ESTER ESTER En introduktion.

En presentation över ämnet: "ESTER ESTER En introduktion."— Presentationens avskrift:

1 ESTER ESTER En introduktion

2 Vad är ESTER? Ett forskningsbaserat bedömningssystem som innehåller
(1) ett screeningsystem (ESTER-screening) (2) ett strukturerat bedömningsinstrument (ESTER-bedömning). Ett datorstöd som förenklar tolkning av resultat, professionellt samarbete, etc. Risk-behovsbedömning av risker och skydd bland unga (0-18 år) med eller i riskzonen för normbrytande beteende Kan användas både i förebyggande och behandlande sammanhang Gjort för uppföljning över tid – t.ex. Före och efter insats Gjort för att kunna användas av samtliga verksamheter.

3 Varför viktigt med strukturerad risk-behovsbedömning?
Kan vi vara riktigt effektiva i insatser om vi inte innan insatserna identfierar den unges specifika risker och brister i skydd? Om vi gör en sådan specifik bedömning Individuell risk-skyddsprofil -> insatsplan Då kan vi sätta in specifika insatser som kan reducera de aktuella riskerna och stärka de aktuella skyddsfaktorerna Bra förutsättningar för insatserna

4 Varför viktigt med strukturerad risk-behovsbedömning? (forts.)
En bra risk-behovsbedömning kan bidra till effektivare insatser! Minskar subjektivitet och godtycklighet i bedömningar Ökad samstämmighet mellan oberoende bedömare Kan användas för att följa upp effekter av insatser Utvärdering på individ- och organisationsnivå

5 ESTER är utvecklat av forskare i samarbete med praktik
Utvecklat av Henrik Andershed, docent i psykologi och Anna-Karin Andershed, fil.dr. i psykologi. Verksamma vid Örebro universitet. Kommentarer och förslag från: Praktiker från förskola/skola, socialtjänst, BUP, etc. Forskare inom området Har formats genom praktisk och vetenskaplig prövning Oktober Pilotversion– Praktisk testning - Revisioner April Version 1 – Praktisk testning – Revisioner – Vetenskaplig testning Oktober Version 2 - forts. vetenskaplig testning – Januari påvisad interbedömarreliabilitet Januari 2009 – släpps till praktik utanför forskning

6 Att användas av alla verksamheter och professioner som arbetar med barn och ungdomar
Samtliga som går utbildning kan använda ESTER (oavsett förkunskaper) Använder ett neutralt, basalt språk och sätt att mäta risker och skydd som alla verksamheter ska kunna acceptera, hantera och tycka är relevant Förbättra kommunikation och samarbete mellan verksamheter Datorstödet underlättar samarbete

7 ESTER - relation till annat och vilken är målgruppen?
ESTER-bedömning är tänkt att komplettera utredningar som genomförts med stöd av t.ex. BBiC, DSM-IV-TR eller annat ambitiöst utredningsverktyg. ESTER är relevant att användas t.ex. på: Unga som begått brott Unga i riskzonen för normbrytande beteende Med riskfaktorer eller brister på skyddsfaktorer – eller båda Hjälper att identifiera vilka specifika riskfaktorer som finns i det specifika fallet och vilka skyddsfaktorer som brister En specifik risk-skyddsprofil -> insatsplan

8 Unga med eller i riskzonen för normbrytande beteende
Med normbrytande beteende menas beteenden som på olika sätt bryter mot gällande normer och regler i den miljö individen befinner sig. Kan innebära allt ifrån regelbrott som att skolka från skolan, snatta och klottra till mer allvarliga förseelser som till exempel att slåss (fysisk aggressivitet), sexuellt ofreda andra och att plåga djur. Hög risk för långvariga psykosociala problem bland barn och unga med normbrytande beteende Unga med eller i riskzonen för normbrytande beteende bör prioriteras ESTER-systemet är tänkt för denna breda grupp

9 ESTER baseras på ett ”risk-skyddsperspektiv”
Detta innebär: Identifiering/bedömning av riskfaktorer Identifiering/bedömning av skyddsfaktorer Bedömningen ger en unik ”risk-skyddsprofil” för den unge Gör insatsplan som syftar till att: Reducera de riskfaktorer som finns Stärka de skyddsfaktorer som brister

10 Vad är risk- och skyddsfaktorer?
Riskfaktor Något som ökar sannolikheten/risken för normbrytande beteende. Skyddsfaktor Något som fungerar som en buffert mot risk, eller som en mekanism som förändrar effekterna av att exponeras för risk Minskar sannolikheten för att risker ska leda till normbrytande beteende

11 Risker och skydd som mäts i ESTER-bedömning
Risker och skydd som har mest praktisk betydelse för insatser till unga i riskzonen Risker och skydd som: (1) kan gå att påverka och förändra (2) kan anses vara direkt snarare än indirekt kopplade till den unges risk för normbrytande beteende. De risker och skydd som bedöms är uttryck för föränderliga saker Ger den viktiga signalen om att man utgår ifrån att ett problem går att arbeta med, förbättra och t.o.m. lösa.

12 Risker som bedöms i ESTER-bedömning
Hos den unge Hos familjen Trotsighet, ilska eller oräddhet Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer Negativa problemlösningar, tolkningar eller attityder Nedstämdhet eller självskadande beteende Normbrytande beteende Alkohol- eller droganvändning Problematiska kamratrelationer Föräldrarnas egna svårigheter Svårigheter i föräldra-barnrelationen Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier

13 Skydd som bedöms i ESTER-bedömning
Hos den unge Hos familjen Positiv skolanknytning och prestationer Positiva förhållningssätt eller problemlösningar Positiva umgängen och aktiviteter Den unges medvetenhet och motivation Föräldrarnas ork, engagemang, eller stöd Föräldrarnas positiva attityder och uppfostringsstrategier Föräldrarnas medvetenhet och motivation

14 En viss tidsperiod bedöms
Man bedömer en bestämd tidsperiod tillbaka i tiden 1-36 månader tillbaka i tiden Man väljer som professionell detta Utgår ifrån vad som är syftet med bedömningen Längre tid tillbaka vid den första bedömningen?

15 ESTER-bedömning Forskningsbaserat strukturerat risk-behovsbedömningsinstrument av risker och skydd för normbrytande beteende hos unga 0-18 år 19 risk- och skyddsfaktorer Beslutstöd inför insatser Inbjuder till uppföljande bedömningar (t.ex. före och efter insatser) Datorstöd som förenklar tolkning, presentation och samarbete

16 ESTER-bedömnings huvudsakliga syfte
Syftet med ESTER-bedömning är att fungera som ett strukturerat, forskningsbaserat beslutstöd för den professionelle inför val och beslut om vilka insatser som ska sättas in till den unge.

17 Delar i en ESTER-bedömning
En ESTER-bedömningsbok fylls i vid varje ny ESTER-bedömning: Bakgrund Informationsbas Bedömning av de 19 risk- och skyddsfaktorerna Man kan välja att endast använda denna del om man så önskar (dvs. göra bedömning av de 19 faktorerna men inte använda övriga delar i ESTER-bedömningsbok) Planerade insatser Genomförda insatser Uppföljningsanalys

18 Exempel på informationskällor som kan användas för att göra en ESTER-bedömning. OBS! Samtliga av dessa källor måste inte användas.

19 Vad har man tid med och vad är möjligt?
Hitta ett sätt som fungerar tidsmässigt i din verksamhet att samla in information från minst två olika källor (t.ex. föräldrar och lärare eller föräldrar och den unge). Värna om kvalitén.

20 Bedömning av en riskfaktor i ESTER-bedömning

21 Datorstöd till ESTER-bedömning
Användarvänligt Via internet Följer datainspektionens riktlinjer, PUL, etc. På säker server med dubbla lösenord, kryptering. Underlättar: Tolkning och presentation av resultat Visualiserar resultaten på enkelt sätt Rapporterna som produceras kan användas direkt med föräldrar och den unge Samarbete mellan kollegor och verksamheter Kan enkelt dela och flytta klient till annan ESTER-användare

22 Startsida för klient

23 Risk-skydds profil

24 Sammanställning över tid av varje risk- och skyddsfaktor

25 Summerande stapeldiagram - risker

26 Summerande stapeldiagram - skydd

27 ESTER-screening Kort frågeformulär om styrkor och svagheter/svårigheter – 4 sidor (ca 15 minuter) Fokus framförallt på riskfaktorer Huvudsyfte: Att screena för att se vilka barn/ungdomar som är i behov av mer detaljerad bedömning/insatser Versioner till: Föräldrar/vårdnadshavare (med eller utan familjerisker) Professionell (t.ex. lärare, behandlingsassistent, etc) (med eller utan familjerisker) Den unge själv (10 år eller äldre) (med eller utan familjerisker)

28 ESTER-screening (forts.)
Två öppna frågor om styrkor och svagheter/svårigheter Ett antal kryssfrågor om riskfaktorer hos den unge och i familjen (familjedelen kan väljas bort) Ett öppen fråga i slutet om upplevt behov av hjälp eller stöd

29 ESTER-utbildning och stöd
ESTER-grundutbildning En heldag.- Samtliga ESTER-användare skall genomgå grundutbildningen - Utbildningen är introducerande och förutsätter egenstudier av ESTER-manual – Intyg erhålls. ESTER-handledarutbildning En halvdag - Två personer från varje enhet/arbetsplats/team görs till ESTER-handledare. - Handledarna har tillång till daglig support via e-post. - ESTER-handledare erbjuds ESTER-fortbildning.- Utbildningen fokuserar på handledarens roll, supportfunktionen samt djupare genomgång av ESTER-manualen - Föreslås hålla i kontinuerliga ESTER-träffar lokalt - Intyg erhålls. ESTER-fortbildning En halvdag. En första fortbildning ca 2-3 månader efter grundutbildningen. Riktar sig främst till handledarna – Övriga också välkomna i mån av plats.

30 Viktig litteratur för socialtjänsten

31 BBiC i kombination med mer specifikt risk-behovsbedömningsintrument
”BBIC är inget standardiserat bedömningsinstrument utan utmärks av flexibilitet när det gäller både struktur och innehåll. Därför kan det vara värdefullt att inom ramen för en utredning enligt BBIC använda standardiserade bedömningsinstrument som komplement i den mån sådana finns. ”

32 ESTER är forskningsbaserat
ESTER är forskningsbaserat på så sätt att de riskfaktorer och skyddsfaktorer som mäts/bedöms har påvisats vara just risk- och skyddsfaktorer i empirisk forskning. Observera dock att ESTER som instrument är relativt nytt och forskning på dess psykometriska egenskaper (reliabilitet och validitet), samt praktiska funktion och nytta pågår. Forskningsresultat läggs upp på

33 Implementering av ESTER
Viktigt att man upplever behov av utveckling/förbättring vad gäller bedömningar Annars inga bra förutsättningar för framgångsrik implementering Att man anser att ESTER är den metod som kan bidra med denna utveckling Välja annat instrument annars? Att man har en implementeringsplan och håller sig till den Planera in grundutbildning, handledarutbildning och fortbildning direkt. Planera ESTER-möten, etc. Ledningen behöver ge stöd åt implementeringsprocessen Chefer bör gå ESTER-grundutbildning och sen ge tid åt instudering, övning, etc. Ge en mindre grupp mer tid i början för att komma igång och visa vägen istället för att ge alla lite tid? Implementering tar tid

34