Introduktion för nyanlända invandrare

En presentation över ämnet: "Introduktion för nyanlända invandrare"— Presentationens avskrift:

1 Introduktion för nyanlända invandrare
Vad finns det för brister? Kan vi lära av omvärlden? Henrik Emilsson

2 Syfte: Identifiera bristerna och möjliga alternativ till dagens introduktion
Introduktionens organisering och resultat Kunskapsöversikt: utredningar om introduktionen i Sverige Integrationspolitik inom EU-samarbetet och dess relation till Sverige Svensk introduktion i internationell jämförelse Internationella organisationers rekommendationer till Sverige Hur göra andra länder? Hur utvecklar vi introduktionen? Henrik Emilsson

3 Antal introduktionsplatser och uppehållstillstånd 1996-2010
Mottagning och introduktion är reglerat i proposition 1997/1998:16 Sverige Framtiden och Mångfalden – från invandrarpolitik till integrationspolitik Staten har ett övergripande ekonomiskt ansvar, kommunen ansvarar för introduktionen Kommunerna får en grundersättning ( ) och per vuxen. Ersättningarna är 4 miljarder 2007, runt 6 miljarder Språkstudier – samhällsorientering, arbetsmarknadskontakter Målet är en snabb etablering i det svenska samhället Inga reglerade krav på verksamhetens innehåll – det är upp till kommunerna. Myndigheter har allmän plikt att delta och får direktiv i regleringsbrev.

4 Bristande måluppfyllelse
Innehållet i introduktionen lever inte upp till målen Få fullföljer Svenska För Invandrare (SFI) Långsam etablering på arbetsmarknaden Innehållsmål har tagits fram. Integrationsverkets uppföljningar visar att innehållet i introduktionen inte lever upp till målen. Liten kontakt med arbetsmarknaden, introduktion på halvtid, litet samarbete mellan kommuner, myndigheter deltar inte. Värdering och validering. Integrationsverket: 27 procent har fått någon godkänd betygsnivå efter 12 månader. Skolverket: En tredjedel avslutat SFI inom två år med godkänt betyg. Etableringstakten varierar med konjunkturen, men ett normalt år är mönstret (2006) att: 60% av männen och 40% av kvinnorna med 0-4 års vistelsetid har arbete. För invandrare från Asien och Afrika är motsvarande 30% och 20%. För dem som får introduktionsprogram är etableringstakten normalt efter 1, 2 och 5 år: 10, 30, 50 för män och 5, 20, 35 för kvinnor.

5 Kunskapsöversikt – vad säger svenska aktörer om bristerna i introduktionen
Svag anknytning till arbetsmarknaden i introduktionsprogrammen Samverkan Bristande parallellitet/En sak i taget Svaga incitament Dåligt tillvaratagande av individens kompetens/validering Brister i uppföljning och utvärdering Hälsa, jämställdhet, höga trösklar på arbetsmarknaden, inlåsning i introduktionsprogram Utgångspunkt i 2003 års statliga utredning om introduktionen (SOU 2003:75) Integrationsverket, Riksrevisionen, SKL, Statliga utredningar och Ds, SNS Förlag m.fl.

6 Sverige i internationell jämförelse
Goda förutsättningar för integration - Positiva attityder - Bästa integrationslandet

7 Betyg på integrationspolitik (MIPEX)
Henrik Emilsson

8 Andel sysselsatta, 15-64 år, 2005 (källa: OECD)

9 Andel utrikes födda 2005 (källa OECD)

10 EU:s integrationspolitik
EU/EU-kommissionen har en integrationspolitik Påverkat svensk diskrimineringslagstiftning Mest handgripligen genom fonder som Socialfonden/Växtkraft mål 3 /Equal, Flyktingfonden (Integrationsfonden) En agenda för integration och 11 principer Sysselsättnings- och sammanhållningspolitiken EU:s integrationspolitik: årliga integrationsrapporter, en agenda för integration, Handbok om integration, 11 grundsprinciper för integration, det rättsliga samarbetet, antidiskrimineringspolitiken, sysselsättnings- och sammanhållningspolitiken, EU-fonder, program för att hantera migration. EU-kommissionen pekat ut introduktionsprogram som en av fyra prioriterade integrationsområden. Behov av flexibilitet och parallellitet i introduktionsprogrammen, Fler aktörer bör samarbeta, Grundläggande kunskaper om värdsamhällets språk, historia och institutioner är absolut nödvändigt för integrationen. Agendan: ”integration är en ömsesidig process baserade på ömsesidiga rättigheter och motsvarande skyldigheter”. Integration ”handlar om att över tid skapa en balans av rättigheter och skyldigheter, så att tredjelandsmedborgare får fler rättigheter och skyldigheter ju längre han eller hon är lagligen bosatt i en medlemsstat.

11 Rekommendationer från EU
Skatter, incitament, bidrag, arbetsutbud 2002: särskilt uppmärksamma invandrare inom arbetsmarknadspolitiken 2003: Öka arbetsutbudet bland invandrare 2004: Följa upp resultaten av integrationspolitiken 2007: Mer kraftfulla insatser för att höja sysselsättningsgraden hos invandrare Öppna samordningsmetoden, sysselsättningspolitiken, sammanhållningspolitiken

12 Rekommendationer från OECD
Förbättra språkutbildningen Mer riktade åtgärder till arbetslösa invandrare Ökat arbetsmarknadsfokus i introduktionsprogrammen, tidig arbetsmarknadskontakt ”Uppluckring av reglerna om anställningstrygghet, större individuell löneflexibilitet och väsentliga sänkningar av bidragsnivåerna.” Granskning av arbetsmarknadsintegration, granskning av Sveriges ekonomiska politik

13 Hur gör andra länder för att förbättra arbetsmarknadsintegrationen?
Introduktion för nyanlända invandrare

14 Introduktionsprogram
Allt fler länder inrättar introduktionsprogram Obligatoriskt deltagande och lagstiftning Deltagande i introduktionsprogram knyts till uppehållstillstånd – en del av migrationspolitiken Integrationskrav för medborgarskap Sanktioner och ekonomiska incitament Ensidig anpassning

15 Exempel Danmark Integrationslag 1999, senast ändrad 2006
Obligatoriskt deltagande Asyl ger tillfälligt uppehållstillstånd. Introduktionsprogram. Högst tre år och i genomsnitt 37 timmar i veckan.   Integrationskontrakt: Gäller till utlänningen får permanent uppehållstillstånd. Deklaration om ett aktivt medborgarskap Krav för permanent uppehållstillstånd: 7 års boendetid. Orsaken till uppehållstillståndet ska fortfarande gälla. Avklarat introduktionsprogram Avklarad introduktionsexamen: Haft arbete i minst 2,5 år och klarat av prov i danska 2 eller prov i danska 1 och engelska 2. Henrik Emilsson

16 Anne Britt Djuve och Hanne Cecilie Kavli, Nordiska Rådet 2007, Integrering i Danmark, Sverige og Norge: Felles utfordringer – like løsninger? "Den mest slående skillnaden mellan länderna när det gäller introduktionen för nyanlända invandrare är variationerna i de nyanländas rättigheter och plikter. Sverige skiljer sig i detta sammanhang inte bara från Danmark och Norge, utan också från de flesta andra länderna i Västeuropa. Norge, och i ännu högre grad Danmark, betonar plikterna i den nyanländas introduktion. Deltagande är obligatoriskt och bristande deltagande sanktioneras både ekonomiskt och rättsligt. Sverige håller däremot fast vid en större grad av frivillighet för de nyanlända och en långt mindre uttalad sanktionspolitik. Deltagande i introduktionsprogram är frivilligt och uteblivet deltagande har inga konsekvenser för uppehållstillstånd eller medborgarskap. Det är öppet för kommunerna att genomföra ekonomiska sanktioner för flyktingar som inte deltar i program, men om möjligheten används är upp till kommunerna. Också i bosättningspolitiken märks skillnaden mellan länderna. I Danmark och Norge tilldelas flyktingen en plats i en kommun, medan Sverige har öppnat för egen bosättning." Henrik Emilsson

17 Sverige i jämförelse Ingen samlad lagstiftning
Introduktionsprogram inte kopplade till uppehållstillstånd eller medborgarskap Högre grad av frivillighet och mindre sanktioner Inga integrationskrav för uppehållstillstånd eller medborgarskap Lika rättigheter från dag ett

18 Sammanfattningsvis Låg måluppfyllelse Samma gamla introduktion
Metoder - Regler – Strukturer Lagstiftning - Politik Migrationspolitik Vad kan Sverige göra? Henrik Emilsson

19 Det bör prioriteras Arbete – inte utbildning Lågutbildade och kvinnor
Samordnade och parallella insatser Bättre uppföljning och utvärdering Vad gör alla dem som inte arbetar?

20 Några reflektioner TABU? - Säråtgärder riktade till invandrare
- Kultur, värderingar, medborgarskunskap Vad är en realistisk integrationspolitik? Kan Sverige ”fixa” integration för flyktingar per år? Kan man istället överlåta ansvaret att integrera sig på den som invandrar? Hög tid för en introduktionslag

21 Mer om integration Henrik Emilsson