkhälsonämnden anhåller om: – Att kunna justera arbetskraftskostnaderna motsvarande löneökningen 2014 – 2016 för senare justering, enligt utfall från central fördelning.

14 Kostnader för drift och investeringar Vikariekostnader Förmedlingskostnaden till bemanningsenheten för perioden april till december 2011 är cirka 414 tkr och 2012 cirka 430 tkr. Kostnaden är inkluderat i totalpriset till bemanningsenheten är jämfört mot förvaltningens lägsta lön till vikarier 19 300 kr/månad. Denna kostnad har folkhälsonämnden själv sparat in då den inte har ingått i kostnaden från början. Folkhälsonämnden anhåller om: – Att kunna justera vikariekostnaderna motsvarande förmedlingskostnaden till bemanningsenheten.

15 Kostnader för drift och investeringar • Ange åtgärder och konsekvenser för att klara investeringar inom föreslagen ram. Föreslagen investeringsram gör att Folkhälsonämnden kan göra de egna investeringarna i verksamheterna enligt plan. De fasta installationerna/ ombyggnationer i lokaler är enligt förslaget inarbetat i reinvesteringar hos samhällsbyggnadsnämnden. Folkhälsonämnden påtalar: En gemensam dialog och en tidsplan för kostverksamhetens reinvesteringar behövs för att undvika driftstörningar i kostverksamhetens produktion.