Nya skollagen – skolkuratorns och elevhälsans roll och uppdrag

En presentation över ämnet: "Nya skollagen – skolkuratorns och elevhälsans roll och uppdrag"— Presentationens avskrift:

1 Nya skollagen – skolkuratorns och elevhälsans roll och uppdrag
Jonas Reinholdsson KommunLex AB Copyright © 2011 KommunLex AB materialet får inte spridas, användas eller kopieras utan KommunLex medgivande

2 Ny skollag från och med 1 juli 2011
Den nya skollagen - för kunskap, valfrihet och trygghet, Prop. 2009/10:165 Reformer och anpassning till dagens situation. Berör bl.a. barns- och elevers rättigheter, stärkt rättssäkerhet och barnperspektiv samt tydliggörande av elevhälsans roll och uppdrag. Påverkar även skolkuratorn som en av elevhälsans professioner.

3 Den nya lagen i korthet Kommunala och fristående skolor har så långt möjligt en gemensam reglering. Förskolan är en egen skolform vilket förtydligar dess roll som det första steget i utbildningssystemet. Detta innebär bl.a. att fler av de skolformsövergripande bestämmelserna även gäller för förskolan. Alla skolformer har i princip en gemensam reglering – en mer enhetlig struktur som underlättar för dem som ska tolka och tillämpa lagen.

4 Nya skollagen, fortsättning
Rättssäkerheten för elever och vårdnadshavare stärks genom införande av bl.a. möjlighet att överklaga rektors beslut om åtgärdsprogram. Andra beslut med ökade överklagandemöjligheter är beslut om att neka en elev i kommunal skola viss skolplacering med hänsyn till att detta skulle medföra betydande ekonomiska eller organisatoriska svårigheter för kommunen samt skolskjutsar. Uttrycklig reglering av skolans möjligheter att vidta disciplinära åtgärder för att skapa studiero och trygghet.

5 Nya skollagen, fortsättning
Tidigare regleringar som följt av skolförordningarna eller andra styrdokument lyfts in och lagfästs genom en direkt reglering i skollagen. Detta gäller t.ex. värdegrunden för skolan. Genom en tydlig koppling till Barnkonventionen klargörs att barnets bästa ska vara utgångspunkten i all utbildning. Barnperspektivet tydliggörs på flera sätt, varav rätten att överklaga är ett sätt. Skyldigheten att anmäla till rektor, möjlighet att lämna information utan hinder av sekretess och beslut om tillhörighet till särskolan är andra sätt.

6 Nya skollagen, fortsättning
Samt ett flertal andra förändringar… Begreppet förskolechef införs i skollagen med samma krav på behörighet som för rektorer. Timplanen i grundskolan finns kvar, men en skola ska kunna ges dispens från timplanen och Skolinspektionen ska då särskilt följa upp kvaliteten i denna skola. Möjligheten att inrätta lokala styrelser är nu permanent, men företrädare för elever och deras föräldrar får inte vara i majoritet.

7 Nya skollagen, fortsättning
Alla elever, oavsett om de går i en kommunal eller fristående skola, ska ha tillgång till skolbibliotek. Avreglering av bestämmelser om kvalitetsarbete genom att kraven på kvalitetsredovisning och kommunal skolplan tas bort. Nya bestämmelser om systematiskt kvalitetsarbete. Modersmålsstöd och modersmålsundervisning regleras i lagen. Möjligheten att få befrielse från obligatorisk undervisning i skolformer där skolplikten kan fullgöras är kraftigt begränsad.

8 Nya skollagen, fortsättning
Utökade befogenheter för huvudman, rektor och lärare att vidta åtgärder för trygghet och studiero. Skärpta regler om utredning inför beslut om mottagande i särskolan. Krav på att skolmaten ska vara näringsriktig. Antagningstester tillåtna på grundskolan. Skolplikten förlängd ett år för bl.a. elever som gått om en årskurs eller börjat skolan ett år senare

9 Elevhälsan i den nya skolagen
Elevhälsan, sidan 274 i propositionen Skärpningar när det gäller omfattning och kompetens. Tvångsmässiga undersökningar begränsas inom skolhälsan. Elevvårdskonferensen avskaffas. Ingen elevhälsa i förskolan med hänsyn till ”BVC:s ansvar”. Överklagande av beslut om åtgärdsprogram m.m., sidan 563 ff.

10 Elevhälsan (2 kap) 25 § För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. För medicinska, psykologiska och psykosociala insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Vidare ska det finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. 26 § En huvudman för kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare får för sina elever anordna sådan elevhälsa som avses i 25 §.

11 Hälsobesök och enkla sjukvårdsinsatser
27 § Varje elev i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Varje elev i sameskolan ska erbjudas minst två hälsobesök som innefattar allmänna hälsokontroller. Hälsobesöken ska vara jämnt fördelade under skoltiden. Eleven ska dessutom mellan hälsobesöken erbjudas undersökning av syn och hörsel och andra begränsade hälsokontroller. Det första hälsobesöket får göras under utbildningen i förskoleklassen i stället för under utbildningen i en sådan skolform som avses i första stycket. Varje elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska erbjudas minst ett hälsobesök som innefattar en allmän hälsokontroll. 28 § Elever som avses i 27 § får vid behov anlita elevhälsan för enkla sjukvårdsinsatser.

12 Elevhälsans uppdrag Tydliggörs till att omfatta flera delar:
förebyggande och hälsofrämjande insatser; stödjande av elevernas utveckling mot utbildningen mål genom utredning samt genomförande av elevstödjande insatser på uppdrag av rektor; och medicinska insatser genom hälsokontroller, syn och hörsel och andra begränsade kontroller samt enkla sjukvårdsinsatser.

13 Avgränsning av elevhälsans och kurators uppdrag
Eget uppdrag som regleras i skollagen, varav en central uppgift är att stödja skolans lärande och utvecklande uppgift. Elevhälsan kan ses som en ”första linje” i fråga om främst förebyggande och hälsofrämjande insatser samt i fråga om hälsokontroller (jfr. åtgärder för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador i 1 § HSL). Elevhälsan är däremot ingen del av primärvården som en del av landstingens/regionernas öppenvård. Kravet på basutredningar…

14 Särskilt stöd (3 kap 6 – 12 §§)
Omfattar reglering av utredning, åtgärdsprogram, frågor om utformning av stödet, särskild undervisningsgrupp eller enskild undervisning och anpassad studiegång. Gäller inte i förskolan, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna och utbildning i svenska för invandrare. För förskolan finns i stället särskilda bestämmelser som gäller stöd i utvecklingen för barn i förskolan. IUP eller åtgärdsprogram?

15 Överklagandemöjligheterna ändras
Se närmare 28 kap. Beslut av en rektor får överklagas hos Skolväsendets överklagandenämnd i fråga om 1. åtgärdsprogram, 2. särskilt stöd i en särskild undervisningsgrupp eller enskilt, eller 3. anpassad studiegång. Vid prövning av ett överklagande av åtgärdsprogram ska nämnden antingen fastställa eller upphäva det överklagade beslutet. Om det överklagade beslutet upphävs ska ärendet, om det behövs, visas åter till rektorn för ny prövning.

16 Ikraftträdande av nya skollagen
Den nya skollagen ska som huvudregel tillämpas från den 1 juli Samtidigt som den nya skollagen börjar gälla finns undantagsbestämmelser för vissa elevgrupper, områden och beslut där bestämmelser i 1985 års skollag ska tillämpas under en övergångsperiod. Se information på Skolverkets hemsida samt lagen (2010:801) om införande av skollagen. Undantag gällande betyg och vissa andra frågor såsom godkännande etc.

17 Dokumentation inom skolan m.m.
Påverkas av skolans myndighetsutövande roll. Skiljer sig åt för olika yrkeskategorier eller personal. Förutsätter att handlingar registreras/diarieförs. Skolans dokumentations/verksamhetssystem och rutiner…

18 Myndighetsutövning = Utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmån, rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat jämförbart förhållande. Befogenhet gentemot enskild fysisk eller juridisk person. Hantering som mynnar ut i bindande beslut eller får rättsverkningar, dvs. även utredningar. Befogenheten grundad på speciallag. Ensidiga myndighetsbeslut.

19 Exempel på regler som gäller vid myndighetsutövning
Röstplikt för politiker (4 kap. 21 § kommunallagen) Särskilda handläggnings- och dokumentationsregler (förvaltningslagen, skolförfattningarna m.fl. författningar) Tjänstefel (20 kap. 1 § brottsbalken) Skadestånd (fel och försummelse, 3 kap. 2 § skadeståndslagen samt felaktiga upplysningar och råd, 3 kap. 3 § samma lag)

20 Dokumentation och förvaltningslagens tillämplighet inom elevhälsan
Generella bemötanderegler (1 – 12 §§) Konkreta handläggningsbestämmelser (13 § ff.) 1 – 12 §§ alltid tillämpliga. 13 § ff. används i elevärenden (myndighetsutövning). I de medicinska/psykologiska delarna i elevhälsan (skolläkare och skolsköterska samt skolpsykolog) används endast 1 – 12 §§, för dokumentationen gäller journalföring enligt patientdatalagen. Psykologiska insatser och psykosociala insatser…

21 Kuratorns dokumentation
Vid myndighetsutövning främst utredningar gäller förvaltningslagens dokumentationsbestämmelser. Se t.ex. 15 § förvaltningslagen. Uppgifter som en myndighet får på annat sätt än genom en handling och som kan ha betydelse för utgången i ärendet skall antecknas av myndigheten, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild.

22 Kuratorn har ingen journalföringsplikt
Ingen patientjournalföringsplikt enligt patientdatalagen. SOU 2003:103 s 92: ”[…] även handlingar som framställs av […] kuratorer […] m.fl. kan anses vara journaler och därför omfattas av de särskilda regler som gör att alla anteckningar blir allmänna, och i vissa fall offentliga, omedelbart. Som exempel på sådana handlingar som kan utgöra journaler kan nämnas elevloggböcker, utvecklingsdiagram och andra sammanställningar som lärare för löpande om elevernas studieresultat eller beteende och mognad m.m.”

23 Tillåten och otillåten dokumentation
Personuppgiftslagen förbjuder upprättande av register på enskilda innefattande känsliga uppgifter Undantag finns för myndighetsutövning, hälso- och sjukvård eller avtals- och affärssituationer m.m. Ska vi upprätta någon form av register på enskilda krävs därför oftast samtycke i lagens mening (informerat samtycke med möjlighet att återkalla detta) Att föra ”ostrukturerad” dokumentation är däremot tillåtet i undantagsfall. Som exempel kan nämnas arbetsanteckningar eller motsvarande för ett mer eller mer omedelbart bruk i ”insatssituation”. Observera att arbetsanteckningar eller motsvarande inte får komma i konflikt med den s.k. missbruksregeln i PuL (se nästa bild).

24 Missbruksregel, t.ex. vid förande av arbetsanteckningar för mer eller mindre omedelbart bruk
Sammanfattning av handlingsregler för att missbruk inte skall föreligga (som anges i propositionen till PuL): • Behandla inte personuppgifter för otillbörliga syften, såsom förföljelse eller skandalisering. • Samla inte utan godtagbara skäl en stor mängd uppgifter om en person. • Rätta personuppgifter som visar sig vara felaktiga eller missvisande. • Förtala eller förolämpa inte någon samt bryt inte mot sekretess eller tystnadsplikt. Man kan i tillägg nämna att det måste finnas sakligt objektiva motiv till samlandet av uppgifterna.

25 Sekretessen inom skolan och elevhälsan
Till skillnad från andra verksamheter ingen enhetlig och gemensam reglering av sekretessen, dessutom tre nivåer: stark, svagare eller ingen sekretess. Elevhälsan är ingen skild verksamhet från skolan annat än när vi talar om de medicinska delarna av elevhälsan (skolläkare och skolsköterska). Psykolog och kurator är inte bundna av sekretess gentemot rektor, som är [eller kan vara, min anm.] arbetsledare och inte heller gentemot lärare, eftersom de tillhör samma verksamhetsgren. Givetvis är det endast direkt berörda lärare som t.ex. klassläraren man bör diskutera ärendet med (se prop. 2001/02:14 s. 44). Hälso- och sjukvårdssekretess gäller vid utförandet av de medicinska delarna av elevhälsans uppdrag. Resultatet av utredningar på uppdrag av rektor anses däremot sedan tidigare kunna redovisas till rektor utan hinder av sekretess.

26 Regleringen i offentlighets- och sekretesslagen
Se utdrag om utbildningssekretessen. Observera den nya regeln för elevhälsans medicinska delar, se nedan. 25 kap. 13 a § (hälso- och sjukvård) /Träder i kraft I: / Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att en uppgift om en enskild lämnas från sådan elevhälsa som avser medicinsk insats till annan elevhälsa eller särskild elevstödjande verksamhet i övrigt inom samma myndighet, om det krävs att uppgiften lämnas för att en elev ska få nödvändigt stöd. Lag (2010:866).