Donation av organ och vävnader

En presentation över ämnet: "Donation av organ och vävnader"— Presentationens avskrift:

1 Donation av organ och vävnader
Ett utbildningspaket att använda för sjukvårdspersonal

2 Historik 1953 första hornhinnetransplantationen i Sverige, 1964 första njurtransplantationen, 1984 första levertransplantationen samt första hjärttransplantationen (med ett engelskt hjärta) 1988 ny lag för fastställandet av människans död – hjärndödsbegreppet - som möjliggjorde donation av organ från donatorer med pågående cirkulation Första Transplantationskoordinatorerna började arbeta på 80-talet 1996 ny transplantationslag (SOSFS1995:831) Krav på samtycke för vävnadsdonation Förmodat samtycke när den avlidnes vilja är okänd Donationsregistret inrättas vid Socialstyrelsen 2002 – 2005 nationella projektet Livsviktigt Anmäla till Donationsregistret via webben, öka medvetenheten om donation ute i samhället 2004 ”Transplantationer räddar liv”, statlig utredning, socialminister Lars Engqvist

3 forts. Historik 2005 Donationsrådet inrättas, ny lag om donationsansvarig läkare och sjuksköterska 2008 Ny lag för kvalitets- och säkerhetshantering av vävnader och celler (grundat på EU-direktiv för vävnader 2006) 2008 Ny föreskrift för vävnadsinrättningar (SOSFS 2008:24) 2010 Socialstyrelsen får ansvar för donationsfrämjande åtgärder - organ och vävnader - Donationsrådet inrättas som rådgivande råd till Socialstyrelsen 2010 Ny föreskrift: ”Donation och tillvaratagande av organ, vävnader och celler” (SOSFS 2009:30) 2010 EU-direktiv för organ, medlemsländerna ska senast 27 augusti 2012 införliva de nya reglerna i sin nationella lagstiftning (arbete pågår för att ta fram förslag till ny lag och ny föreskrift) 2011 Nationell handlingsplan antas av SKL för donationsfrämjande arbete inom vårdgivarorganisationen (organ, blod, vävnader och könsceller) → SKL övertar Donationsrådets utbildningar fr.o.m. 2012

4 Vad kan man donera? Organ Vävnader Hjärta Hjärtklaffar Lungor
Lever Njurar Bukspottskörtel Tarm Vävnader Hjärtklaffar Hornhinnor Hud Benvävnad Hörselben

5 Vem kan donera sina organ?
Alla som avlider under respiratorvård på IVA där total hjärninfarkt fastställts med hjälp av direkta kriterier, och där det finns en medicinsk lämplighet som organdonator (kontakt med transplantationskoordinator nödvändig) Det finns inga åldersgränser och inga kontraindikationer utan enbart riskgrupper: ex: risk för överföring av allvarlig sjukdom till mottagaren Kontakta alltid jourhavande transplantationskoordinator för den medicinska bedömningen (grundas på tänkbara mottagare)

6 Vem kan donera sina vävnader?
Alla som avlider oavsett ålder Det finns få kontraindikationer Kontakta alltid jourhavande vävnadskoordinator för den medicinska bedömningen

7 Orsaker till total hjärninfarkt
Den vanligaste orsaken (ca 70%) till total hjärninfarkt är en spontan intrakraniell blödning Andra orsaker kan vara trauma, hjärtstopp, drunkning, förgiftningar, hjärnhinneinflammation, hängning etc.

8 Fakta - organ

9 Antal avlidna organdonatorer i Sverige
Källa: Transplantationsenheterna

10 Antal organdonatorer per miljon invånare i Europa 2011
Källa Newsletter Transplant 2012

11 Möjliga organdonatorer i Sverige
Socialstyrelsen gör årligen sedan 2008 en sammanställning av antalet möjliga organdonatorer i Sverige som publiceras i form av en rapport En möjlig donator är en avliden intensivvårdspatient med pågående respiratorbehandling där total hjärninfarkt fastställts, och den avlidne identifierats som medicinskt lämplig för organdonation Av de patienter som avlider per år på IVA beräknas ca vara medicinskt möjliga som organdonatorer (= möjliga donatorer)

12 Antal organtransplantationer 2012
398 153 Källa: Transplantationsenheterna/Scandiatransplant

13 Behov av organtransplantation kan bland annat bero på:
För hjärttransplantation: Svår hjärtsvikt p.g.a kranskärlssjukdom med genomgångna hjärtinfarkter, inflammationer som skadar hjärtmuskeln, vissa ämnesomsättningssjukdomar eller medfödda hjärtfel För lungtransplantation: Pulmonell hypertension, kronisk obstruktiv lungsjukdom, cystisk fibros, lungfibros eller sarkoidos För levertransplantation: Autoimmuna sjukdomar som primär skleroserande kolangit och primär biliär cirros, medfödda missbildningar i lever och gallvägar, Hepatit C eller B, alkoholcirros, akut leversvikt utlöst av läkemedel, virussjukdomar, ämnesomsättningsrubbningar eller levercancer För njurtransplantation: Kronisk njurinflammation (glomerulonefrit), diabetes, nefroskleros orsakad av högt blodtryck, pyelonefrit orsakad av upprepade urinvägsinflammationer, ärftliga sjukdomar eller missbildningar och förgiftningar För tarmtransplantation: Irreversibel tarmsvikt som har utvecklat livshotande komplikationer sekundärt till total parenteral nutrition (TPN). Andra indikationer kan vara lokalt invasiva och långsamt växande tumörer som desmoider eller neuroendokrina pankreastumörer

14 Vad är behovet av organ? Patienter som väntade på organ 1 januari 2013
Njure:  Lever:  Lever + Njure Hjärta:  Lunga:  Hjärta + Lunga: Pancreas (bukspottkörtel): Pancreas + Njure: Tarm: Cell-öar:  Totalt väntade 775 personer på ett eller flera organ för transplantation Källa: Transplantationsenheterna/Scandiatransplant

15 Regionindelning – donation organtransplantation
5 transplantationsenheter: Akademiska sjukhuset, Uppsala Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg Skånes universitetssjukhus, Malmö Skånes universitetssjukhus, Lund 3 regioner för organdonation Västra, Sydöstra och Norra, Sahlgrenska Göteborg OFO Mellansverige, Akademiska Uppsala och Karolinska Huddinge Södra, Skånes universitets-sjukhus Malmö

16 Fakta - vävnader

17 Hornhinnor och hjärtklaffar 2011

18 Hur stort är behovet av vävnader för transplantation?
Hornhinnor: 500 – 600 per år Hjärtklaffar Barn per år Vuxna per år Hörselben per år Hud personer per år Totalt väntar ca 1000 personer på en ny vävnad, störst är behovet av hornhinnor och hjärtklaffar för barn Under 2011 genomfördes totalt ca 800 vävnadstransplantationer

19 Behov av vävnadstransplantation kan bland annat bero på
För hornhinnetransplantation: Svullen hornhinna (p.g.a. skada eller sjukdom i endotelcellerna som reducerar cellernas antal och funktion). Keratokonus (försvagad hornhinna som gör den tunn och toppig och ger kraftiga brytningsfel). Ärr efter skador och infektioner (ex. keratit, trauma, kemisk skada m.m.) För hjärtklaffstransplantation: Medfött hjärtfel eller endokarditer som orsakar inflammation i hjärtats innerhinna, där även klaffarna blir påverkade För hudtransplantation: Vid brännskador med stora sårytor För hörselbenstransplantation: Efter ett trauma eller sjukdomar i mellanörat

20 Vävnadsbanker i Sverige (exkl
Vävnadsbanker i Sverige (exkl. benvävnad, könsceller och benmärg/stamceller) Hornhinnor Stockholm, St Eriks Örebro Lund Göteborg Linköping Umeå Hjärtklaffar Hud Linköping Uppsala Lund Ben Stockholm Ortopedkliniker i hela landet

21 Lagar Det finns två lagar som styr donation- och
transplantionsverksamheten: Lagen om transplantation och annat medicinskt ändamål (1995:831) Lagen om kriterier för bestämmande om människans död (1987:269)

22 Transplantationslagen 1995:831
Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:30) Donation och tillvaratagande av organ, vävnader och celler

23 Lagen om transplantation och annat medicinskt ändamål (1995:831)
Reglerar omhändertagande av organ och vävnader för transplantation och annat medicinskt ändamål, hos levande och avlidna givare Den avlidnes egen vilja gäller alltid, muntligt uttalat eller skriftligt Förmodat samtycke gäller om inställningen är okänd - men närstående har rätt att säga nej och motsätta sig donationsingreppet Förbjuder kommersiell handel Sjukhus med möjlighet att utföra ingrepp för donation ska ha tillgång till en donationsansvarig läkare och sjuksköterska

24 Förbud mot kommersiell verksamhet
Transplantationslagen (1995:831) innehåller straffbestämmelser som gäller när någon med uppsåt och i vinningssyfte överlämnar, tar emot, förmedlar eller tar biologiskt material från en levande eller avliden människa. Bestämmelsen gäller också den som med uppsåt använder eller tar till vara sådant material för transplantation eller annat medicinskt ändamål, trots insikt om att materialet förmedlats eller tillvaratagits i vinningssyfte Transplantationslagens straffbestämmelser för handel med biologiskt material kompletteras av bestämmelser i Lagen om genetisk integritet (2006:354)

25 Tre sätt att aktivt ta ställning
Informera närstående om sitt beslut Donationskort – hämtas bl.a. på apotek och vårdcentraler. Beställs från Socialstyrelsen kostadsfritt av hälso- och sjukvården. År har ca 2,5 miljoner kort distribuerats. Donationsregistret - (10 januari 2013 var ca 1,5 miljoner personer registrerade i donationsregistret) Alla kan göra sin donationsvilja känd, oavsett ålder, sjukdomar, levnadsvanor eller andra bakgrundsfaktorer (den medicinska lämplighetsbedömningen kan aldrig avgöras på förhand)

26 Donationskort

27 Donationskort

28 Fastställande av död – total hjärninfarkt

29 Lagen om människans död (1987:269)
En människa är död när hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort

30 Att fastställa döden Indirekta kriterier Direkta kriterier

31 Att fastställa döden Indirekta kriterier Direkta kriterier
Hjärtat stannar ex hjärtinfarkt Syrebrist till hjärnan uppstår Hjärnans funktioner upphör oåterkalleligt Människan är död

32 Att fastställa döden Indirekta kriterier Direkta kriterier
Hjärtat stannar ex hjärtinfarkt Syrebrist till hjärnan uppstår Hjärnans funktioner upphör oåterkalleligt Människan är död Hjärnan skadas allvarligt ex blödning, skallskada Trycket i hjärnan stiger och syrebrist till hjärnan uppstår Hjärnans funktioner upphör oåterkalleligt Människan är död

33 Direkta kriterier enligt SOSFS 2005:10
Klinisk neurologisk undersökning genomförs två gånger med minst två timmars mellanrum utförs av specialistkompetent läkare, väl förtrogen med klinisk neurologisk diagnostik Den kliniska neurologiska undersökningen verifieras med cerebral angiografi om något av nedanstående föreligger: patienten är påverkad av läkemedel patienten har en lägre kroppstemperatur än 33 grader dödsorsaken är oklar

34 Allmänna råd – SOSF 2005:10 Vid fastställande av en människas död med hjälp av direkta kriterier ska protokollet SoSB användas (bilagan) Protokollet finns i donationspärmen

35 Total hjärninfarkt vid angiografi
      Bilderna visar två olika 4-kärlsangiografier. Till vänster visas bild från en patient med bibehållen normal cirkulation (normal bild). Till höger visas en bild från en patient med upphävd cirkulation i hjärnan (total hjärninfarkt). I båda bilderna är a carotis externa markerad med 1 och a carotis interna markerad med 2. På den vänstra bilden, med normal cirkulation i samtliga halskärl utgående från aortbågen (a carotis interna, a carotis externa och a vertebralis (ej markerad)), ses normal cirkulation i ansiktet och utsidan av skallbenet samt hjärnan. På den högra bilden från en patient med total hjärninfarkt ses endast cirkulation i ansiktet och på utsidan av skallbenet. Denna cirkulation skall finnas som tecken på tillräckligt blodtryck. Däremot fylls endast de första delarna av a carotis interna men ingen cirkulation av hjärnan. A vertebralis fylls heller inte med kontrast. Bilden visar upphävd cirkulation i hela hjärnan och patienten konstaterades död efter andra kontrastinjektionen då båda kontrastinjektionerna med minst 30 minuters mellanrum visade samma resultat.   Normal cirkulation Endast cirkulation utanför skallbenet Bild: Regionala Donationsenheten VGR

36 4-kärlsangiografi Normal cirkulation i hjärna, ansikte och utsidan av skallbenet  markerar a carotis externa som försörjer ansiktet och utsidan av skallbenet med blod  markerar a carotis interna som försörjer hjärnan med blod A vertebralis har ej markerats     Bild: Regionala Donationsenheten VGR

37 4-kärlsangiografi Ingen cirkulation i hjärnan
Cirkulation endast i ansiktet och på utsidan av skallbenet. Denna skall finnas kvar som tecken på tillräckligt blodtryck  markerar a carotis externa som försörjer ansiktet och utsidan av skallbenet med blod  markerar a carotis interna som här inte försörjer hjärnan med blod. A vertebralis ej synlig   Bilden visar upphävd cirkulation i hela hjärnan och patienten konstaterades död efter andra kontrastinjektionen då båda kontrastinjektionerna med minst 30 minuters mellanrum visade samma resultat.   Bild: Regionala Donationsenheten VGR

38 Utredning om donation på IVA
Finns en möjlighet till donation? Transplantationskoordinatorn ska alltid kontaktas tidigt, helst innan dödsfallet har fastställts Samtycket ska utredas enligt gällande lagstiftning Den medicinska lämplighetsbedömningen av organen av görs av jourhavande transplantationskirurg via jourhavande koordinator

39 Fortsatta medicinska insatser efter en människas död
Enligt lagen (1987:269) får medicinska insatser ske för att bevara organ eller annat biologiskt material i avvaktan för transplantationsingrepp göra ett ingrepp som kan rädda livet på ett livsdugligt foster i en död gravid kvinna De medicinska insatserna får inte pågå längre än 24 timmar

40 Skyldigheter för hälso- och sjukvården
Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska befolkningen erbjudas en god hälso- och sjukvård. Här ingår behandling med transplantation som en naturlig del Alla enheter inom hälso- och sjukvården har en viktig uppgift att aktivt medverka till att organ och vävnader tas till vara. Det bör därför vara en naturlig uppgift för hälso- och sjukvårdspersonal att ta upp frågan om donation med patienterna och deras närstående, när en donation bedöms vara möjlig att genomföra Donation av organ och vävnader ska ses som en möjlighet för var och en efter sin död (8 av 10 svenskar kan tänka sig att donera)

41 Samtyckesregler Nej till donation Känd Ja till Donation Samtal
med när- stående Är viljan känd? Ja till donation Okänd Förmodat samtycke Veto

42 Inhämtande av samtycke
Donationsingrepp får göras på en avliden person om han/hon har medgivit det (via donationskort, donations- registret eller muntligt via närstående) om det på annat sätt kan utredas att donationsingreppet är i överensstämmelse med den avlidnes inställning (t.ex. genom att närstående tolkar viljan eller att man inte ser några hinder till att ingreppet genomförs → förmodat samtycke träder i kraft)

43 Forts: samtycke Donationsingrepp får inte göras på avliden om
han/hon skriftligen motsatt sig det eller uttalat sig mot det (donationskort, donationsregistret eller muntligt) det av annat skäl finns anledning att anta att ingreppet skulle strida mot den avlidnes inställning (ex. närstående tolkar att den avlidne inte ville donera) uppgifterna om den avlidnes inställning är motstridiga det finns särskilda skäl mot ingreppet (t.ex. rättsmedicinska aspekter) om närstående inte kan underrättas när viljan hos den avlidne är okänd

44 Forts. samtycke Om den avlidne under livstiden inte uttalat sig mot organ- och vävnadsdonation utgår man från att han/hon var positiv till att donera (förmodat samtycke) När den avlidnes vilja är okänd får donationsingrepp inte göras om närstående är oense om den avlidnes inställning närstående har inte kunnat underrättas närstående vill inte att ingreppet genomförs = vetorätt Vetorätt = närståendes rätt att förbjuda ett donationsingrepp när den avlidnes vilja är okänd

45 Kommunikation Ja eller nej till donation när man inte vet den avlidnes vilja beror till stor del på dialogen som råder Se till att få ett klimat av trygghet och visa att du har tid Tala klarspråk men undvik svårförståeliga ord och termer Lyssna aktivt på vad de närstående har att säga Ge tid att tänka efter Om det behövs, ta med specialister med specifik kunskap i samtalet Ge aldrig dödsbud och ställ frågan om donation vid samma tillfälle

46 Närstående - någon som stått den avlidne nära
make/maka sammanboende registrerad partner barn föräldrar syskon far- och morföräldrar make/makas barn nära vän god man etc.

47 Religion och donation

48 Religion och donation Det finns inga religiösa motsättningar till donation av organ och vävnader Kristendomen “Allt vad ni vill att människorna ska göra för er, det ska ni göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger” (Matt. 7:12) Katolska kyrkan Transplantation och donation uppmuntras av Vatikanen och betraktas som en välgörenhetshandling. “Det yttersta beviset på medmänsklig kärlek” sa Påven Johannes Paulus II Judendomen Är det möjligt att rädda liv så är det obligatoriskt att göra det Källa:

49 Forts: Religion och donation
Islam Enligt Koranen är Guds ord: “Om någon räddar ett människoliv, skall det anses som om han har räddat hela människosläktet” Buddismen och Hindusim Det är individens val och samvete Anses som en god och kärleksfull handling Ger goda efterverkningar Jehovas Vittne Organdonation är en fråga om individens samvete, med för-behållet att alla organ och vävnader måste tömmas på blod innan de transplanteras Källa:

50 Fakta – Donationsorganisation i Sverige

51 Donationsorganisation
Lokala donationsansvariga på sjukhusen Ansvarar för utbildning och rutiner lokalt på sjukhuset Regional donationsansvarig läkare och sjuksköterska Har samordningsansvar i regionen Socialstyrelsen med stöd av Donationsrådet Ansvarar nationellt för donationsfrågorna

52 Exempel på hur man kan jobba för att öka donation av organ och vävnader
Integrera organ- och vävnadsdonation i befintliga rutiner och ansvar Lyft upp organdonation som livräddande behandling Engagera vårdpersonalen i att sätta mål - ”standards” Uppmuntra personalen så att de blir motiverade, var synlig och följ upp Skräddarsy en handlingsplan för intensivvårdsavdelningen Upprätta en verksamhetsplan för sjukhuset Skapa nätverk och ha regelbundna möten med berörda personalgrupper Genomför utbildningar fortlöpande Ge återkoppling till donatorsfamiljerna, var lyhörd för önskan om information och stöd Ha förebilder

53 Mer information om organ- och vävnadsdonation
Information riktat mot allmänheten finns på Där finns bl.a. information om hur man tar ställning, frågor och svar och statistik.

54 Jag donerar mina. Gör du? - facebook sida mot allmänheten

55 Mer information om organ- och vävnadsdonation
För hälso- och sjukvårdspersonal finns mer information, handböcker, föreskrifter etc på